Skillnad mellan versioner av "Läsanvisningar (innanför vallarna)"

Från bevaringsprogram
Rad 1: Rad 1:
 +
{{textlista|
 +
rubrik=[[Bevaringsprogram]]|
 +
rad 1=[[Inledning]]|
 +
rad 2=[[Roteindelning]]|
 +
rad 3=[[Ordförklaringar]]|
 +
rad 4=[[Läsanvisningar]]
 +
}}
 
Inledningsvis redovisas några miljöområden, som kan sägas belysa den historiska kontinuiteten eller ett visst skede i stadens utveckling. De kan även representera stadens specifika särart. De till miljöområdena hörande kartorna illustrerar huvudsakligen gatulinjer och kvarterskonturer.
 
Inledningsvis redovisas några miljöområden, som kan sägas belysa den historiska kontinuiteten eller ett visst skede i stadens utveckling. De kan även representera stadens specifika särart. De till miljöområdena hörande kartorna illustrerar huvudsakligen gatulinjer och kvarterskonturer.
  

Versionen från 14 februari 2011 kl. 06.53

Bevaringsprogram
Inledning
Roteindelning
Ordförklaringar
Läsanvisningar

Inledningsvis redovisas några miljöområden, som kan sägas belysa den historiska kontinuiteten eller ett visst skede i stadens utveckling. De kan även representera stadens specifika särart. De till miljöområdena hörande kartorna illustrerar huvudsakligen gatulinjer och kvarterskonturer.

De inventerade fastigheterna redovisas kvartersvis i bokstavsordning. Varje kvarter inleds med en kort historisk tillbakablick över kvarterets utveckling. En kvarterskarta anger gällande fastighetsindelning och gatunummer. På kartorna markeras med rött de byggnader som av bevaringskommittén bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. Fastighetsbeskrivningen är upplagd efter ett generellt mönster med början i nordvästra delen inom varje enskilt kvarter. Därefter följs gatusträckningarna medsols. Härigenom belyses byggnaderna i sitt miljösammanhang och läsaren får en bild av den aktuella fasadlinjen.

Några beteckningar i texten:

Byggnadsår

Hus uppförda före 1875 har i huvudsak daterats genom uppgifter i brandförsäkringsbrev. För byggnader efter 1875 har dessutom byggnadsritningar och protokoll i byggnadsnämndens arkiv utnyttjats. I allmänhet är byggnadsåret relaterat till det år ritningen är signerad och ärendet behandlat i den aktuella nämnden. Av skilda anledningar kan det verkliga byggnadsåret ha kommit att ligga något längre fram i tiden än det i texten angivna.

Om två årtal anges med skiljande snedstreck — 1883/85 — avses att byggnaden uppförts i två etapper. Två årtal med skiljande bindestreck — 1883—85 — innebär att byggnadens uppförande sträckt sig över dessa år. Omb anger år för betydande ombyggnad av en fastighet.

Byggherre

Den person som låtit uppföra en byggnad.

Arkitekt

Benämningen står för den person eller det arkitektkontor som utfört byggnadsritningen, i vissa fall endast fasadritningen. Signerade byggnadsritningar finns för Lunds del först mot slutet av 1800-talet, på 80- och 90-talen. Många byggnadsritningar från byggnadsnämndens första årtionden saknar signatur och upphovsmannen har inte närmare kunnat bestämmas. Det är emellertid troligt att de flesta byggnader fram mot århundradets slut ritades av den murmästare eller byggmästare som var ansvarig för byggnadsarbetet.