Gernandtska lyckan: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[ | [[File:KMKv.GernandtskaLyckan.jpg|thumb|Kv. Gernandtska lyckan. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]] | ||
Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus. | Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus. | ||
Rad 7: | Rad 7: | ||
==Fastigheter i kvarteret Gernandtska lyckan== | ==Fastigheter i kvarteret Gernandtska lyckan== | ||
*[[Gernandtska lyckan 4 och 5]] | *[[Gernandtska lyckan 4 och 5]] | ||
*[[Gernandtska lyckan 14]] | *[[Gernandtska lyckan 14]] | ||
*[[Gernandtska lyckan 13]] | *[[Gernandtska lyckan 13]] | ||
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt == | |||
<gallery> | |||
Fil:Gernandtska lyckan.png|Kvarteret Gernandtska lyckan | |||
</gallery> | |||
[[Kategori:Kvarter i Vårfru rote]] | [[Kategori:Kvarter i Vårfru rote]] |
Versionen från 28 januari 2019 kl. 10.54
Kvarteret har fått namn efter akademiträdgårdsmästare Johannes Gernandt, som under förra hälften av 1800-talet hade en stor trädgårdsanläggning på denna plats. Området kring Prennegatans nedre del var då obebyggt och lantligt till sin karaktär. Ännu långt in på 1900-talet utbredde sig ett grönt bälte av trädgårdar och kolonier i stadens sydöstra del. Först på 1920-, 30- och 40-talen fylldes de obebyggda tomterna utmed Södra Esplanaden med bostadshus.
Kvarteret bildades genom en stadsplan från 1939. Då utlades Helgeandsgatan i hela sin nuvarande sträckning och anslöts i norr till den förlängda Korsgatan. Tullgatan hade tillkommit redan ett decennium tidigare. Kvarteret kom till största delen att bebyggas i stadens egen regi. 1924 uppfördes vid Prennegatan ett trevåningshus inrett till smålägenheter. Det var avsett att lindra den svåra bostadsnöd som alltsedan 1910-talet rådde i Lund. 1923 hade läget blivit sa allvarligt att staden tvingades inrätta ett 70-tal provisoriska bostäder, bl a i skolbyggnader och i den gamla Aspegrenska Ångkvarnen vid Lilla Södergatan. Huset finansierades till en del genom ett lån från den statliga bostadslånefond, som inrättades 1920 för att stimulera bostadsbyggandet i landet.
Stadens första pensionärshem uppfördes 1939—41 vid Prennegatan, och det följdes 1943 av ännu en länga med pensionärsbostäder vid Helgeandsgatan.