Skillnad mellan versioner av "Klockaren 19"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Rad 9: Rad 9:
 
|byggherre      = Stiftelsen Dalby bostäder som senare uppgick i LKF
 
|byggherre      = Stiftelsen Dalby bostäder som senare uppgick i LKF
 
|arkitekt        = Hans Westman
 
|arkitekt        = Hans Westman
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
 
==Punkthuset==
 
==Punkthuset==
Rad 24: Rad 25:
  
 
Funktionalismens ideal om ljus och luft som viktiga värden i byggandet, exteriört såväl som interiört, skapade dessa hus bl a med tanken att alla lägenheter skulle få in mycket ljus, och utrymmet för trapphuset drogs in i husets mitt eller koncentrerades. Med en senare epoks resonemang om resurssparande i byggandet kan även det skälet läggas till fördelarna i denna typ av bostadsplanering.
 
Funktionalismens ideal om ljus och luft som viktiga värden i byggandet, exteriört såväl som interiört, skapade dessa hus bl a med tanken att alla lägenheter skulle få in mycket ljus, och utrymmet för trapphuset drogs in i husets mitt eller koncentrerades. Med en senare epoks resonemang om resurssparande i byggandet kan även det skälet läggas till fördelarna i denna typ av bostadsplanering.
 +
 
[[Kategori:Klockaren]]
 
[[Kategori:Klockaren]]
 +
[[Kategori:Fastigheter i Dalby]]

Versionen från 12 november 2018 kl. 14.34

Klockaren 19
3klockaren19.jpg
Klockaren 19
Information
AdressPunkthuset: Sandbyvägen 16. Marklägenheterna: Klockarevägen 5-9
Byggnadsår1963
ByggherreStiftelsen Dalby bostäder som senare uppgick i LKF
ArkitektHans Westman
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad

Punkthuset

Ett strategiskt placerat punkthus på hörntomt vid Allégatan – Sandbyvägen, mittemot idrottsplats och skola. Det består av tre våningar samt källarplan. Indragen entréport åt väster som är brunmålad samt omgiven av större glaspartier. Fönstren är av en-, två- eller treluftstyp och balkongdörrar. Fasaden är i ljust gul spritputs med vita dekorerande partier i slätputs mellan fönsterraderna. Mitt på västra fasaden ovan entrén finns ett mönsterparti format som en diagonal ruta i mosaik i gröna nyanser. Betongsockeln är grå, mansardtaket har en nästan flack ovandel varefter fallet får en brant lutning. Balkonger finns på andra och tredje våningen åt väst och öst. Räckenas sidostycken är klädda med en folieskiva i en dämpad ljusgrön kulör.

Ansökan om lov för ändring av fasadbeklädnad inkom 1984. -86 ansöktes om lov för ändring av ventilationen. Gräsplan omger huset. Mot gården som delas med intilliggande marklägenheter finns sittgrupper och lekplatser.

Marklägenheterna

Längorna består av marklägenheter om ett till två rum och kök i två vinkelkomplex. Fasaderna är i ljust grå betong med gavelrösten som klätts med gråvitmålad lockpanel. Fönstren har helrutor eller tvåluft bredvid balkongdörrar. Detaljer som skapar en enkel dekor är på uthusfasaden korsvirkesliknande smala lister i glest rutmönster som har givits en grön kulör. Sadeltaket har något oregelbunden lutning och är klätt med mörkgrå betongpanna.

Bevarandesynpunkter

Ur kulturmiljösynpunkt koncentreras blickarna i denna grupp av bostäder till punkthuset. Det är unikt i sitt slag i Dalby, och typiskt för 1950-60-talsgestaltningen i svenska samhällen. Då byggdes flerbostadshus i en småskalighet som senare försvann i ökande standardhöjning. Livsstilen och boendepreferenserna blev alltmer utrymmeskrävande. Denna goda planering brukar ses som tecken på den framåtblickande optimism som rådde allmänt i samhället. För lägenheternas brukare betonades både kvaliteterna i lägenheterna såsom ljus, utblickbarhet mm, liksom omgivningen; gräsytor med smala grusgångar, mindre lekplatser. Oftast resulterade detta i trevliga och sunda lägenheter med en för tiden normal standard. Socialpolitiska strävanden gjorde att det ordnades bra bostäder och värdefulla blandade miljöer för människor i olika åldrar.

Funktionalismens ideal om ljus och luft som viktiga värden i byggandet, exteriört såväl som interiört, skapade dessa hus bl a med tanken att alla lägenheter skulle få in mycket ljus, och utrymmet för trapphuset drogs in i husets mitt eller koncentrerades. Med en senare epoks resonemang om resurssparande i byggandet kan även det skälet läggas till fördelarna i denna typ av bostadsplanering.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda