Skillnad mellan versioner av "Kulturen"

Från bevaringsprogram
 
(13 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
På Andreas karta över Lund från 1669 har kvarteret samma form som idag. Den svagt böjda Tomegapsgatan i norr och den oregelbundna Adelgatan i söder, båda riktade mot Tomegapet, den
+
[[File:KMKv.Kulturen.jpg|thumb|Kv. Kulturen. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
nordöstra öppningen i stadsvallen. Några få hus finns också utritade och de ligger alla vid Adelgatan, en sammanhängande rad i gatans östra del och några spridda i västra änden inom den nuvarande tomt 24, "Kulturens" område. Vid Tomegapsgatan och Sankt Annegatan, vilken
+
[[Fil:Kulturen 1860-talet.png|thumb|Kvarteret Kulturen från nordost på 1860-talet. Kulturens arkiv]]
avgränsar kvarteret västerut, finns ingen bebyggelse. 1784 är kvarteret delat i nio tomter vilka alla är bebyggda. Vid Adelgatan ligger husen precis som på 1669 års karta men
+
På Andreas karta över Lund från 1669 har kvarteret samma form som idag. Den svagt böjda Tomegapsgatan i norr och den oregelbundna Adelgatan i söder, båda riktade mot Tomegapet, den nordöstra öppningen i stadsvallen. Några få hus finns också utritade och de ligger alla vid Adelgatan, en sammanhängande rad i gatans östra del och några spridda i västra änden inom den nuvarande tomt 24, "Kulturens" område. Vid Tomegapsgatan och Sankt Annegatan, vilken avgränsar kvarteret västerut, finns ingen bebyggelse. 1784 är kvarteret delat i nio tomter vilka alla är bebyggda. Vid Adelgatan ligger husen precis som på 1669 års karta men den stora tomten 35, nuvarande 24, har nu även ett hus i hörnet mot Sankt Annegatan. Det är troligen det hus som nu kallas [[Locus Peccatorum]]. Hela kvarterets sida utmed Sankt Annegatan är nu bebyggd och vid Tomegapsgatans mitt ligger två hus. Tomt 35 ägdes vid denna tid av en docent och domprost vid namn Munck medan kvarteret för övrigt beboddes av hantverkare och "borgare".
den stora tomten 35, nuvarande 24, har nu även ett hus i hörnet mot Sankt Annegatan. Det är troligen det hus som nu kallas [[Locus Peccatorum]]. Hela kvarterets sida utmed Sankt Annegatan är nu bebyggd och vid Tomegapsgatans mitt ligger två hus. Tomt 35 ägdes vid denna tid av en docent och domprost vid namn Munck medan kvarteret för övrigt beboddes av hantverkare och "borgare".
 
  
 
Under 1800-talets lopp styckades de flesta av de nio tomterna upp i flera mindre, och nya gathus byggdes utmed Tomegapsgatan så att dess sydsida i slutet av 1870-talet var helt bebyggd. Den aktuella bebyggelsen i kvarteret härstammar, om man bortser från museets område, från tiden mellan 1840 och 1880-talet slut. Flera av de hus som byggdes i början på 1800-talet och in på 1820-talet revs och ersattes med nya hus på samma plats under 1870- och 80-talen.
 
Under 1800-talets lopp styckades de flesta av de nio tomterna upp i flera mindre, och nya gathus byggdes utmed Tomegapsgatan så att dess sydsida i slutet av 1870-talet var helt bebyggd. Den aktuella bebyggelsen i kvarteret härstammar, om man bortser från museets område, från tiden mellan 1840 och 1880-talet slut. Flera av de hus som byggdes i början på 1800-talet och in på 1820-talet revs och ersattes med nya hus på samma plats under 1870- och 80-talen.
Rad 12: Rad 11:
 
1892 och 1898 köpte Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige tomt nr 35 och efter museets namn "Kulturen" fick även kvarteret sitt namn 1924.
 
1892 och 1898 köpte Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige tomt nr 35 och efter museets namn "Kulturen" fick även kvarteret sitt namn 1924.
  
== Fastigheter i kvarteret Kulturen ==
+
== Aktuella Fastigheter ==  
  
 
*[[Kulturen 1]]
 
*[[Kulturen 1]]
 
*[[Kulturen 2]]
 
*[[Kulturen 2]]
 
*[[Kulturen 3]]
 
*[[Kulturen 3]]
*[[Kulturen 4]]
+
*[[Kulturen 9]]
*[[Kulturen 5 och 6]] - rivet
+
*[[Kulturen 10]]
*[[Kulturen 7 och 8]] - rivet
+
*[[Kulturen 11]]
 +
*[[Kulturen 12]]
 +
*[[Kulturen 14]]
 +
*[[Kulturen 15]]
 +
*[[Kulturen 17]]
 +
*[[Kulturen 18]]
 +
*[[Kulturen 20]]
 +
*[[Kulturen 21]]
 +
*[[Kulturen 22]]
 +
*[[Kulturen 23]]
 +
*[[Kulturen 24]]
 +
*[[Kulturen 25]]
 +
*[[Kulturen 27]]
 +
*[[Kulturen 28]]
 +
*[[Kulturen 30]] Fd. del av [[Kulturen 28]]
 +
*[[Kulturen 31]] Fd. del av [[Kulturen 28]]
 +
*[[Kulturen 32]] Fd. del av [[Kulturen 27]]
 +
*[[Kulturen 33]] Fd. del av [[Kulturen 27]]
 +
*[[Kulturen 34]] Fd. del av [[Kulturen 19]]
 +
*[[Kulturen 35]] Fd. del av [[Kulturen 19]]
 +
*[[Kulturen S:1]] Fd. del av [[Kulturen 27]]
 +
 
 +
== Tidigare Fastigheter ==
 +
 
 +
*[[Kulturen 1]]
 +
*[[Kulturen 2]]
 +
*[[Kulturen 3]]
 +
*[[Kulturen 4]]{{rivet}}
 +
*[[Kulturen 5 och 6]]{{rivet}}
 +
*[[Kulturen 7 och 8]]{{rivet}}
 
*[[Kulturen 9]]
 
*[[Kulturen 9]]
 
*[[Kulturen 10]]
 
*[[Kulturen 10]]
Rad 38: Rad 66:
 
*[[Kulturen 24]]
 
*[[Kulturen 24]]
 
*[[Kulturen 25]]
 
*[[Kulturen 25]]
[[Category:Kvarter i Krafts rote]]
+
 
 +
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
 +
 
 +
<gallery>
 +
Fil:Kulturen.png|Kvarteret Kulturen
 +
</gallery>
 +
 
 +
[[Kategori:Kvarter i Krafts rote]]

Nuvarande version från 15 oktober 2019 kl. 14.20

Kv. Kulturen. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Kvarteret Kulturen från nordost på 1860-talet. Kulturens arkiv

På Andreas karta över Lund från 1669 har kvarteret samma form som idag. Den svagt böjda Tomegapsgatan i norr och den oregelbundna Adelgatan i söder, båda riktade mot Tomegapet, den nordöstra öppningen i stadsvallen. Några få hus finns också utritade och de ligger alla vid Adelgatan, en sammanhängande rad i gatans östra del och några spridda i västra änden inom den nuvarande tomt 24, "Kulturens" område. Vid Tomegapsgatan och Sankt Annegatan, vilken avgränsar kvarteret västerut, finns ingen bebyggelse. 1784 är kvarteret delat i nio tomter vilka alla är bebyggda. Vid Adelgatan ligger husen precis som på 1669 års karta men den stora tomten 35, nuvarande 24, har nu även ett hus i hörnet mot Sankt Annegatan. Det är troligen det hus som nu kallas Locus Peccatorum. Hela kvarterets sida utmed Sankt Annegatan är nu bebyggd och vid Tomegapsgatans mitt ligger två hus. Tomt 35 ägdes vid denna tid av en docent och domprost vid namn Munck medan kvarteret för övrigt beboddes av hantverkare och "borgare".

Under 1800-talets lopp styckades de flesta av de nio tomterna upp i flera mindre, och nya gathus byggdes utmed Tomegapsgatan så att dess sydsida i slutet av 1870-talet var helt bebyggd. Den aktuella bebyggelsen i kvarteret härstammar, om man bortser från museets område, från tiden mellan 1840 och 1880-talet slut. Flera av de hus som byggdes i början på 1800-talet och in på 1820-talet revs och ersattes med nya hus på samma plats under 1870- och 80-talen.

Husen från det tidigare 1800-talet var alla låga, enkla envåningshus i lersten och tegel, delvis av korsvirke och ofta med gavlar i trä. Tre hus av denna enklare typ finns fortfarande kvar på Tomegapsgatan 12—18. Ett av dem är byggt 1820, ett 1840 och det tredje har inte kunnat dateras exakt. Även på tomterna nr 1, 21 och 28 finns gathus som ursprungligen är byggda på 1820-talet men dessa har genomgått omfattande renoveringar.

Huset vid Tomegapsgatan 10 var tidigare en av stadens kända studentkaserner. Det byggdes 1860 och var känt under namnet Mecka. Detta namn lär ha uppkommit därför att hyresvärden sades vara "snål som en turk". Mittemot Mecka, på Tomegapsgatan 9 i kvarteret Thomander fanns en annan studentkasern vilken som pendang till Mecka fick namnet Medina.

1892 och 1898 köpte Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige tomt nr 35 och efter museets namn "Kulturen" fick även kvarteret sitt namn 1924.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt