Gernandtska lyckan: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus. | Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus. | ||
Kvarteret bildades genom en stadsplan från 1939. Då utlades Helgeandsgatan i hela sin nuvarande sträckning och anslöts i norr till den förlängda Korsgatan. Tullgatan hade tillkommit redan ett decennium tidigare. Kvarteret kom till största delen att bebyggas i stadens egen regi. 1924 uppfördes vid Prennegatan ett trevåningshus inrett till smålägenheter. Det var avsett att lindra den svåra bostadsnöd som alltsedan 1910-talet rådde i Lund. 1923 hade läget blivit sa allvarligt att staden tvingades inrätta | Kvarteret bildades genom en stadsplan från 1939. Då utlades Helgeandsgatan i hela sin nuvarande sträckning och anslöts i norr till den förlängda Korsgatan. Tullgatan hade tillkommit redan ett decennium tidigare. Kvarteret kom till största delen att bebyggas i stadens egen regi. 1924 uppfördes vid Prennegatan ett trevåningshus inrett till smålägenheter. Det var avsett att lindra den svåra bostadsnöd som alltsedan 1910-talet rådde i Lund. 1923 hade läget blivit sa allvarligt att staden tvingades inrätta ett 70-tal provisoriska bostäder, bl a i skolbyggnader och i den gamla Aspegrenska Ångkvarnen vid Lilla Södergatan. Huset finansierades till en del genom ett lån från den statliga bostadslånefond, som inrättades 1920 för att stimulera bostadsbyggandet i landet. | ||
ett 70-tal provisoriska bostäder, bl a i skolbyggnader och i den gamla Aspegrenska Ångkvarnen vid Lilla Södergatan. Huset finansierades till en del genom ett lån från den statliga bostadslånefond, som inrättades 1920 för att stimulera bostadsbyggandet i landet. | |||
Stadens | Stadens första pensionärshem uppfördes 1939—41 vid Prennegatan, och det följdes 1943 av ännu en länga med pensionärsbostäder vid Helgeandsgatan. | ||
==Fastigheter i kvarteret Gernandtska lyckan== | ==Fastigheter i kvarteret Gernandtska lyckan== | ||
Versionen från 30 oktober 2013 kl. 10.14
Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus.
Kvarteret bildades genom en stadsplan från 1939. Då utlades Helgeandsgatan i hela sin nuvarande sträckning och anslöts i norr till den förlängda Korsgatan. Tullgatan hade tillkommit redan ett decennium tidigare. Kvarteret kom till största delen att bebyggas i stadens egen regi. 1924 uppfördes vid Prennegatan ett trevåningshus inrett till smålägenheter. Det var avsett att lindra den svåra bostadsnöd som alltsedan 1910-talet rådde i Lund. 1923 hade läget blivit sa allvarligt att staden tvingades inrätta ett 70-tal provisoriska bostäder, bl a i skolbyggnader och i den gamla Aspegrenska Ångkvarnen vid Lilla Södergatan. Huset finansierades till en del genom ett lån från den statliga bostadslånefond, som inrättades 1920 för att stimulera bostadsbyggandet i landet.
Stadens första pensionärshem uppfördes 1939—41 vid Prennegatan, och det följdes 1943 av ännu en länga med pensionärsbostäder vid Helgeandsgatan.
