Mejeriet: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 11: Rad 11:
|koordinat      =  
|koordinat      =  
}}
}}
==Lundaortens mejeriförening==
Lunds Andelsmejeriförening bildades
den 14 juli 1896 av ett antallantbrukare
kring Lund. Avtal om tomtköp hade
redan träffats och strax därefter påbörjades
bygget med H O Forsberg som
byggmästare. Den 21 december samma
år kunde mejeriet tas i drift. Förmodligen
ritades byggnaderna antingen av
byggmästaren eller av Carl Holmbergs
Mekaniska Verkstad som levererade
maskinutrustningen.
Huvudbyggnaden bestod av tre längor
i U-form. Huvudlängan utmed St
Södergatan fick en mera representativ
utformning med "villakaraktär". Där
fanns tjänstebostäder för bl a disponenten
och butiksbiträdet, något kontorsrum
och förmodligen butiken. Själva
mejerihallen inrymdes i nordlängan,
medan den kortare västflygeln (parallell
med gathuset) var avsedd för ångpannan.
På gården i mitten reste sig en
hög industriskorsten. Söder därom låg
till 1936 ett litet åttakantigt "förrådshus"
med tegelsockel, brädöverbyggnad
och välvd källare. Väster om huvudbyggnaden
uppfördes 1897 ett stall
för nio hästar och ett "ishus", en lada av
liggande panel mellan stående stolpar. I
stallet fanns även drängkammare,
hönshus och Te.
Mejeriet var vid starten näst störst i
länet och verksamheten utvecklades
snabbt. I takt med expansionen skedde
om- och tillbyggnaderna. 1904-05 byggdes
den inneslutna gården över och ett
steriliseringsverk installerades. Nordlängan
fick sin längsgående lanternin
och väggarna kakelkläddes. En generator
för elproduktion installerades
1908 och året därpå ändrades namnet
till Lundaortens Mejeriförening för att
markera det vidare intresseområdet.
Stallet ersattes av ett nytt 1912 och en
ny gödselstad byggdes en bit väster därom.
För att bereda plats för en ny ångpanna,
levererad av Lunds Mekaniska
Verkstad, fick västfasaden 1913 en
mindre tillbyggnad i sydkanten. Den
Foto före 1905 års tillbyggnad, men i
förgrunden anas bron till den 1905
invigda Revingejärnvägen. Foto August
Andersson/Kulturen.
152
nuvarande västfasaden tillkom 1921 då
huset förlängdes västerut med en del
motsvarande det nuvarande cafeet. (I
nordfasaden kan skiljet anas omedelbart
öst om västra nödutgången.) Beslutet
hade fattats redan 1919, pga ökande
mjölkleveranser, men förverkligandet
av det av ingenjör Hultman upprättade
byggnadsförslaget fördröjdes av arbetsmarknadskonflikter.
Även de övriga lokalerna
byggdes om för att åstadkomma
en rationell hantering och i görligaste
mån övergick man till eldrift. Tidpunkten
var illa vald, huset stod klart lagom
till 20-talets jordbrukskris och minskade
mjölkproduktion.
I slutet av 40-talet var mejeriet ett av
Sveriges större. I orterna kring Lund
hade ett antal småmejerier tagits över
och lagts ned. Genom ett fusionsavtal
1965 uppgick mejeriet i Skånemejerier
i Malmö, och den l maj 1968 lades driften
i Lund ned. Fastigheten som då var i
gott skick köptes 1969 av Lunds stad då
"det ur stadsplanesynpunkt synes angeläget"
och 1972 uppläts byggnaderna
till föreningslokaler. Den 10 juni 1979
eldhärjades stora delar av mejerilokalerna,
medan delen ut mot St Södergatan
klarade sig oskadd.


==Kulturmejeriet==
Det var i samband med ett par husockupationer
1969 som kravet på ett
allaktivitetshus för första gången ställdes
mera högljutt i Lund. Under hela
70-talet väcktes frågan med jämna mellanrum,
men det var först vid diskussionerna
omkring "Magasin Wåhlin"
som debatten blev mera livaktig.
Drivande var kretsen omkring skivbutiken
och arrangörsföreningen Folk å
Rock. I december 1982 presenterade
tre musikerföreningar ett genomarbetat
förslag till ett musik- och kulturhus i
mejeriet och i augusti 1983 tillsatte
kommunstyrelsen en kommitte för att
genomföra förslaget. I slutet av 1985
var projektet färdigt för byggstart, men
pga ändrade majoritetsförhållanden
efter valet 1985 var projektet ett tag
Skala 1:2000
" KulturhistoriSktVärdefUllbyggnad
--'- ~~:.u;:[[Användare:Bevaringsprogrammet|Bevaringsprogrammet]] 23 november 2011 kl. 09.06 (CET)r~S[[Användare:Bevaringsprogrammet|Bevaringsprogrammet]]Ch/eller miljömässigt värdefull
Vykort/Kulturmejeriet.
starkt hotat tills det under budgetsammanträdet
meddelades att Crafoordska
stiftelsen tillsköt 3,5 miljoner
kronor. Bygget inleddes i februari 1986
och stod klart september -87.
Huvudbyggnaden är uppförd i rött
maskinslaget tegel. Längan utmed St
Södergatan har karaktären av ett bostadshus.
Mittpartiet markeras aven
frontespis, med dekorativa bjälkar i gavelspetsen,
och inramas av lisener. Där
finns även runda blinderingar och ett
fält för firmanamnet. Sadeltak med gråmålad
skivplåt och utskjutande takfot
med profilerade bjälkändar. På gavlarna
trappad gesims. Under takfoten en
variant av tandsnittslist och strax därunder
en något utkragad fris med tegel i
sågtandsmönster med murbruk "i vinklarna".
Murade hörnlisener och fönsterbänkar.
Verandan på sydgaveln tillkom
1935 efter ritningar av Louis Svensson
och samtidigt inreddes ostlager i källaren.
De ursprungliga 4-luftsfönsterna
byttes troligen ut 1952 när hela huset
kontoriserades. I huset finns nu kontorslokaler,
verkstäder och Folkets Bios
biograf "Södran".
Mejerihallens nordfasad har ett
skärmtak buret av profilerade träkonsoler,
medan lastkajen togs bort 1986.
Motsvarande tandsnittslist och fris som
på gatufasaden, men i frisen har mellanrummen
helt fyllts ut med bruk. Igenmurade
fönster med rundat profil tegel i
nederdelen av smygarna. På västfasaden
utnyttjades vid ombyggnaden 1986 två
runda hål efter mjölktankarna till entre
och fönster. Sydfasaden bar tidigare spår
av flera om- och tillbyggnader. Där uppfördes
1959 en till större delen glasad
pannrumstillbyggnad som åter revs när
pannan togs med vid nedläggningen. Vid
ombyggnaden 1986 revs sydväggen för
att man skulle kunna komma in med
grävmaskin och riva ut hela den centrala
delen av verksamhetslokalerna. Där restes
istället konsertlokalen som likt en
zinkklädd låda skjuter upp innanför de
gamla murarna. Kvar blev det nuvarande
cafeet där ett golv av järnplåtar har
bibehållits, och liksom i konsertlokalen
har kakelbeklädnaden bevarats på de
kvarvarande väggarna.
I anslutning till huvudbyggnaden
uppfördes 1934 en "ishusbyggnad" i rött
maskinslaget tegel med tak av "eternitskiffer".
Där fanns lagerrum för bl a
is, kol och koks, men även en tvättstuga
och ett hönshus! Senare har delar av fasaderna
vitmålats för att sänka temperaturen
i kylutrymmena. Vid ombyggnaden
1986 inreddes i längan 11 repeti
tionslokaler. Taket förhöjdes och kläddes
med zinkplåt och längs med nordfasaden
uppfördes en glasgång.
Stallet är en l l/2-planslänga i rött
maskinslaget tegel. Sadeltak med utskjutande
takfot och profilerade bjälkändar,
ursprungligen papp klätt, på 30-
talet med eternitplattor och nu korrugerad
plåt. På gavlarna trappad gesims. I
kanten på ena långsidan ett utskjutande
parti, uppåt avslutat med två gavlar med
rundbågade fönster. Murade hörnlisener
med antydda kapitäl. Ett hörn bärs aven
gjutjärnspelare. En del äldre ytterdörrar
finns kvar. På övervåningen fanns ursprungligen
foderloft, magasin och två
bostadsrum. En del av hästarna såldes
1919 sedan bilar börjat komma i bruk.
1934 hade tre bilar fått plats bland hästarna
och 1937 hade hela bottenvåningen
gjorts om till garage och övervåningen
till fem enkelrum. Huset fick sitt nuvarande
utseende 1956 då det inreddes
till mjölkmottagning och råmjölkslaboratorium.
Garageportarna sattes igen,
delvis med glastegel och på baksidan
byggdes ett stort skärmtak. Huset används
nu som syatelje och föreningslokal.
Vattenverket är beläget utmed Hardebergaspåret.
Det är uppfört i rött
fasadtegel med ett uppbyggt pulpettak,
skivtäckt med zinkplåt. Tillgången på
stora mängder rent vatten var en nödvändighet
för mejeriet och försörjningen
tryggades genom ett antal egna borrhål.
När "kulturrnejeristerna" tyckte att arbetet
med Kulturmejeriet gick för långsamt
inredde de i smyg en inspelningsstudio
i huset.
I norra tomtgränsen uppsattes 1987
ett järnstaket som låg på tomten. Stolparna
som saknades fick dock ny tillverkas.
==Litteratur==
*Larsson 1946
*Lundaortens 1921
==Bevaringssynpunkter==
Ombyggnaden 1986-87 är speciell då
den på en gång kan karaktäriseras som
brutal och mycket varsam. Flera stora
ingrepp har gjorts, men där så har varit
möjligt har äldre detaljer och ytskikt
återanvänts. Det har funnits en strävan
att bibehålla en lite sliten industrikänsla.
Istället för att komplettera med
nya material har enkla men prydliga
lagningar gjorts i cement. Igensättningar
och andra förändringar har redovisats
öppet. Nya tillägg har ofta inte getts
någon annan anpassning än den ett gott
hantverksutförande utgör.
Sammantaget är mejeriet idag Lunds
enda någorlunda välbevarade industrimiljö
från 1800-talet.
Tv stallet.
==Mejeriskandalen 1927==
Det var under maj- juni 1927 som "mejeriskandalen"
blev en följetong i stadens
tidningar, sedan det uppdagats att
Lundaortens mejeriförening blandade
in gammalt härsket smör i sin produktion.
I skrubbar och i en källare ute på
staden påträffades bortåt 20 ton hårdsaltat,
åldrigt smör. I det ena reportaget
efter det andra berättades det om grönt,
illaluktande smör, centimetertjocka
mögellager och maskar. Smöret kokades
om, pasteuriserades och blandades
ut med skummjölk till "grädde" eller
kärnades ihop med nytt smör och såldes
under den nyuppfunna benämningen
"bagerismör". Det hela hade pågått åtminstone
sedan 1924 då bortåt 48 ton
undermåligt baltiskt och sibiriskt smör
inköptes billigt från Danmark. Disponenten
som bar ansvaret för verksamheten
och hade provision på försälj ningen
dömdes till ett halvårs straffarbete
och några anställda fick böter. Styrelsen
åtalades för delaktighet, men
klarade sig då disponenten tog på sig
hela ansvaret.
I jubileumsskriften 1946 förbigås
historien med tystnad, förutom ett påpekande
om att mejeriföreningens ledande
krafter sökte med ljus och lykta
efter nya vägar och medel att förbättra
mejeridriftens ekonomiresultat, fastän
detta inte alltid lyckades eller ens kunde
lyckas.
[[Kategori:Stadsparken]]
[[Kategori:Stadsparken]]

Versionen från 23 november 2011 kl. 09.06

Kvarteret Mejeriets enda fastighet, Mejeriet 1, behandlas här.
Mejeriet 1
AdressStora Södergatan 64
Byggnadsår1896 omb 1920-21, 1986-87; stallet 1912 omb 1956; "ishus" 1934 omb 1986; vattenverk 1963
ByggherreLunds andelsmejeriför., 1986 Lunds kommun
Arkitekt1936 Olof Svensson, 1963 Gunnar Talo, 1986 Joanna Heilig, Björn Edström och Ivo Waldhör

Lundaortens mejeriförening

Lunds Andelsmejeriförening bildades den 14 juli 1896 av ett antallantbrukare kring Lund. Avtal om tomtköp hade redan träffats och strax därefter påbörjades bygget med H O Forsberg som byggmästare. Den 21 december samma år kunde mejeriet tas i drift. Förmodligen ritades byggnaderna antingen av byggmästaren eller av Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad som levererade maskinutrustningen. Huvudbyggnaden bestod av tre längor i U-form. Huvudlängan utmed St Södergatan fick en mera representativ utformning med "villakaraktär". Där fanns tjänstebostäder för bl a disponenten och butiksbiträdet, något kontorsrum och förmodligen butiken. Själva mejerihallen inrymdes i nordlängan, medan den kortare västflygeln (parallell med gathuset) var avsedd för ångpannan. På gården i mitten reste sig en hög industriskorsten. Söder därom låg till 1936 ett litet åttakantigt "förrådshus" med tegelsockel, brädöverbyggnad och välvd källare. Väster om huvudbyggnaden uppfördes 1897 ett stall för nio hästar och ett "ishus", en lada av liggande panel mellan stående stolpar. I stallet fanns även drängkammare, hönshus och Te. Mejeriet var vid starten näst störst i länet och verksamheten utvecklades snabbt. I takt med expansionen skedde om- och tillbyggnaderna. 1904-05 byggdes den inneslutna gården över och ett steriliseringsverk installerades. Nordlängan fick sin längsgående lanternin och väggarna kakelkläddes. En generator för elproduktion installerades 1908 och året därpå ändrades namnet till Lundaortens Mejeriförening för att markera det vidare intresseområdet. Stallet ersattes av ett nytt 1912 och en ny gödselstad byggdes en bit väster därom. För att bereda plats för en ny ångpanna, levererad av Lunds Mekaniska Verkstad, fick västfasaden 1913 en mindre tillbyggnad i sydkanten. Den Foto före 1905 års tillbyggnad, men i förgrunden anas bron till den 1905 invigda Revingejärnvägen. Foto August Andersson/Kulturen. 152 nuvarande västfasaden tillkom 1921 då huset förlängdes västerut med en del motsvarande det nuvarande cafeet. (I nordfasaden kan skiljet anas omedelbart öst om västra nödutgången.) Beslutet hade fattats redan 1919, pga ökande mjölkleveranser, men förverkligandet av det av ingenjör Hultman upprättade byggnadsförslaget fördröjdes av arbetsmarknadskonflikter. Även de övriga lokalerna byggdes om för att åstadkomma en rationell hantering och i görligaste mån övergick man till eldrift. Tidpunkten var illa vald, huset stod klart lagom till 20-talets jordbrukskris och minskade mjölkproduktion. I slutet av 40-talet var mejeriet ett av Sveriges större. I orterna kring Lund hade ett antal småmejerier tagits över och lagts ned. Genom ett fusionsavtal 1965 uppgick mejeriet i Skånemejerier i Malmö, och den l maj 1968 lades driften i Lund ned. Fastigheten som då var i gott skick köptes 1969 av Lunds stad då "det ur stadsplanesynpunkt synes angeläget" och 1972 uppläts byggnaderna till föreningslokaler. Den 10 juni 1979 eldhärjades stora delar av mejerilokalerna, medan delen ut mot St Södergatan klarade sig oskadd.

Kulturmejeriet

Det var i samband med ett par husockupationer 1969 som kravet på ett allaktivitetshus för första gången ställdes mera högljutt i Lund. Under hela 70-talet väcktes frågan med jämna mellanrum, men det var först vid diskussionerna omkring "Magasin Wåhlin" som debatten blev mera livaktig. Drivande var kretsen omkring skivbutiken och arrangörsföreningen Folk å Rock. I december 1982 presenterade tre musikerföreningar ett genomarbetat förslag till ett musik- och kulturhus i mejeriet och i augusti 1983 tillsatte kommunstyrelsen en kommitte för att genomföra förslaget. I slutet av 1985 var projektet färdigt för byggstart, men pga ändrade majoritetsförhållanden efter valet 1985 var projektet ett tag Skala 1:2000 " KulturhistoriSktVärdefUllbyggnad --'- ~~:.u;:Bevaringsprogrammet 23 november 2011 kl. 09.06 (CET)r~SBevaringsprogrammetCh/eller miljömässigt värdefull Vykort/Kulturmejeriet. starkt hotat tills det under budgetsammanträdet meddelades att Crafoordska stiftelsen tillsköt 3,5 miljoner kronor. Bygget inleddes i februari 1986 och stod klart september -87. Huvudbyggnaden är uppförd i rött maskinslaget tegel. Längan utmed St Södergatan har karaktären av ett bostadshus. Mittpartiet markeras aven frontespis, med dekorativa bjälkar i gavelspetsen, och inramas av lisener. Där finns även runda blinderingar och ett fält för firmanamnet. Sadeltak med gråmålad skivplåt och utskjutande takfot med profilerade bjälkändar. På gavlarna trappad gesims. Under takfoten en variant av tandsnittslist och strax därunder en något utkragad fris med tegel i sågtandsmönster med murbruk "i vinklarna". Murade hörnlisener och fönsterbänkar. Verandan på sydgaveln tillkom 1935 efter ritningar av Louis Svensson och samtidigt inreddes ostlager i källaren. De ursprungliga 4-luftsfönsterna byttes troligen ut 1952 när hela huset kontoriserades. I huset finns nu kontorslokaler, verkstäder och Folkets Bios biograf "Södran". Mejerihallens nordfasad har ett skärmtak buret av profilerade träkonsoler, medan lastkajen togs bort 1986. Motsvarande tandsnittslist och fris som på gatufasaden, men i frisen har mellanrummen helt fyllts ut med bruk. Igenmurade fönster med rundat profil tegel i nederdelen av smygarna. På västfasaden utnyttjades vid ombyggnaden 1986 två runda hål efter mjölktankarna till entre och fönster. Sydfasaden bar tidigare spår av flera om- och tillbyggnader. Där uppfördes 1959 en till större delen glasad pannrumstillbyggnad som åter revs när pannan togs med vid nedläggningen. Vid ombyggnaden 1986 revs sydväggen för att man skulle kunna komma in med grävmaskin och riva ut hela den centrala delen av verksamhetslokalerna. Där restes istället konsertlokalen som likt en zinkklädd låda skjuter upp innanför de gamla murarna. Kvar blev det nuvarande cafeet där ett golv av järnplåtar har bibehållits, och liksom i konsertlokalen har kakelbeklädnaden bevarats på de kvarvarande väggarna. I anslutning till huvudbyggnaden uppfördes 1934 en "ishusbyggnad" i rött maskinslaget tegel med tak av "eternitskiffer". Där fanns lagerrum för bl a is, kol och koks, men även en tvättstuga och ett hönshus! Senare har delar av fasaderna vitmålats för att sänka temperaturen i kylutrymmena. Vid ombyggnaden 1986 inreddes i längan 11 repeti tionslokaler. Taket förhöjdes och kläddes med zinkplåt och längs med nordfasaden uppfördes en glasgång. Stallet är en l l/2-planslänga i rött maskinslaget tegel. Sadeltak med utskjutande takfot och profilerade bjälkändar, ursprungligen papp klätt, på 30- talet med eternitplattor och nu korrugerad plåt. På gavlarna trappad gesims. I kanten på ena långsidan ett utskjutande parti, uppåt avslutat med två gavlar med rundbågade fönster. Murade hörnlisener med antydda kapitäl. Ett hörn bärs aven gjutjärnspelare. En del äldre ytterdörrar finns kvar. På övervåningen fanns ursprungligen foderloft, magasin och två bostadsrum. En del av hästarna såldes 1919 sedan bilar börjat komma i bruk. 1934 hade tre bilar fått plats bland hästarna och 1937 hade hela bottenvåningen gjorts om till garage och övervåningen till fem enkelrum. Huset fick sitt nuvarande utseende 1956 då det inreddes till mjölkmottagning och råmjölkslaboratorium. Garageportarna sattes igen, delvis med glastegel och på baksidan byggdes ett stort skärmtak. Huset används nu som syatelje och föreningslokal. Vattenverket är beläget utmed Hardebergaspåret. Det är uppfört i rött fasadtegel med ett uppbyggt pulpettak, skivtäckt med zinkplåt. Tillgången på stora mängder rent vatten var en nödvändighet för mejeriet och försörjningen tryggades genom ett antal egna borrhål. När "kulturrnejeristerna" tyckte att arbetet med Kulturmejeriet gick för långsamt inredde de i smyg en inspelningsstudio i huset. I norra tomtgränsen uppsattes 1987 ett järnstaket som låg på tomten. Stolparna som saknades fick dock ny tillverkas.

Litteratur

  • Larsson 1946
  • Lundaortens 1921

Bevaringssynpunkter

Ombyggnaden 1986-87 är speciell då den på en gång kan karaktäriseras som brutal och mycket varsam. Flera stora ingrepp har gjorts, men där så har varit möjligt har äldre detaljer och ytskikt återanvänts. Det har funnits en strävan att bibehålla en lite sliten industrikänsla. Istället för att komplettera med nya material har enkla men prydliga lagningar gjorts i cement. Igensättningar och andra förändringar har redovisats öppet. Nya tillägg har ofta inte getts någon annan anpassning än den ett gott hantverksutförande utgör. Sammantaget är mejeriet idag Lunds enda någorlunda välbevarade industrimiljö från 1800-talet. Tv stallet.

Mejeriskandalen 1927

Det var under maj- juni 1927 som "mejeriskandalen" blev en följetong i stadens tidningar, sedan det uppdagats att Lundaortens mejeriförening blandade in gammalt härsket smör i sin produktion. I skrubbar och i en källare ute på staden påträffades bortåt 20 ton hårdsaltat, åldrigt smör. I det ena reportaget efter det andra berättades det om grönt, illaluktande smör, centimetertjocka mögellager och maskar. Smöret kokades om, pasteuriserades och blandades ut med skummjölk till "grädde" eller kärnades ihop med nytt smör och såldes under den nyuppfunna benämningen "bagerismör". Det hela hade pågått åtminstone sedan 1924 då bortåt 48 ton undermåligt baltiskt och sibiriskt smör inköptes billigt från Danmark. Disponenten som bar ansvaret för verksamheten och hade provision på försälj ningen dömdes till ett halvårs straffarbete och några anställda fick böter. Styrelsen åtalades för delaktighet, men klarade sig då disponenten tog på sig hela ansvaret. I jubileumsskriften 1946 förbigås historien med tystnad, förutom ett påpekande om att mejeriföreningens ledande krafter sökte med ljus och lykta efter nya vägar och medel att förbättra mejeridriftens ekonomiresultat, fastän detta inte alltid lyckades eller ens kunde lyckas.