Medicinaren
Kvarteret ligger inom den del av Galgevången som förr tillhörde jordegendomen Olshög. Vid sekelskiftet hade ägaren till Olshög börjat stycka av en del byggnadstomter längs med den blivande Finngatan. Ett stadsplaneförslag för den närmast staden belägna delen av Olshög upprättades 1907 och där finns ett område ungefär motsvarande dagens kvarter med. På kartan går snett igenom kvarteret, från tomt nr 1 till 7, ett avloppsdike som var en sista rest av en gammal bäck. I söder begränsades kvarteret av en gammal markväg som ledde ut på Galgevången. På bägge sidor av denna uppfördes under 1910-talet ett antal villor och mindre hyreshus, och bebyggelsen längs med Östervångsvägen som den nu heter har idag en alldeles speciell karaktär.
Bebyggelsen i kvarteret är tillkommen under en relativt lång period och har en förhållandevis blandad karaktär trots att antalet byggherrar och arkitekter i kvarteret är begränsat. Äldst är två villor vid Östervångsvägen som bägge förmodligen är uppförda av vagnmakare Nils Ekdahl, som senare även kom att syssla med fastighetsaffärer på Smörlyckan. Bägge husen är särpräglade och välbevarade, men särskilt det på nr 7 med sin ålderdomliga trädgård är värt uppmärksamhet. Nästa hus i kvarteret är en villa från 1923 som sluter kvarterslinjen mot Östervångsvägen. Den är ritad av Alfred Persson som senare kom att rita ytterligare fyra hus i kvarteret, dock av en helt annan karaktär. Under 1930-talet uppfördes ett antal funkisinspirerade tvåvåningshus, merparten av dessa har snickaren och senare byggmästaren Nils Tatis Andersson som byggherre.
