Lunds södra: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
|arkitekt = | |arkitekt = | ||
|koordinat = | |koordinat = | ||
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad | |||
}} | }} | ||
[[Fil:Tullbommen lunds sodra invigning.png|thumb|left|Lunds södra vid invigningen 27 mars 1905. Bland gästerna återfinns civil- och krigsministern. Ur BLHJ 1987]] | [[Fil:Tullbommen lunds sodra invigning.png|thumb|left|Lunds södra vid invigningen 27 mars 1905. Bland gästerna återfinns civil- och krigsministern. Ur BLHJ 1987]] | ||
Byggnaden i rött maskinslaget tegel består av två vinkelställda längor i en T-form. Väntrummet låg åt öster och på ömse sidor om detta, i vinklarna mellan längorna, två lägre utbyggnader. Den södra var en öppen träveranda, men har senare klätts in med eternitplattor, medan den norra är i tegel. Valmat, tegelklätt sadeltak med utstickande takfot och dekorativa bjälkändar. Tidigare var det pappklätt med plåtspiror vid gavlarna. Ursprungliga grönmålade fönster och murade fönsterbänkar. På bottenvåningen är fönsterna stickbågiga med småspröjsad överdel, på övervåningen något mindre, rundbågade utan spröjsning. När träverandan kläddes in flyttades dörrarna, men ett dörrblad med småspröjsat fönster och överljusfönster är troligen original. Åt söder ett putsat fält där texten "LUNDS SÖDRA" åter fylldes i 1988. Åt norr en äldre järnlykta. | Byggnaden i rött maskinslaget tegel består av två vinkelställda längor i en T-form. Väntrummet låg åt öster och på ömse sidor om detta, i vinklarna mellan längorna, två lägre utbyggnader. Den södra var en öppen träveranda, men har senare klätts in med eternitplattor, medan den norra är i tegel. Valmat, tegelklätt sadeltak med utstickande takfot och dekorativa bjälkändar. Tidigare var det pappklätt med plåtspiror vid gavlarna. Ursprungliga grönmålade fönster och murade fönsterbänkar. På bottenvåningen är fönsterna stickbågiga med småspröjsad överdel, på övervåningen något mindre, rundbågade utan spröjsning. När träverandan kläddes in flyttades dörrarna, men ett dörrblad med småspröjsat fönster och överljusfönster är troligen original. Åt söder ett putsat fält där texten "LUNDS SÖDRA" åter fylldes i 1988. Åt norr en äldre järnlykta. | ||
| Rad 19: | Rad 22: | ||
==Litteratur== | ==Litteratur== | ||
*BLHJ 1987 | *BLHJ 1987 | ||
[[Kategori:Tullbommen]] | [[Kategori:Tullbommen]] | ||
Nuvarande version från 24 juni 2019 kl. 08.49
| Tullbommen 1 | |
 Lunds södra | |
| Information | |
|---|---|
| Adress | Tullgatan 14 |
| Byggnadsår | 1905 |
| Byggherre | Lund-Refvinge Jernvägsaktiebolag |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistoriskt värdefull byggnad |
Byggnaden i rött maskinslaget tegel består av två vinkelställda längor i en T-form. Väntrummet låg åt öster och på ömse sidor om detta, i vinklarna mellan längorna, två lägre utbyggnader. Den södra var en öppen träveranda, men har senare klätts in med eternitplattor, medan den norra är i tegel. Valmat, tegelklätt sadeltak med utstickande takfot och dekorativa bjälkändar. Tidigare var det pappklätt med plåtspiror vid gavlarna. Ursprungliga grönmålade fönster och murade fönsterbänkar. På bottenvåningen är fönsterna stickbågiga med småspröjsad överdel, på övervåningen något mindre, rundbågade utan spröjsning. När träverandan kläddes in flyttades dörrarna, men ett dörrblad med småspröjsat fönster och överljusfönster är troligen original. Åt söder ett putsat fält där texten "LUNDS SÖDRA" åter fylldes i 1988. Åt norr en äldre järnlykta.
På bottenvåningen fanns väntsal och expeditionslokaler medan övervåningen var inredd till bostad åt stinsen Birger Rasmusson. Efter järnvägens nedläggning ändrades huset, troligen 1941, om till bostad men används nu som föreningslokal. Invändigt finns äldre snickerier bevarade, medan det väl endast är ett inmurat kassaskåp som har direkt koppling till husets användning som station.
Stationerna längs banan ritades av VoV-löjtnanten Einar Sahlén, som hade varit arbetschef vid Bjärredsbanan. Han kopierade en stationstyp som tidigare använts vid ett par andra skånska banor. Vem som ursprungligen var upphov till typen är ej klarlagt.
Litteratur
- BLHJ 1987
