Skillnad mellan versioner av "Hospitalsträdgården"

Från bevaringsprogram
Rad 2: Rad 2:
 
[[Fil:Hospitalstradgarden mot sodra esplanaden.png|thumb|Kvarteret Hospitalsträdgården mot Södra Esplanaden. 1978.]]
 
[[Fil:Hospitalstradgarden mot sodra esplanaden.png|thumb|Kvarteret Hospitalsträdgården mot Södra Esplanaden. 1978.]]
 
[[Fil:Stora sadergatan sadra esplanaden 1930.png|thumb|Korsningen Stora Södergatan och Södra Esplanaden i januari 1930. Inom kort skulle koloniträdgårdarna i kvarteret Hospitalsträdgården ge vika för en stor hörnfastighet. Foto P. Bagge, Byggnadsnämndens arkiv.]]
 
[[Fil:Stora sadergatan sadra esplanaden 1930.png|thumb|Korsningen Stora Södergatan och Södra Esplanaden i januari 1930. Inom kort skulle koloniträdgårdarna i kvarteret Hospitalsträdgården ge vika för en stor hörnfastighet. Foto P. Bagge, Byggnadsnämndens arkiv.]]
1903 beslöt Lunds stad att förvärva Hospitalsgårdens tomt och byggnader, för att ge utrymme åt stadens tillväxt. Ett par olika förslag till tomtstyckning upprättades inom kort, bl a ett av Fredrik Sundbärg, vilket innebar att området skulle bebyggas med egnahem; dels som radhus, dels som friliggande hus. En styckningsgata från Södergatan i sydostlig riktning ingick även i planförslagen, och motsvarar i stort
+
1903 beslöt Lunds stad att förvärva Hospitalsgårdens tomt och byggnader, för att ge utrymme åt stadens tillväxt. Ett par olika förslag till tomtstyckning upprättades inom kort, bl a ett av Fredrik Sundbärg, vilket innebar att området skulle bebyggas med egnahem; dels som radhus, dels som friliggande hus. En styckningsgata från Södergatan i sydostlig riktning ingick även i planförslagen, och motsvarar i stort den 1929 utlagda Tullgatan.
den 1929 utlagda Tullgatan.
 
  
 
Med undantag av ett enstaka hyreshus från 1912 kom området emellertid inte att bebyggas inom de närmaste årtiondena. I stället utnyttjades marken för koloniträdgårdar fram till 1930-talet. Ett par stora hyresfastigheter uppfördes 1930 vid Stora Södergatan, men därefter fullföljdes inte bebyggelsen enligt ett traditionellt system med slutna kvarter. I Sydsvenska Snällposten kunde man 1936 läsa följande rubrik: "Ny modern bebyggelse. Plan till lamellhus i koloniområdet Hospitalslyckan." 30-talsfunktionalismens ideal hade gjort sitt inträde i Lunds medeltida stadskärna. Under de följande åren uppfördes tre friliggande skivhus, orienterade i nord-sydlig riktning.
 
Med undantag av ett enstaka hyreshus från 1912 kom området emellertid inte att bebyggas inom de närmaste årtiondena. I stället utnyttjades marken för koloniträdgårdar fram till 1930-talet. Ett par stora hyresfastigheter uppfördes 1930 vid Stora Södergatan, men därefter fullföljdes inte bebyggelsen enligt ett traditionellt system med slutna kvarter. I Sydsvenska Snällposten kunde man 1936 läsa följande rubrik: "Ny modern bebyggelse. Plan till lamellhus i koloniområdet Hospitalslyckan." 30-talsfunktionalismens ideal hade gjort sitt inträde i Lunds medeltida stadskärna. Under de följande åren uppfördes tre friliggande skivhus, orienterade i nord-sydlig riktning.
  
 
==Hospitalsgården==
 
==Hospitalsgården==
Kring mitten av 1100-talet grundades i Lund ett Helgeandshus, dvs en kyrklig inrättning för vård av fattiga och sjuka. Till Helgeandshuset hörde en gårdsanläggning — Hospitalsgården — vars ägor i huvudsak var belägna söder om staden i Lilla Råby. På 1770-talet införlivades Helgeandshuset med Malmö hospital, men själva gårdsanläggningen låg kvar på den gamla tomten strax innanför Södertull, och fortsatte att brukas i ytterligare drygt hundra år. Först 1906 flyttades den utanför stadskarnan.
+
Kring mitten av 1100-talet grundades i Lund ett Helgeandshus, dvs en kyrklig inrättning för vård av fattiga och sjuka. Till Helgeandshuset hörde en gårdsanläggning — Hospitalsgården — vars ägor i huvudsak var belägna söder om staden i Lilla Råby. På 1770-talet införlivades Helgeandshuset med Malmö hospital, men själva gårdsanläggningen låg kvar på den gamla tomten strax innanför Södertull, och fortsatte att brukas i ytterligare drygt hundra år. Först 1906 flyttades den utanför stadskärnan.
  
 
Under 1800-talet framfördes ofta klagomål över Hospitalsgårdens halmtäckta huslängor och över "upplagde högar av kreatursspillning" invid gatan. Eftersom gården inte tillhörde stadens område var den inte underkastad de bestämmelser som gällde för övriga tomtägare, och den kunde ej tvingas att följa stadens brand- och byggnadsordningar.
 
Under 1800-talet framfördes ofta klagomål över Hospitalsgårdens halmtäckta huslängor och över "upplagde högar av kreatursspillning" invid gatan. Eftersom gården inte tillhörde stadens område var den inte underkastad de bestämmelser som gällde för övriga tomtägare, och den kunde ej tvingas att följa stadens brand- och byggnadsordningar.

Versionen från 4 november 2013 kl. 08.53

Kvarteret Hospitalsträdgården
Kvarteret Hospitalsträdgården mot Södra Esplanaden. 1978.
Korsningen Stora Södergatan och Södra Esplanaden i januari 1930. Inom kort skulle koloniträdgårdarna i kvarteret Hospitalsträdgården ge vika för en stor hörnfastighet. Foto P. Bagge, Byggnadsnämndens arkiv.

1903 beslöt Lunds stad att förvärva Hospitalsgårdens tomt och byggnader, för att ge utrymme åt stadens tillväxt. Ett par olika förslag till tomtstyckning upprättades inom kort, bl a ett av Fredrik Sundbärg, vilket innebar att området skulle bebyggas med egnahem; dels som radhus, dels som friliggande hus. En styckningsgata från Södergatan i sydostlig riktning ingick även i planförslagen, och motsvarar i stort den 1929 utlagda Tullgatan.

Med undantag av ett enstaka hyreshus från 1912 kom området emellertid inte att bebyggas inom de närmaste årtiondena. I stället utnyttjades marken för koloniträdgårdar fram till 1930-talet. Ett par stora hyresfastigheter uppfördes 1930 vid Stora Södergatan, men därefter fullföljdes inte bebyggelsen enligt ett traditionellt system med slutna kvarter. I Sydsvenska Snällposten kunde man 1936 läsa följande rubrik: "Ny modern bebyggelse. Plan till lamellhus i koloniområdet Hospitalslyckan." 30-talsfunktionalismens ideal hade gjort sitt inträde i Lunds medeltida stadskärna. Under de följande åren uppfördes tre friliggande skivhus, orienterade i nord-sydlig riktning.

Hospitalsgården

Kring mitten av 1100-talet grundades i Lund ett Helgeandshus, dvs en kyrklig inrättning för vård av fattiga och sjuka. Till Helgeandshuset hörde en gårdsanläggning — Hospitalsgården — vars ägor i huvudsak var belägna söder om staden i Lilla Råby. På 1770-talet införlivades Helgeandshuset med Malmö hospital, men själva gårdsanläggningen låg kvar på den gamla tomten strax innanför Södertull, och fortsatte att brukas i ytterligare drygt hundra år. Först 1906 flyttades den utanför stadskärnan.

Under 1800-talet framfördes ofta klagomål över Hospitalsgårdens halmtäckta huslängor och över "upplagde högar av kreatursspillning" invid gatan. Eftersom gården inte tillhörde stadens område var den inte underkastad de bestämmelser som gällde för övriga tomtägare, och den kunde ej tvingas att följa stadens brand- och byggnadsordningar.

Fastigheter i kvarteret Hospitalsträdgården