Skillnad mellan versioner av "Gerdahallen"

Från bevaringsprogram
 
Rad 9: Rad 9:
 
|byggherre      = Lunds universitet
 
|byggherre      = Lunds universitet
 
|arkitekt        = Arnold Salomon-Sörensen;<br/>1978, 1989 K Wiberg;<br/>1983 Peter Torudd
 
|arkitekt        = Arnold Salomon-Sörensen;<br/>1978, 1989 K Wiberg;<br/>1983 Peter Torudd
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö
 
}}
 
}}
 +
 
Gerdahallen har under de senaste decennierna byggts till i ett antal omgångar. Det var 1927 som studentskan Margot Christensson i Lundagård publicerade ett upprop för en tennishall och hon blev även drivande i insamlingsarbetet som skedde i Lunds universitets gymnastik- och idrottsförenings regi. Pengar skänktes av fonder och enskilda med Wallenbergska fonden som störste bidragsgivare.
 
Gerdahallen har under de senaste decennierna byggts till i ett antal omgångar. Det var 1927 som studentskan Margot Christensson i Lundagård publicerade ett upprop för en tennishall och hon blev även drivande i insamlingsarbetet som skedde i Lunds universitets gymnastik- och idrottsförenings regi. Pengar skänktes av fonder och enskilda med Wallenbergska fonden som störste bidragsgivare.
  
Rad 19: Rad 21:
  
 
För att bereda plats för studenthälsovården uppfördes 1989 en envåningsdel längs med sydvästfasaden. I sin utformning knyter den nära an till fasaden mot Gerdagatan. Den är klädd med brunmålad lockpanel och indelas av vitmålade pilastrar dock med en postmodernistisk utformning. Vid samma tillfälle byggdes den gamla entrédelen om för studenthälsovården och en ny entré med cafeteria uppfördes i vinkeln mellan de bägge senast tillkomna hallarna. Väggarna består till större delen av stora glas i rödmålat ramverk samt till en mindre del av svart bandplåt.
 
För att bereda plats för studenthälsovården uppfördes 1989 en envåningsdel längs med sydvästfasaden. I sin utformning knyter den nära an till fasaden mot Gerdagatan. Den är klädd med brunmålad lockpanel och indelas av vitmålade pilastrar dock med en postmodernistisk utformning. Vid samma tillfälle byggdes den gamla entrédelen om för studenthälsovården och en ny entré med cafeteria uppfördes i vinkeln mellan de bägge senast tillkomna hallarna. Väggarna består till större delen av stora glas i rödmålat ramverk samt till en mindre del av svart bandplåt.
 +
 
<gallery>
 
<gallery>
 
File:Gerdahallen_envaningsdel.png|Envåningsdelen
 
File:Gerdahallen_envaningsdel.png|Envåningsdelen
Rad 24: Rad 27:
 
File:Gerdahallen_utbyggnad.png|Utbyggnad
 
File:Gerdahallen_utbyggnad.png|Utbyggnad
 
</gallery>
 
</gallery>
 +
 
[[Kategori:Saxo 4]]
 
[[Kategori:Saxo 4]]

Nuvarande version från 12 november 2019 kl. 09.30

Saxo 4
Gerdahallen.png
Gerdahallen
Information
NamnGerdahallen
AdressGerdagatan 7
Byggnadsår1928-29, 1978, 1983, 1989
ByggherreLunds universitet
ArkitektArnold Salomon-Sörensen;
1978, 1989 K Wiberg;
1983 Peter Torudd
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö

Gerdahallen har under de senaste decennierna byggts till i ett antal omgångar. Det var 1927 som studentskan Margot Christensson i Lundagård publicerade ett upprop för en tennishall och hon blev även drivande i insamlingsarbetet som skedde i Lunds universitets gymnastik- och idrottsförenings regi. Pengar skänktes av fonder och enskilda med Wallenbergska fonden som störste bidragsgivare.

Den ursprungliga anläggningen är uppförd i brunmålad träpanel och består av två hallar, som ligger kloss intill varandra, och vid gavlarna på dem en envåningsbyggnad som innehöll omklädningsrum och vaktmästarebostad. Hallarna har pappklädda mansardtak och vita vindskidor. De är helt fönsterlösa, men hade tidigare runda fönster eller ventilationsöppningar i gavelspetsarna och stora takfönster. Envåningsdelen i locklistpanel indelas av vitmålade pilastrar i trä och har en profilerad gesims. Småspröjsade fönster och dörrar med omfattningar i form av lisener och kornischer. Ursprungligen sträckte den sig inte längs hela bredden på hallarnas gavlar men vid en ombyggnad 1935 efter ritningar av Lars Kolmodin förlängdes den något. Tillbyggnaden kan bara anas genom att fasaden vid de gamla hörnen har dubblerade pilastrar. En hög, centralt placerad skorsten med dekorativ utformning är också ursprunglig. Hallarna inrymde vardera två tennisbanor och därtill fanns tre utomhusbanor. Invändigt målades hallarna i grått som ansågs vara den bästa "spelfärgen".

Anläggningen utökades 1978 med en ny hall längs med Helgonavägen. Den har en högdel klädd med kvadratiska aluminiumkassetter. Mot Helgonavägen ett mycket långt takfall som gör att byggnaden mot det hållet endast har en låg fasad, som liksom taket är klädd med svart bandplåt.

För att ersätta den nedbrända gymnastiksalen i Palaestra uppfördes 1982-83 på baksidan av de äldsta hallarna en ny motionshall. Med sitt pappklädda mansardtak knyter den volymmässigt an till den äldre anläggningen, och även om fasaderna har en modern utformning så associerar aluminiumpanelen, med sin placering i olika ledder, klart till den äldre panelarkitekturen. Väggarna indelas av de bärande stolparna som har markerats i fasaderna. En centralt placerad frontespis i glas på norra långsidan tillkom ursprungligen för att man invändigt, trots mansardtaket, skulle kunna ha en skjutbar mellanvägg.

För att bereda plats för studenthälsovården uppfördes 1989 en envåningsdel längs med sydvästfasaden. I sin utformning knyter den nära an till fasaden mot Gerdagatan. Den är klädd med brunmålad lockpanel och indelas av vitmålade pilastrar dock med en postmodernistisk utformning. Vid samma tillfälle byggdes den gamla entrédelen om för studenthälsovården och en ny entré med cafeteria uppfördes i vinkeln mellan de bägge senast tillkomna hallarna. Väggarna består till större delen av stora glas i rödmålat ramverk samt till en mindre del av svart bandplåt.