Skillnad mellan versioner av "Källby skola"

Från bevaringsprogram
Rad 3: Rad 3:
 
|adress          = Ringvägen 1, Malmövägen 4
 
|adress          = Ringvägen 1, Malmövägen 4
 
|namn            = Källbyskolan
 
|namn            = Källbyskolan
|bild            =  
+
|bild            = [[Fil:Kallby skola.png|250px|]]
|bildtext        =  
+
|bildtext        = Källby skola
 
<!-- Information -->
 
<!-- Information -->
 
|byggnadsår      = 1869-70/74, gymn.sal 1915
 
|byggnadsår      = 1869-70/74, gymn.sal 1915

Versionen från 14 december 2011 kl. 11.31

Källby Skola 1
Kallby skola.png
Källby skola
Information
NamnKällbyskolan
AdressRingvägen 1, Malmövägen 4
Byggnadsår1869-70/74, gymn.sal 1915
ByggherreLunds landsförsamling

Huvudbyggnaden är en länga i grågult tegel med rester av fogrits och bemålning. Sadeltak med rött tegel, takkupor och trappad gesims. På gavlarna ankarjärn. Åt norr entrédörrar och 4-luftsfönster, medan sydfasaden, längs vilken skolsalarna låg, har större 6-luftsfönster med murade fönsterbänkar. I sydöst en mindre flygel, troligen från seklets början. Moderna, brunmålade fönster- och dörrsnickerier. Huset har invändigt moderniserats 1956, 1979 och 1990.

Gymnastiksalen i gult tegel har en T-formad plan med entré och trapphus belägna i "stapeln". Sadeltak med röd plåt. Arbetad gesims och våningslist. Till det yttre är byggnaden uppdelad i två våningar. Bottenvåningen är helt sluten frånsett två mindre fönster bredvid entrén, men dekoreras av två stora "fornminneskringlor" i tegel. Övervåningen har stora brunmålade, troligen ursprungliga, småspröjsade fönster. Fönstret över entrén flankeras av två mindre romber i tegel. Huset används nu av KFUM.[nutidsuppdateras]

Lilla Råby och Kjellby skola

I Lunds landsförsamling ingick Källby, Lilla Råby och Östra Torn. 1847 beslutades det att folkskolan i Ö Torn efter en tillbyggnad skulle inrymma hela församlingens skolungdom. En för L Råby och Källby gemensam, ambulatorisk skola inrättades dock 1859, och med växande befolkning ersattes den snart av en mindre folkskola i vardera byn. Skolorna var inhysta hos åbon Lars Bengtsson i Källby och hos arrendatorn Lars Ottosson på Råbyholm.

Snart nog försökte man få till stånd en gemensam skolbyggnad, men 1866 hade man inte kunnat enas om var den skulle ligga. Tre år senare hade man funnit en kompromiss i en tomt vid Malmövägen "ungefär midt emellan" de bägge byarna. Marken tillhörde Klostergården och att skolan därmed inte hamnade inom Lunds landsförsamling, utan i S:t Peters Klosters socken, kan tyckas något säreget.

Klostergården ingick i S:t Peters klosters säteri som ägdes av greve Trolle-Wachtmeister, och förutom av honom måste markupplåtelsen ha godkänts av ryttmästare Axel Toll som arrenderade säteriet. Toll bidrog också med en styv tredjedel av kostnaderna för bygget. Resten stod kyrkoherde Collin och församlingen för. Äganderätten till tomten låg dock kvar hos Trolle-Wachtmeister fram till 1900 då han skänkte tomten till landsförsamlingen.

I "skolräkenskaperna" kan bygget följas i detalj. Så framgår det att 34 000 mursten levererades från Alnarp, medan Lars Bengtsson i Kjellby stod för 20 000 råsten. Vem som utförde ritningarna framgår inte, men en god gissning är nog att det var muraren N P Rundquist. Huset bestod aven lärarebostad om 2 r o k vid östgaveln, och av en skolsal, med kapprummet längs nordsidan. Taket var tjärat och förmodligen täckt med träspån. I augusti 1870 beslutades det att platsen non om skolhuset skulle "utjemnas och iordningställas till lekplats åt skolbarnen. För detta ändamål skulle till underlag begagnas kalkfyllning som får gratis afhemtas vid domkyrkan och deruppå ett gruslager läggas."

Tillbyggnaden

Redan 1874 var det dags för en tillbyggnad av skolan. Barnen hade blivit för många och man kände behovet av en speciell småskola. Vid tillbyggnaden förlängdes huset västerut med en ny skolsal, även nu med ett kapprum längs nordfasaden. På sydsidan tänkte man bygga till en flygel med en 1:a för den nya lärarinnan samt vedbod och avträdeshus. För att spara pengar beslutades det dock att lärarinnebostaden skulle inredas på vinden, över skolsalen, med trappuppgång från förstugan. För avträde och kolbod skulle ett uthus med väggar av bräder eller korsvirke uppföras. Av någon anledning tycks färdigställandet av tillbyggnaden ha dragit ut på tiden, och först 1877 var den helt klar.

Staden tar över

Vid inkorporeringen av landsförsamlingen med staden 1944 följde även Källbyskolan med. I samband med införandet av enhetsskolan i Lund förutsåg man en akut brist på skollokaler. På Källbyskolans gård uppfördes 1955-56 en barack med fyra klassrum, ritad av Carl-Ossian Klingspor. Skolan tillhörde länge Järnåkra rektorsområde och senast 1971 inrättades där en skolklinik. I den gamla byggnaden inreddes 1980 sex mindre klassrum för KomVux. Skolan överfördes senare till Lineros rektorsområde. Den gamla byggnaden blev skoldaghem och 1992 revs baracken. 1995 beslutades det att huset skulle bli kommundelskontor.