Skillnad mellan versioner av "Galten 9"

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
 
(3 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
{{Husfakta
 
{{Husfakta
 
|fastighet      = Galten 9
 
|fastighet      = Galten 9
|bild            =  
+
|bild            = [[Fil:Galten 9.png|250px]]
|bildtext        =  
+
|bildtext        = Vårfruskolan
 
<!-- Information -->
 
<!-- Information -->
 
|namn            = Vårfruskolan
 
|namn            = Vårfruskolan
 
|adress          = Råbygatan 8, Lilla Tvärgatan 35
 
|adress          = Råbygatan 8, Lilla Tvärgatan 35
 
|byggnadsår      = 1868, tillb 1904
 
|byggnadsår      = 1868, tillb 1904
|byggherre      =  
+
|byggherre      = Ingen uppgift
 
|arkitekt        = P.U. Stenhammar / A.B. Jakobsson
 
|arkitekt        = P.U. Stenhammar / A.B. Jakobsson
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
 +
 +
[[Fil:Galten 9 gymnastiksalen.png|thumb|Gymnastiksalen]]
 +
 +
Folkskolebyggnad uppförd i två etapper, 1868 och 1904. Skolan ligger indragen från gatulinjen. Den är två våningar hög, mot väster delvis tre, uppförd i gult tegel på sockel av släthuggen granitkvader. Taket är valmat och täckt med engelsk skiffer. Den ursprungliga arkitektoniska uppbyggnaden bibehölls i huvudsak vid 1904 års tillbyggnad, och den nyare södra delen ansluter så väl till den i norr, att man knappast kan urskilja övergången.
 +
 +
Fasaden är symmetrisk med entrépartierna framhävda genom en i murverket utförd rusticering samt krönande frontoner. I den nya mittaxeln tillfogades senare en större takkupa. Fönstren är i bottenvåningen stickbågiga, i den övre rundbågiga.
 +
 +
Gymnastiksalen i norra tomtgränsen byggdes 1904, ritad av A. B. Jakobsson. Envåningshuset vid Tvärgatan hade uppforts redan 1867 av en timmergesäll B. Lindberg, men förvärvades året därpå av staden för att inrymma lärarbostad.
 +
 +
==Folkskolebyggnader==
 +
 +
1842 tick Sverige en folkskolestadga som föreskrev allmän skolplikt. Till en början bedrevs folkundervisningen ofta i provisoriska lokaler. På 1860-talet kom emellertid skolbyggandet igång på allvar i landets kommuner, efter en tid av livlig fackdebatt om pedagogik och om skolbyggnaders utformning. Bland annat publicerade Överintendentsämbetet 1865 en samling "Normalritningar för folkskolebyggnader", Skriften förespråkar en enkel och funktionell arkitektur där "i första rummet vackra proportioner sökes samt orneringen okonstladt härledes ur konstruktionen". Stor vikt lades vid de hygieniska aspekterna; god luftväxling i salarna, tillfredsställande belysning och uppvärmning samt praktisk bänkinredning.
 +
 +
I Lund rådde stor brist på skollokaler och 1867 fattades beslut om uppförandet av Södra Folkskolan, numera Vårfruskolan, Som arkitekt anlitade skolrådet Per Ulrik Stenhammar. Att uppdraget gick till en
 +
stockholmsarkltekt förklaras kanske av att Stenhammar vid tidpunkten var anställd vid Överintendentsämbetet, och därigenom ansågs företräda ett modernt synsätt på skolbyggnadsfrågan. Med sitt gedigna byggnadssätt överensstämmer Vårfruskolan också i mycket med tidens ideal.
 +
 +
Tillägg: Under en period inrymdes här Lunds Folkbibliotek.
 +
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Galten]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Galten]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Vårfru rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Vårfru rote]]

Nuvarande version från 3 maj 2019 kl. 10.33

Galten 9
Galten 9.png
Vårfruskolan
Information
NamnVårfruskolan
AdressRåbygatan 8, Lilla Tvärgatan 35
Byggnadsår1868, tillb 1904
ByggherreIngen uppgift
ArkitektP.U. Stenhammar / A.B. Jakobsson
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Gymnastiksalen

Folkskolebyggnad uppförd i två etapper, 1868 och 1904. Skolan ligger indragen från gatulinjen. Den är två våningar hög, mot väster delvis tre, uppförd i gult tegel på sockel av släthuggen granitkvader. Taket är valmat och täckt med engelsk skiffer. Den ursprungliga arkitektoniska uppbyggnaden bibehölls i huvudsak vid 1904 års tillbyggnad, och den nyare södra delen ansluter så väl till den i norr, att man knappast kan urskilja övergången.

Fasaden är symmetrisk med entrépartierna framhävda genom en i murverket utförd rusticering samt krönande frontoner. I den nya mittaxeln tillfogades senare en större takkupa. Fönstren är i bottenvåningen stickbågiga, i den övre rundbågiga.

Gymnastiksalen i norra tomtgränsen byggdes 1904, ritad av A. B. Jakobsson. Envåningshuset vid Tvärgatan hade uppforts redan 1867 av en timmergesäll B. Lindberg, men förvärvades året därpå av staden för att inrymma lärarbostad.

[redigera] Folkskolebyggnader

1842 tick Sverige en folkskolestadga som föreskrev allmän skolplikt. Till en början bedrevs folkundervisningen ofta i provisoriska lokaler. På 1860-talet kom emellertid skolbyggandet igång på allvar i landets kommuner, efter en tid av livlig fackdebatt om pedagogik och om skolbyggnaders utformning. Bland annat publicerade Överintendentsämbetet 1865 en samling "Normalritningar för folkskolebyggnader", Skriften förespråkar en enkel och funktionell arkitektur där "i första rummet vackra proportioner sökes samt orneringen okonstladt härledes ur konstruktionen". Stor vikt lades vid de hygieniska aspekterna; god luftväxling i salarna, tillfredsställande belysning och uppvärmning samt praktisk bänkinredning.

I Lund rådde stor brist på skollokaler och 1867 fattades beslut om uppförandet av Södra Folkskolan, numera Vårfruskolan, Som arkitekt anlitade skolrådet Per Ulrik Stenhammar. Att uppdraget gick till en stockholmsarkltekt förklaras kanske av att Stenhammar vid tidpunkten var anställd vid Överintendentsämbetet, och därigenom ansågs företräda ett modernt synsätt på skolbyggnadsfrågan. Med sitt gedigna byggnadssätt överensstämmer Vårfruskolan också i mycket med tidens ideal.

Tillägg: Under en period inrymdes här Lunds Folkbibliotek.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda