Skillnad mellan versioner av "Lundagård"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
Lundagård avgränsas idag av Domkyrkan,
+
För enda byggnaden i kvarteret Lundagård, se [[Lundagårdshuset]].
Kyrkogatan, Universitetsplatsen,
+
 
urna markerad gräns dem
+
Lundagård avgränsas idag av Domkyrkan, Kyrkogatan, Universitetsplatsen, utan markerad gräns dem emellan, och Sandgatan. Sedan 1747 är området utlagt till park med gräsmattor och gångar, kantade med lindar, almar, kastanjer, askar och lönnar, De äldsta träden härstammar från parkens anläggningsår, en del är planterade 1883, när en omfattande renovering gjordes av hela anläggningen, men de flesta är yngre och har successivt ersatt de träd som dött eller blåst omkull. I Lundagård finns en enda byggnad, vilken numera kallas för Lundagårdshuset,
emellan, och Sandgatan. Sedan
+
 
1747 är området utlagt till park med
+
Ursprungligen var "Lundagård" namnet på ärkebiskoparnas residens som låg här. Det var en muromgärdad gård som omfattade nästan exakt samma område som den nuvarande parkanläggningen. Inga synliga rester finns vare sig av dessa murar eller av gårdens byggnader och man vet inte säkert var inom området själva residenset har legat. Till Lundagård hörde även en
gräsmattor och gångar, kantade
+
stor trädgård, belägen norr om gården. Trädgården motsvarar idag universitetsplatsen och tomten där själva [[Universitetet|universitetsbyggnaden]] ligger.
med lindar, almar, kastanjer, askar
+
 
och lönnar, De äldsta träden härstammar
+
Efter reformationen 1536 blev Lundagård säte för en kunglig lensman som förvaltade egendomarna. 1578 lät Fredrik II bygga det nuvarande Lundagårdshuset vilket då kallades för Kungahuset och rymde våningar både för kungen och lensmannen. Sedan egendomarna 1597 lagts under lensmannen på Malmöhus lämnades Lundagård i förläning åt en rad privatpersoner. 1661 fick biskopen Peder Winstrup Lundagård i personlig förläning av den svenske kungen och Lundagård kom därmed än en gång att fungera som biskopsresidens. När Peder Winstrup dog drogs Lundagård åter in till kronan och skänktes 1688 till den 20 år tidigare grundade akademin.
från parkens anläggningsår,
+
 
en del är planterade 1883, när en
+
Vid akademins tillträde var gården i dåligt skick. Man beklagade sig speciellt över murarna som på vissa ställen var helt borta och på vars ställe bara fanns risgärde. Under hela den första delen av 1700-talet diskuterades planeringen av "akademigården" som den nu kallades och 1744 byggdes nya murar i öster, väster och söder. De gjordes nio fot höga och tre fot tjocka och uppfördes av gråsten och tegel som grävdes upp på gården. Öppningar lämnades alla tre sidorna och de försågs med sandstensportaler och träportar. Väster om Lundagård låg Lilla Torg som, på grund av tvister mellan staden och akademin om vem som ägde platsen, i många år hade fungerat som skräpplats. När murarna var färdiga kom man dock överens om att gemensamt låta stensätta torget.
omfattande renovering gjordes av
+
 
hela anläggningen, men de flesta är
+
Arkitekten Carl Hårleman ombads att göra förslag till planering av hela akademiområdet; gården, trädgården och Paradislyckan. Han ville se gården och trädgården som en piantering runt akademihuset med ett system av alléer som ledde fram till detta.
yngre och har successivt ersatt de
+
 
träd som dott eller blåst omkulL I
+
I trädgården anlades en botanisk trädgård med orangeri, spegeldamm och blomsterkvarter medan gårdsplanen delades in i gräsplaner och raka alléer med olika svenska trädslag. Några år efter det att murarna runt Lundagård färdigställts, fortsattes de också runt trädgårdens tre sidor. Vid den södra, mot Lundagård sattes ett trästaket. De träportar som hade satts upp i ingångarna till Lundagård 1746 byttes redan efter två år mot järngrindar tillverkade i Stockholm av smeden Setterström. Grindarna kröntes överst av kungliga kronor vilka enligt kanslerns föreskrifter skulle beläggas med äkta guld medan grindarna skulle målas med grön oljefärg. Sandstensportalerna togs bort och ersattes med rusticerade pelare som bar upp grindarna.
Lundagård finns en enda byggnad,
+
 
vilken numera kallas för Lundagårdshuset,
+
Det skulle visa sig svårt att hålla Lundagård i det skick som Hårleman tänkt sig. Professorn i naturhistoria, E.G. Liedbeck, som även var föreståndare för Botan och Lundagård tycks p.g.a. sitt stora intresse för utländska trädslag ha förvandlat Lundagård till botans arboretum. För att få plats med de många olika trädslag som han enligt egna och andras uppgifter planterade i Lundagård måste även gräsmattorna ha utnyttjats. Ett stort problem för trädgårdsmästaren var att gången mellan östra och västra grindarna hade blivit allmän vag och då folk glömde att stänga grindarna medförde detta att de svin som gick lösa på gatorna kom in på Lundagård. På 1770-talet klagades över att både studenterna och lärpojkar hade börjat spela boll på gräsmattorna så att dessa slets ner, och dessutom gick man kors och tvärs över gräset så att nya gångstigar uppstod. Efter många andra försök att freda gräsmattorna spikades till slut läkten på trädstammarna runt dem.
Ursprungligen var "Lundagård"
+
 
namnet på ärkebiskoparnas residens
+
År 1802 företogs, i avsikt att befrämja trädens växtlighet och därmed försköna Lundagård, en drastisk kapning av de då 50 år gamla träden. De sågades av 3 à 4 meter över marken. Spåren efter denna kapning kan man fortfarande se på de äldsta träden. Samma år byggdes en ny konsistoriebyggnad i Lundagård öster om det gamla akademihuset, placerat som flygel till detta. Huset kallades ibland Nya akademin men sedermera oftast "Kuggis". Det revs 1897.
som låg här. Det var en muromgärdad
+
 
gård som omfattade
+
Några år senare företogs på initiativ av den dåvarande föreståndaren för Lundagård, professor J.A. Retzius, en allmän uppsnyggning av anläggningen. Hårlemans ritningar plockades fram och med ledning av dessa lades extra gångvägar igen och överflödiga träd togs bort.
nästan exakt samma område som
+
 
den nuvarande parkanläggningen.
+
1815 kom ett förslag från den nya kanslern L.V. Engeström om att murarna runt Lundagård skulle rivas ner, att gården skulle lämnas öppen mot Kyrkogården och att murarna i öst och väst skulle ersättas med järnstaket. Meningen med detta var att motverka den fukt som uppstod innanför murarna och som skadade både växtligheten och byggnaderna. Den södra muren
Inga synliga rester finns vare sig av
+
mot kyrkogården revs redan 1817 men verkställandet av de övriga rivningarna dröjde och kom att glömmas bort för en tid. I samband med att det nya biskopshuset byggdes bodde emeilertid biskopen tillfälligt på Kyrkogatan och hade då utsikt mot den nu mycket förfallna västra lundagårdsmuren. Förslaget väcktes åter att riva dem. 1837 revs den västra och detta gav upphov till våldsamma demonstrationer från studenternas sida. Den östra muren revs 1842 utan att orsaka några protester.
dessa murar eller av gårdens byggnader
+
 
och man vet inte säkert var
+
Lilla Torg väster om Lundagård hade använts för kreatursmarknader fram till 1840-talet då Mårtenstorget kom till. Norr om torget, mellan Botan och Kyrkogatan låg två privata tomter vilka köptes av Universitetet 1840 och 1874. 1868 planterades Lilla Torg och kom därmed att uppfattas som en del av Lundagård. 1881, i samband med att den nya Universitetsbyggnaden planerades, revs byggnaderna på de två privata tomterna. På den norra byggdes själva universitetshuset, medan den södra planterades och införlivades, även den med lundagårdsplanteringen.
inom området själva residensét har
+
 
M itvlt. histertskt eehl eller mille'- mässrjrt vsidelvll hysrjshsrd
+
Någon gång mellan 1819 och 1835 togs de mindre gräsmattorna närmast Lundagårdshuset bort så
tA I 2000
+
att den breda raka grusgång som nu finns uppstod mellan Kyrkogatan och Sandgatan. 1883, då universitetsplatsen hade fått en ny utformning av H. Zettervall, beslöt man att göra en allmän renovering av hela Lundagård. Ny jord fraktades dit och många nya träd planterades. Under senare år har kompletteringar av trädbeståndet gjorts efterhand i avsikt att bibehålla Lundagård oförändrat. 1980 flyttades lundagårdsgränsen mot Sandgatans södra del något åt öster då gatan här gjordes om till gång- och cykelväg. Med de nämnda ändringarna har Lundagård som parkanläggning ändå fått behålla det karaktäristiska i Hårlemans ritning
Lundagård från sydväst 1899. Kulturens arkiv Lions John.
+
89
+
Lundagård. Kulturens arkiv.
+
legat. Till Lundagård hörde även en
+
stor trädgård, belägen norr om gården,
+
Trädgården motsvarar idag
+
universitetsplatsen och tomten där
+
själva universitetsbyggnaden ligger
+
(se sid 199).
+
Efter reformationen 1536 blev
+
Lundagård säte för en kunglig lensman
+
som förvaltade egendomarna.
+
1578 lät Fredrik II bygga det nuvarande
+
Lundagårdshuset vilket då
+
kallades för Kungahuset och rymde
+
våningar både för kungen och lensmannen.
+
Sedan egendomarna 1597
+
lagts under lensmannen på Malmöhus
+
lämnades Lundagård i förläning
+
åt en rad privatpersoner. 1661
+
fick biskopen Peder Winstrup Lundagård
+
i personlig förläning av den
+
svenske kungen och Lundagård
+
kom därmed än en gång att fungera
+
som biskopsresidens. När Peder
+
Winstrup dog drogs Lundagård åter
+
in till kronan och skänktes 1688 till
+
den 20 år tidigare grundade akademin.
+
Vid akademins tillträde var gården
+
i dåligt skick. Man beklagade
+
sig speciellt över murarna som på
+
vissa ställen var helt borta och på
+
vars ställe bara fanns risgärde. Under
+
hela den första delen av 1700-
+
talet diskuterades planeringen av
+
"akademigården" som den nu kallades
+
och 1744 byggdes nya murar i
+
öster, väster och söder. De gjordes
+
nio fot höga och tre fot tjocka och
+
uppfördes av gråsten och tegel som
+
grävdes upp på gården. Öppningar
+
lamnades aUa tre sidorna och de
+
försågs med sandstensportaler och
+
träportar. Väster om I.undagård låg
+
Lilla Torg som, på grund av tvister
+
melian staden och akademin om
+
vem som ägde platsen, i många år
+
hade fungerat som skräpplats. När
+
murarna var färdiga kom man dock
+
överens om att gemensamt låta
+
stensätta torget.
+
Arkitekten Carl Hårleman ombads
+
att göra förslag till pianering
+
av hela akademiområdet; gården,
+
trädgården och Paradislyckan. Han
+
vige se gården och trädgården som
+
en piantering runt akademihuset
+
med ett system av alléer som ledde
+
fram till detta,
+
I trädgården anlades en botanisk
+
trädgård med orangeri, spegeldamm
+
och blomsterkvarter (se sid.
+
199)medan gårdsplanen delades in i
+
gräsplaner och raka alléer med oli-
+
A. Academie Huset. B. Academie Gården.
+
C. Botaniska Trädgården. D. Dammen till
+
Wattenörteu E A F. Oraagenet o
+
Trädgårdttnäst:huset. G. Köks Trädgård.
+
H. Staumactatc Byggarns. J. Staller röt JS
+
Hästar. K. Ridhuset. L. Den andra
+
Trädgåtdea R Kyrkogården
+
ka svenska trädslag. Några år efter
+
det att murarna runt Lundagård
+
färdigställts, fortsattes de också
+
runt trädgårdens tre sidor. Vid den
+
södra, mot Lundagård sattes ett
+
trästaket. De träportar som hade
+
satts upp i ingångarna till Lundagård
+
1746 byttes redan efter två år
+
mot järngrindar tiäverkade i Stockholm
+
av smeden Setterstrom. Grindarna
+
kröntes överst av kungliga
+
kronor vilka enligt kanslerns föreskrifter
+
skulle beläggas med äkta
+
guld medan grindarna skulle målas
+
med grön oljefärg. Sandstensportalerna
+
togs bort och ersattes med rusticerade
+
pelare som bar upp grindarna,
+
Det skulle visa sig svårt att hålla
+
Lundagård i det skick som Hårleman
+
tänkt sig. Professorn i naturhistoria,
+
E.G. Liedbeck, som även
+
var föreståndare för Botan och
+
Lundagård tycks p. g.a. sitt stora intresse
+
för utländska trädslag ha
+
förvandlat Lundagård till botans
+
arboretum. För att få plats med de
+
många olika trädslag som han enligt
+
egna och andras uppgifter planterade
+
i Lundagård måste även gräsmattorna
+
ha utnyttjats. Ett stort
+
problem för trädgårdsmästaren var
+
att gången mellan östra och västra
+
grindarna hade blivit allmän vag
+
och då folk glömde att stänga grindarna
+
medförde detta att de svin
+
som gick lösa på gatorna kom in på
+
Lundagård. På 1770-talet klagades
+
över att både studenterna och
+
lärpojkar hade börjat spela boll på
+
gräsmattorna så att dessa slets ner,
+
och dessutom gick man kors och
+
tvärs över gräset så att nya gångstigar
+
uppstod. Efter många andra
+
försök att freda gräsmattorna spikades
+
till slut läkten på trädstammarna
+
runt dem.
+
År 1802 företogs, i avsikt att befrämja
+
trädens växtlighet och
+
därmed försköna Lundagård, en
+
drastisk kapning av de då 50 år
+
gamla träden. De sågades av 3 a 4
+
meter över marken. Spåren efter
+
denna kapning kan man fortfarande
+
se på de äldsta tråden. Samrna år
+
byggdes en ny konsistoriebyggnad i
+
Lundagård öster om det gamla akademihuset,
+
placerat som flygel till
+
detta. Huset kallades ibland Nya
+
akademin men sedermera oftast
+
"Kuggis". Det revs 1897.
+
Några år senare företogs på initiativ
+
av den dåvarande föreståndaren
+
för Lundagård, professor LA,
+
Retzius, en allmän uppsnyggning av
+
anläggningen. Hårlemans ritningar
+
plockades fram och med ledning av
+
dessa lades extra gångvägar igen
+
och överflödiga träd togs bort.
+
1815 kom ett förslag från den nya
+
kanslern L.V. Engeström om att
+
murarna runt Lundagård skulle rivas
+
ner, att gården skulle lämnas
+
öppen mot Kyrkogården och att
+
murarna i öst och väst skulle
+
ersättas med järnstaket. Meningen
+
med detta var att motverka den fukt
+
som uppstod innanför murarna och
+
som skadade både växtligheten och
+
byggnaderna. Den södra muren
+
mot kyrkogården revs redan 1817
+
men verkstä1landet av de övriga rivningarna
+
drojde och kom att
+
glömmas bort för en tid. I samband
+
med att det nya biskopshuset byggdes
+
bodde emei!ertid biskopen
+
tillfalligt på Kyrkogatan och hade
+
då utsikt mot den nu mycket
+
förfallna västra lundagårdsmuren.
+
Förslaget väcktes åter att riva dem.
+
1837 revs den västra och detta gav
+
upphov till våldsamma demonstrationer
+
från studenternas sida. Den
+
östra muren revs 1842 utan att orsaka
+
några protester,
+
Lifla Torg väster om Lundagård
+
hade använts för kreatursmarknader
+
fram till 1840-talet då Mårtenstorget
+
kom till. Norr om torget,
+
mellan Botan och Kyrkogatan iåg
+
två privata tomter vilka köptes av
+
Universitetet 1840 och 1874. 1868
+
planterades Lilla Torg och kom
+
därmed att uppfattas som en del av !.undagård. 1881, i samband med
+
att den nya Universitetsbyggnaden
+
planerades, revs byggnaderna på de
+
två privata tomterna. På den norra
+
byggdes själva universitetshuset,
+
medan den södra planterades och
+
införlivades, även den. med lundagårdsplanteringen.
+
Någon gång mellan 1819 och
+
1835 togs de mindre gräsmattorna
+
närmast Lundagårdshuset bort så
+
att den breda raka grusgång som nu
+
finns uppstod mellan Kyrkogatan
+
och Sandgatan. 1883, då universitetsplatsen
+
hade fått en ny utformning
+
av H. Zettervall, beslöt man
+
att göra en aUmän renovering av hela
+
Lundagård. Ny jord fraktades dit
+
och många nya träd planterades.
+
Under senare år har kompletteringar
+
av trädbeståndet gjorts efterhand
+
i avsikt att bibehålla Lundagard
+
oförändrat. 1980 flyttades lundagårdsgränsen
+
mot Sandgatans
+
södra del något åt öster då gatan
+
här gjordes om till gång- och cykelväg.
+
Med de nämnda ändringarna
+
har Lundagård som parkanläggning
+
ändå fått behålla det karaktaristiska
+
i Hårlemans ritning
+
 
från 1745.
 
från 1745.
Luttdagårdshuset
 
Röd tegelbyggnad i tre våningar
 
med sadeltak och runt trapptorn på
 
sydfasaden. Fasaderna är artikulerade
 
med rundbågefriser, lister och
 
blinderingar och trapptornet har
 
krenelerad avslutning. Fönstren är
 
rundbågiga i bottenvåningen och
 
raka i de övre våningarna. Entrén i
 
trapptornet är inramad av en rundbågig
 
portal i sandsten med spetsig
 
betäckning. Den består av kopplade
 
och enkla kolonner med senromanska
 
kapitäl och ett tympanon med
 
reliefbild av Simson och lejonet.
 
Huset byggdes ursprungligen av
 
den danske kungen Fredrik II mellan
 
1578 och 1584, Det uppfördes i
 
två våningar med brant tegeltak, ett
 
trapptorn och två homejor på varje
 
långsida och med fiöjelsmyckade
 
trappgavlar. Det södra trapptornet
 
hade en hög spira av bly och murarna
 
var rappade. Arkitekten till denna
 
byggnad hette Diiriik Byggmästare
 
och länsmannen på Lundagård,
 
som hade ansvaret för att arbetet
 
genomfördes, bette Björn Kaas.
 
Om den ursprungliga inredningen
 
vet man inte så mycket men våningar
 
inreddes både åt kungen och
 
åt länsmannen.
 
Under kriget 1643 till 1645 blev
 
"det stora huset" på Lundagård illa
 
skadat. "Alla fönster och dörrar
 
liksom tornhuven och det mesta av
 
takstenen" saknades vid en besiktning
 
1645. Murarna var dessutom
 
spruckna och rappningen hade fallit
 
av. Efter denna förödelse stod huset
 
oanvänt ända till dess Peder Winstrup
 
köpte Lundagård av Vitas Bering
 
1660. När gården reducerats
 
från Winstrups arvingar 1688
 
anhöll dessa om ersättning, då
 
Wiustrup "endast hade mottagit
 
murarna", och hau sedan hade låtit
 
reparera huset till användbart
 
skick.
 
Då universitetet övertog Lundagård
 
1688 medförde detta stora
 
ekonomiska problem. Huset var
 
åter fallfardigt och pengar för reparationer
 
saknades. Först 1895 beviljades
 
medel från Kungl. Maj :t så att
 
huset året därpå kunde tagas i besittning.
 
1710 hade danskarna sitt högkvarter
 
i Lund och de utnyttjade då
 
akademibyggnaden till magasin vilket
 
medförde betydande skador på
 
byggnaden. 1715 gjordes därför
 
åter en del nödvändiga reparationer
 
och i samband med dessa murades
 
den norra öppningen mot trädgården
 
igen.
 
Efter det stora nordiska krigets
 
slut 1721 beslöt man att göra en omfattande
 
renovering av akademibyggnaden.
 
Det mest överhängande
 
var att riva den norra rundein och
 
där skapa en enhetlig fasad samt att
 
laga taket och att bygga en trappa.
 
Tornet på norrsidan revs 1725 men
 
de övriga förbättringarna dröjde.
 
1732 byggdes den nuvarande
 
trappan av akademitimmermannen
 
Per Nilsson. håan hade avsett att
 
lägga den runt en stenpelare men
 
p.g.a. penningbrist användes i
 
stället trä. Det stora problemet var
 
därefter taket. P.g.a. den branta
 
takresningen blåste det ofta sönder
 
och en rad olika förslag till olika
 
nya tak gjordes nu. Man bestarnde
 
sig sluthgen för att ta det förslag
 
som lämnades av Hårleman, Detta
 
innebar ett mansardtak av den typ
 
som han sedan har blivit bekant
 
för. Taket uppfördes emellertid inte
 
helt efter Hårlemans ritningar utan
 
med den ändringen att det övre takfallet
 
gjordes betydligt högre. En
 
portal vid entrån uppfördes också
 
1735 efter ritning av en murmästare
 
från Landskrona vid namn Mockelten,
 
Under senare delen av 1700-talet
 
blev utrymmet i akademihuset otillräckligt
 
och man diskuterade olika
 
förslag till utvidgning. 1753 höjdes
 
tornet med sju alnar för att rymma
 
ett observatorium och 1798 ritade
 
arkitekten C.F. Sundvall två flygelbyggnader
 
öster och väster om akademihuset.
 
Den östra uppfördes
 
1801. Det var ett enkelt rektangulärt
 
tvåvåningshus under lågt sadeltak,
 
Biblioteket var inrymt på
 
vrnden till den gamla akademibyggnaden
 
och ökade utrymmen fordrades
 
ständigt. Då universitetets ut-
 
Skånes hembygdsförbunds arkiv. Foto Leopoldo Iorizzo 1978.
 
92
 
rymmen var spridda på flera ställen
 
i staden syntes det mest lämpligt att
 
bygga på det gamla huset med en
 
tredje våning. Hovarkitekten, professor
 
Axel Nyström ritade det
 
förslag som vann universitetskanslerns
 
gillande. Brunius fick överinseendet
 
över byggnadsföretaget
 
som verkställdes mellan 1837 och
 
1839. Alla fönster i första och andra
 
våningen utvidgades och placerades
 
regelbundet. De båda första
 
våningarna höjdes. Cavlarna fick
 
fönster i medeltidsstil och en ny
 
portal gjordes i sandsten från den
 
1837 raserade västra Lundagårdsmuren.
 
Arbetet därmed utfördes av
 
stenhuggare från domkyrkobygget.
 
Det stora nedre auditoriets tak vilade
 
på åtta kolonner och dess entré
 
fick en portal helt uppförd av medeltida
 
fragment, vilka troligen flyttats
 
hit från domkyrkan. Byggnaden
 
användes nu huvudsakhgen
 
som bibliotek. På bottenvåningen
 
fanns Carolinasalen. och några
 
mindre auditorier. 1846 flyttade
 
Historiska museet in i dessa rum i
 
bottenvåningens östra dei och 1866
 
lämnade astronomiska institutionen
 
tornet vilket togs i besittning av biblioteket.
 
Då den nya universitetsbyggnaden
 
planerades ingick den gamla
 
som en del i planeringen av hela
 
platsen. Dess yttre ändrades då
 
ännu en gång för att passa in här.
 
1875 ritade Helgo ZettervaU ett
 
förslag och arbetet utfördes 1877
 
till 1879. Rappningen på yttermurarna
 
togs bort. Tornets krön och
 
gavlarnas hörn försågs med kreneleringar
 
och huset fick det utseende
 
som det har i dag. 1884 när den nya
 
universitetsbyggnaden togs i bruk
 
övertog biblioteket hela den gamla.
 
Carolinasalen blev magasin och de
 
utrymmen som Historiska museet
 
använt gjordes om till läsesalar. Biblioteket
 
fortsatte att växa och i slutet
 
på 1880-talet flyttade man även
 
in i några rum i flygelbyggnaden.
 
Denna (kallad Kuggis) revs 1897 för
 
att ge plats åt en ny biblioteksbyggnad
 
i fyra våningar på samma plats.
 
Det nya biblioteket kom dock att i
 
stä1let byggas på Helgonabacken
 
och 1907 flyttade man ur Lundagårdshuset.
 
Historiska museet flyttade
 
då tillbaka ocb disponerade
 
under några år hela bottenvåningen,
 
De övriga utrymmena kom
 
också att disponeras av universitetet.
 
Carolinasalen blev åter festsal
 
och har sedan dess använts för disputationer
 
och andra högtidliga
 
sammankomster. De övre våningarna
 
rymmer idag de filosofiska och
 
pedagogiska institutionerna.
 
Byggnadsminnesmärke den 25/1
 
1935 och 1/4 1966.
 
 
[[Category:Kvarter i Krafts rote]]
 
[[Category:Kvarter i Krafts rote]]

Versionen från 4 januari 2011 kl. 08.52

För enda byggnaden i kvarteret Lundagård, se Lundagårdshuset.

Lundagård avgränsas idag av Domkyrkan, Kyrkogatan, Universitetsplatsen, utan markerad gräns dem emellan, och Sandgatan. Sedan 1747 är området utlagt till park med gräsmattor och gångar, kantade med lindar, almar, kastanjer, askar och lönnar, De äldsta träden härstammar från parkens anläggningsår, en del är planterade 1883, när en omfattande renovering gjordes av hela anläggningen, men de flesta är yngre och har successivt ersatt de träd som dött eller blåst omkull. I Lundagård finns en enda byggnad, vilken numera kallas för Lundagårdshuset,

Ursprungligen var "Lundagård" namnet på ärkebiskoparnas residens som låg här. Det var en muromgärdad gård som omfattade nästan exakt samma område som den nuvarande parkanläggningen. Inga synliga rester finns vare sig av dessa murar eller av gårdens byggnader och man vet inte säkert var inom området själva residenset har legat. Till Lundagård hörde även en stor trädgård, belägen norr om gården. Trädgården motsvarar idag universitetsplatsen och tomten där själva universitetsbyggnaden ligger.

Efter reformationen 1536 blev Lundagård säte för en kunglig lensman som förvaltade egendomarna. 1578 lät Fredrik II bygga det nuvarande Lundagårdshuset vilket då kallades för Kungahuset och rymde våningar både för kungen och lensmannen. Sedan egendomarna 1597 lagts under lensmannen på Malmöhus lämnades Lundagård i förläning åt en rad privatpersoner. 1661 fick biskopen Peder Winstrup Lundagård i personlig förläning av den svenske kungen och Lundagård kom därmed än en gång att fungera som biskopsresidens. När Peder Winstrup dog drogs Lundagård åter in till kronan och skänktes 1688 till den 20 år tidigare grundade akademin.

Vid akademins tillträde var gården i dåligt skick. Man beklagade sig speciellt över murarna som på vissa ställen var helt borta och på vars ställe bara fanns risgärde. Under hela den första delen av 1700-talet diskuterades planeringen av "akademigården" som den nu kallades och 1744 byggdes nya murar i öster, väster och söder. De gjordes nio fot höga och tre fot tjocka och uppfördes av gråsten och tegel som grävdes upp på gården. Öppningar lämnades på alla tre sidorna och de försågs med sandstensportaler och träportar. Väster om Lundagård låg Lilla Torg som, på grund av tvister mellan staden och akademin om vem som ägde platsen, i många år hade fungerat som skräpplats. När murarna var färdiga kom man dock överens om att gemensamt låta stensätta torget.

Arkitekten Carl Hårleman ombads att göra förslag till planering av hela akademiområdet; gården, trädgården och Paradislyckan. Han ville se gården och trädgården som en piantering runt akademihuset med ett system av alléer som ledde fram till detta.

I trädgården anlades en botanisk trädgård med orangeri, spegeldamm och blomsterkvarter medan gårdsplanen delades in i gräsplaner och raka alléer med olika svenska trädslag. Några år efter det att murarna runt Lundagård färdigställts, fortsattes de också runt trädgårdens tre sidor. Vid den södra, mot Lundagård sattes ett trästaket. De träportar som hade satts upp i ingångarna till Lundagård 1746 byttes redan efter två år mot järngrindar tillverkade i Stockholm av smeden Setterström. Grindarna kröntes överst av kungliga kronor vilka enligt kanslerns föreskrifter skulle beläggas med äkta guld medan grindarna skulle målas med grön oljefärg. Sandstensportalerna togs bort och ersattes med rusticerade pelare som bar upp grindarna.

Det skulle visa sig svårt att hålla Lundagård i det skick som Hårleman tänkt sig. Professorn i naturhistoria, E.G. Liedbeck, som även var föreståndare för Botan och Lundagård tycks p.g.a. sitt stora intresse för utländska trädslag ha förvandlat Lundagård till botans arboretum. För att få plats med de många olika trädslag som han enligt egna och andras uppgifter planterade i Lundagård måste även gräsmattorna ha utnyttjats. Ett stort problem för trädgårdsmästaren var att gången mellan östra och västra grindarna hade blivit allmän vag och då folk glömde att stänga grindarna medförde detta att de svin som gick lösa på gatorna kom in på Lundagård. På 1770-talet klagades över att både studenterna och lärpojkar hade börjat spela boll på gräsmattorna så att dessa slets ner, och dessutom gick man kors och tvärs över gräset så att nya gångstigar uppstod. Efter många andra försök att freda gräsmattorna spikades till slut läkten på trädstammarna runt dem.

År 1802 företogs, i avsikt att befrämja trädens växtlighet och därmed försköna Lundagård, en drastisk kapning av de då 50 år gamla träden. De sågades av 3 à 4 meter över marken. Spåren efter denna kapning kan man fortfarande se på de äldsta träden. Samma år byggdes en ny konsistoriebyggnad i Lundagård öster om det gamla akademihuset, placerat som flygel till detta. Huset kallades ibland Nya akademin men sedermera oftast "Kuggis". Det revs 1897.

Några år senare företogs på initiativ av den dåvarande föreståndaren för Lundagård, professor J.A. Retzius, en allmän uppsnyggning av anläggningen. Hårlemans ritningar plockades fram och med ledning av dessa lades extra gångvägar igen och överflödiga träd togs bort.

1815 kom ett förslag från den nya kanslern L.V. Engeström om att murarna runt Lundagård skulle rivas ner, att gården skulle lämnas öppen mot Kyrkogården och att murarna i öst och väst skulle ersättas med järnstaket. Meningen med detta var att motverka den fukt som uppstod innanför murarna och som skadade både växtligheten och byggnaderna. Den södra muren mot kyrkogården revs redan 1817 men verkställandet av de övriga rivningarna dröjde och kom att glömmas bort för en tid. I samband med att det nya biskopshuset byggdes bodde emeilertid biskopen tillfälligt på Kyrkogatan och hade då utsikt mot den nu mycket förfallna västra lundagårdsmuren. Förslaget väcktes åter att riva dem. 1837 revs den västra och detta gav upphov till våldsamma demonstrationer från studenternas sida. Den östra muren revs 1842 utan att orsaka några protester.

Lilla Torg väster om Lundagård hade använts för kreatursmarknader fram till 1840-talet då Mårtenstorget kom till. Norr om torget, mellan Botan och Kyrkogatan låg två privata tomter vilka köptes av Universitetet 1840 och 1874. 1868 planterades Lilla Torg och kom därmed att uppfattas som en del av Lundagård. 1881, i samband med att den nya Universitetsbyggnaden planerades, revs byggnaderna på de två privata tomterna. På den norra byggdes själva universitetshuset, medan den södra planterades och införlivades, även den med lundagårdsplanteringen.

Någon gång mellan 1819 och 1835 togs de mindre gräsmattorna närmast Lundagårdshuset bort så att den breda raka grusgång som nu finns uppstod mellan Kyrkogatan och Sandgatan. 1883, då universitetsplatsen hade fått en ny utformning av H. Zettervall, beslöt man att göra en allmän renovering av hela Lundagård. Ny jord fraktades dit och många nya träd planterades. Under senare år har kompletteringar av trädbeståndet gjorts efterhand i avsikt att bibehålla Lundagård oförändrat. 1980 flyttades lundagårdsgränsen mot Sandgatans södra del något åt öster då gatan här gjordes om till gång- och cykelväg. Med de nämnda ändringarna har Lundagård som parkanläggning ändå fått behålla det karaktäristiska i Hårlemans ritning från 1745.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda