Historik Veberöd

Geographisk carta öfwer Weberöd Bys egor 1693, källa Lantmäteriverket. Bykärnan ses som an-samlingen av byggnader i mitten av kartan omgiven av den odlade marken com i sin tur omges av betesmark med träd

Veberöds bykärna uppmätt 1758 och renritad 1770, Lantmäteriverket.

Med Romeleåsens varierande och skogiga terräng i söder och Vombsjösänkans odlingsslätt och flacka landskap i norr har Veberöd vuxit organiskt under flera sekel. Området låg långt tillbaka i tiden under vattennivån i Vombsjön. Veberöd som by är först nämnd i en text 1334 som Webre enligt Dialekt och ortnamnsarkivet, DAL. Nästa träff är daterad till 1489 och då benämns orten Wefuerydh. Under 1400- och 1500-talen finns den en mängd stavningar som knyts till orten. betydelsen av ortnamnet är oklar, vanligtvis brukar orter med ändelsen röd tolkas som en röjning eller glänta. En idé som framförts i Veberöd är att betydelsen hänger samman med ’bred väg’ . Andra tidiga ortnamn i trakten är Vederöds mölla som nämns första gången i Palteboken 1514 och Hassle-mölla som nämns första gången i 1546/47 års jordebok.

Veberöds kyrka har anor från 1100-talet är därmed en del av bymiljön med längst kontinuitet. Kyrkan har blivit förändrad och anpassad till befolkningsökningen genom seklerna. Efter färdigställandet har om- och tillbyggnader gjorts till dagens utseende. Långhuset är förlängt någon gång mellan 1300- och 1500-talet, tvärskeppet byggdes efter det och först 1848 uppfördes tornet. Korpartiets form gavs under 1860-talet. Interiört kan särskilt nämnas dopfunten från 1200-talet, altaruppsats från 1500-talet och predikstolen från 1591.

Under mitten av 1660-talet ägdes byn eller flera gårdar i byn av Ove Thott på Skabersjö. Thott ska ha anlagt dammar för fiskodling i byn. 1686 togs byalagets byaordning. Att dokumenten är bevarade från den tiden är ovanligt, men förvarar fortfarande dessa i en byakista i byn. Åldermannen har haft en viktig funktion under äldre tid med inflytande över jordbrukets organisering, sådd och hägnader. I byaordningen beskrevs även hur man skulle ersätta andra i byn om man bröt mot regler eller uppträdde olämpligt. 1693, som den tidigaste kartan är från, visar hur byns gårdar är koncentrerade utmed Veberödsbäcken. Bilden visar inga dammar inne i byn men det nämns dammar för ”carper och carusser” de fiskar som odlades i damm. 1709 nämns att en scholamester Knud bor i byn , det är mycket tidigt i förhållande till att den allmänna folkskolan först inrättades 1842 men det kanske kan förklaras med den stora befolkningen i de många torpen och gårdarna. 1758 gjordes en uppmätning för ägodelning och kartan renritades 1770. Då gjordes den fina kartan över bebyggelsen i bykärnan på vilken man kan utläsa kyrkans, skolhusets och gårdarnas läge och byggnadernas ungefärliga storlek och orientering. Här finns även gatuhus. I markerna kan ses torp markerade, somliga med flera byggnader.