Skillnad mellan versioner av "Klostret 3"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Rad 7: Rad 7:
 
|adress          = Lundavägen 7
 
|adress          = Lundavägen 7
 
|byggnadsår      = 1920, om- och tillbyggt 1960-, 80- och 90-tal
 
|byggnadsår      = 1920, om- och tillbyggt 1960-, 80- och 90-tal
|byggherre      =  
+
|byggherre      = Ingen uppgift
 
|arkitekt        = KF, för senaste tillbyggnad Olle Hansson
 
|arkitekt        = KF, för senaste tillbyggnad Olle Hansson
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
 
Byggt och fortfarande ägt av Coop Sverige Fastigheter, tidigare Solidar och Konsum. Denna väl utmärkande och profilerade en och en halv vånings byggnad har hela sin tid utgjort butikslokal. År 1914 bildades Dalby Konsumtionsförening, eventuellt inhystes dess verksamhet den första tiden i redan befintliga lokaler. Byggnaden var de första årtiondena en länga med mörk tegelfasad med långsidan längs Trekanten. Man ansökte om bygglov för utbyggnad redan 1949 och –52. Den glasade ingången som fungerar som vindfång gjordes 1993.
 
Byggt och fortfarande ägt av Coop Sverige Fastigheter, tidigare Solidar och Konsum. Denna väl utmärkande och profilerade en och en halv vånings byggnad har hela sin tid utgjort butikslokal. År 1914 bildades Dalby Konsumtionsförening, eventuellt inhystes dess verksamhet den första tiden i redan befintliga lokaler. Byggnaden var de första årtiondena en länga med mörk tegelfasad med långsidan längs Trekanten. Man ansökte om bygglov för utbyggnad redan 1949 och –52. Den glasade ingången som fungerar som vindfång gjordes 1993.

Versionen från 12 november 2018 kl. 12.22

Klostret 3
1klostret3.jpg
Klostret 3
Information
NamnKonsumbutiken
AdressLundavägen 7
Byggnadsår1920, om- och tillbyggt 1960-, 80- och 90-tal
ByggherreIngen uppgift
ArkitektKF, för senaste tillbyggnad Olle Hansson
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad

Byggt och fortfarande ägt av Coop Sverige Fastigheter, tidigare Solidar och Konsum. Denna väl utmärkande och profilerade en och en halv vånings byggnad har hela sin tid utgjort butikslokal. År 1914 bildades Dalby Konsumtionsförening, eventuellt inhystes dess verksamhet den första tiden i redan befintliga lokaler. Byggnaden var de första årtiondena en länga med mörk tegelfasad med långsidan längs Trekanten. Man ansökte om bygglov för utbyggnad redan 1949 och –52. Den glasade ingången som fungerar som vindfång gjordes 1993.

Byggnaden är nästan kyrkliknande; långsmal med hög och accentuerad gavel i öst. Utöver butikslokalerna finns en inredd vind med ett tvåluftsfönster på gaveln mot kyrkan. Sadeltaket är klätt med grå eternitplattor. Fasaden är vitputsad. En gesims följer taklinjen. Den markerade gaveln mot Trekantens norra hörn kan vara det första besökaren från Lund ser av den lilla torgbildningen. I blickfånget då gavelns utformning; bågformad i flera steg med listverk. Fasaden har utdragna vertikala partier med cirka ett par meters mellanrum. Mot gatan finns tre stora butiksfönster. Entré från sydost via en trappa där den av glaspartier bestående ingången har breddats och anpassats för tillgänglighet. Även dess sluttande tak är av glas. Inramningen är något profilerad liksom gaveln. Det dekorerade gavelpartiets tak har svart plåtbeklädnad. Byggnaden ansluter till Trekantens trottoar och mittemot entrén finns Eginogården. Mellan dessa två hus leder en stenlagd gång till parkeringsplatser.

En utbyggnad med flackt tak åt nordväst byggdes under 1960-tal och har senare kompletterats med ännu en del. Utbyggnaden av lättbetongplank var tidigare grå har nu vitmålad stående brädpanel i fasadpartier. En utkragning för dess plantak har klätts med liggande brädpanel och målats i en starkt grön kulör, tidigare var färgen där brun. Bröstningar av eternit som tidigare varit gulmålade.

Bevarandesynpunkter

Gestaltningen är unik och anmärkningsvärd. Som monument för 1910- och -20-talens framväxt och utveckling av konsumtionsföreningar och konsumrörelsen i socialdemokratins barndom är den en kulturhistoriskt intressant företeelse. KF:s arkitektverksamhet hade stor genomslagskraft i flera årtionden och var på många sätt idégivande i hela landet. Ur arkitekturhistorisk synpunkt kan gestaltningen sägas representera en stilblandning som var vanlig under 1910-20-tal varför byggnaden även i det hänseendet är en tidsmarkör.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda