Galgevången 2:3: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(5 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Husfakta
{{Husfakta
|fastighet      = Galgevången 2:3
|fastighet      = Galgevången 2:3
|bild            =  
|bild            = [[Fil:Galgevangen 23.png|250px|]]
|bildtext        =  
|bildtext        = Galgevången 2:3
<!-- Information -->
<!-- Information -->
|namn            = Villa Sunna
|namn            = Villa Sunna
Rad 9: Rad 9:
|byggherre      = bokförläggare Jacob Gleerup, 1905 häradsh. Gustaf de Maré
|byggherre      = bokförläggare Jacob Gleerup, 1905 häradsh. Gustaf de Maré
|arkitekt        = 1880 Helgo Zettervall
|arkitekt        = 1880 Helgo Zettervall
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
}}
}}
Tomten utgjorde förr fäladslotten till
Gleerups tomt 264 A2 inne i staden.
Stadens gemensamma fäladsmark hade
1797 delats upp på tomterna i staden. Fäladslotterna
ägdes fortfarande av staden
men arrenderades ut till tomtägarna mot
en låg avgift. De skulle på evärdlig tid vara
förenade med respektive tomt och fi ck
inte skiljas från dessa. När Gleerup 1876
sålde tomten inne i staden ingick det i köpevillkoren
att han skulle få behålla fäladslotten
och att köparen istället skulle
avstå en ny fälad slott till tomten av sina
egna marker. Efter omröstning i stadsfullm
äktige och beslut av K Maj:t fick
Gleerup arran gemanget godkänt och den
gamla fäladslotten omvandlades 1881
till odaljord och gick därefter under namnet
Egendomen Sunna.
Gleerup anhöll 1880 hos byggnadsnämnden
om att "i min utanför Ostertull
belägna trädgård" få uppföra "En sommarbostad
af plank och bräder täckt med
käradt och sandadt takpapp, och en uthusbyggnad
af korsvirke och bräder,
äfvenledes täckt med käradt och sandadt
takpapp. "
278
... _._ .. ~
, ........... ..
. .. . .. .. .. ...." .... . . .. .. .. .. .. . .. . .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. . .... .. ........ ..
...... ( 3-: -: . . .
·········(3,··CJ ················· .. .. .. .. . .. .. .......... .
.. .. '.. ... .' ...... ..
.. .... .. ................. .
o ,. .. ..................... .
Skala 1:2000
c::::::::J Kultu rh istoriskt värd efull byggnad
Villan är uppförd i liggande gulmålad
brädpanel och har ett förhöjt, vinkelställt
mittparti som i huvudfasaden markeras
aven öppen veranda. Verandan är uppbyggd
av profilerade, skulpterade stolpar
och har ett mönstersågat räcke. pptill
var utrymmet mellan stolparna tidigare
utfyllt med snickarglädje. Från verandan
leder en helfransk altandörr in till
salen. Dörren har liksom de bägge flankerande
fönsterna höga rundbågade
överstycken och i fönsterb röstningarna
snedställd panel. Den välbevarade salen
upptar hela mittpartiet och har parkettgolv,
bröstningspanel och påkostade
stuckaturer. P å långsidorn a vitglaserade
kakelugnar med krönande örnar. På ömse
sidor av salen låg sammanla gt fyra sovrum.
De i väster åtskildes av en tambur
som ledde ut till en entre med förstukvist
på västgaveln. Även förstukvisten hade
en rik utfornlning Hl0tsvarande den på
verandan. De bägge sovrummen i öster
åtskildes av ettträdgårdsrum som liksom
tamburen var försett med takfönster.
Från östgaveln utgår en lägr e, smal flygel
som bl a innehöll kök och pigkammare. I
vinkeln mellan huvudbyggnaden och flygeln
fanns en öppen veranda som senare
har byggts in. De flacka sadeltaken, senare
klädda med rödmålad korrugerad
plåt, har utskjutande takfötter med profi-
Familjen Gleerup. Foto Kulturen.
!erade bjälkändar. På den friliggande gaveln
en mönstersågad fris under takfoten.
Vitmålade fönster med profilerade omfattnin
gar, på framförallt nordsidan är
en del av de ursprungliga bevarade.
Byggnaden har förenklats på ett antal
punkter, bl a har listerna med löpande
hundmotiv ovanpå gavlarna slopats liksom
kornischerna över fönsterna. Trots
förändrin garna är byggnadens ursprungliga
karaktär Yälbevarad.


Huset köptes 1905 av revisionssekrete- Ovan "salen", foto elaes Wahlöö 1987/Kulturen. Tv interiör tillbyggnaden.
[[Fil:Villa sunna.png|miniatyr|left|Villa Sunna]]
raren och häradshövdingen G. G. H. A.
 
de Mare med tingsställe i Dalby. Han var
Tomten utgjorde förr fäladslotten till Gleerups tomt 264 A2 inne i staden. Stadens gemensamma fäladsmark hade 1797 delats upp på tomterna i staden. Fäladslotterna ägdes fortfarande av staden men arrenderades ut till tomtägarna mot en låg avgift. De skulle på evärdlig tid vara förenade med respektive tomt och fick inte skiljas från dessa. När Gleerup 1876 sålde tomten inne i staden ingick det i köpevillkoren att han skulle få behålla fäladslotten och att köparen istället skulle avstå en ny fäladslott till tomten av sina egna marker. Efter omröstning i stadsfullmäktige och beslut av K Maj:t fick Gleerup arrangemanget godkänt och den gamla fäladslotten omvandlades 1881 till odaljord och gick därefter under namnet Egendomen Sunna.
i behov av administrationslokaler närmare
 
Lund och lät förmodligen tämligen
Gleerup anhöll 1880 hos byggnadsnämnden om att "''i min utanför Östertull belägna trädgård''" få uppföra "''En sommarbostad af plank och bräder täckt med käradt och sandadt takpapp, och en uthusbyggnad af korsvirke och bräder, äfvenledes täckt med käradt och sandadt takpapp.''"
omgående, senast 1909, uppföra en större
 
tillbyggnad. Den har en gulmålad spritputs
Villan är uppförd i liggande gulmålad brädpanel och har ett förhöjt, vinkelställt mittparti som i huvudfasaden markeras av en öppen veranda. Verandan är uppbyggd av profilerade, skulpterade stolpar och har ett mönstersågat räcke. Upptill var utrymmet mellan stolparna tidigare utfyllt med snickarglädje. Från verandan leder en helfransk altandörr in till salen. Dörren har liksom de bägge flankerande fönsterna höga rundbågade överstycken och i fönsterbröstningarna snedställd panel. Den välbevarade salen upptar hela mittpartiet och har parkettgolv, bröstningspanel och påkostade stuckaturer. På långsidorna vitglaserade kakelugnar med krönande örnar. På ömse sidor av salen låg sammanlagt fyra sovrum. De i väster åtskildes av en tambur som ledde ut till en entré med förstukvist på västgaveln. Även förstukvisten hade en rik utformning motsvarande den på verandan. De bägge sovrummen i öster åtskildes av ett trädgårdsrum som liksom tamburen var försett med takfönster. Från östgaveln utgår en lägre, smal flygel som bl a innehöll kök och pigkammare. I vinkeln mellan huvudbyggnaden och flygeln fanns en öppen veranda som senare har byggts in. De flacka sadeltaken, senare klädda med rödmålad korrugerad plåt, har utskjutande takfötter med profilerade bjälkändar. På den friliggande gaveln en mönstersågad fris under takfoten. Vitmålade fönster med profilerade omfattningar, på framförallt nordsidan är en del av de ursprungliga bevarade. Byggnaden har förenklats på ett antal punkter, bl a har listerna med löpande hundmotiv ovanpå gavlarna slopats liksom kornischerna över fönsterna. Trots förändringarna är byggnadens ursprungliga karaktär välbevarad.
med gräddvita detaljer och en Tformad
 
plan. Huvudfasaden, som utgörs
Huset köptes 1905 av revisionssekreteraren och häradshövdingen G. G. H. A. de Maré med tingsställe i Dalby. Han var i behov av administrationslokaler närmare Lund och lät förmodligen tämligen omgående, senast 1909, uppföra en större tillbyggnad. Den har en gulmålad spritputs med gräddvita detaljer och en T-formad plan. Huvudfasaden, som utgörs av långsidan mot väster, har en mittrisalit krönt av en frontespis. Tidigare fanns där även en veranda med balkong på taket. Ursprungliga, stickbågiga fönster med profilerade omfattningar, större på sydgaveln. Tillbyggnaden har medvetet utformats så att dess sydgavel samspelar med verandan på den äldre byggnaden. Av en i en hel del detaljer såsom i takkupornas och takfotens utformning knöt tillbyggnaden an till den äldre träarkitekturen och även tillbyggnaden har haft en del mönstersågade detaljer, framför allt på gavlarna. Även invändigt är tillbyggnaden välbevarad med naturalistiska stuckaturer, snickerier, parkettgolv och en kakelklädd "öppen spis".
av långsidan mot väster, har en mittrisalit
 
krönt aven frontespis. Tidigare fanns
Uthuset är samtida med huvudbyggnaden och även det ritat av Zettervall. Det har flera omsorgsfullt utformade detaljer. Bottenvåningen är utförd i korsvirke med dekorativt profilerade stolpar i timran och pärlspontpanel i fyllningarna. Överdelen är klädd med locklistpanel med sågtandad avslutning nedåt och har fönster med mönstersågade omfattningar. Byggnaden har bl a använts till stall, vagnsbod och avträde.
där även en veranda med balkong på taket.
 
Ursprungliga, stickbågiga fönster
Vid utfarten mot Tornavägen ligger en villa i rött maskinslaget tegel uppförd, troligen på 20-talet, som bostad åt gårdskarlen, som bl a skötte eldningen och trädgården. Sadeltaket är täckt med rött tegel och har en trappad gesims. Vitmålade fönster med lösa innanfönster och murade fönsterbänkar. Ena delen av gatufasaden är indragen och där har uppförts ett vindfång inklätt med skivor.
med profilerade omfattningar, större på
 
sydgaveln. Tillbyggnaden har medvetet
Den väl uppvuxna trädgården har en parkartad karaktär med en fruktträdgård i det nordvästra hörnet. Nere vid Dalbyvägen en liten damm och ett större stenparti med en kallmurad urtagning för en sittgrupp.
utformats så att dess sydgavel samspelar
 
med verandan på den äldre byggnaden.
Enligt förslag till detaljplan skall tillbyggnaden från 1905 rivas och i trädgården uppföras två niovåningshus innehållande pensionärsbostäder.{{nu}}
Aven i en hel del detaljer såsom i takkupornas
 
och takfotens utformning knöt
<gallery>
tillbyggnaden an till den äldre träarkitekturen
File:Villa_sunna_detalj.png|Detalj
och även tillbyggnaden har haft
File:Villa_sunna_gardskarlen.png|Gårdskarlens bostad.
en del mönstersågade detaljer, framför
File:Villa_sunna_interior.png|Interiör tillbyggnaden
allt på gavlarna. Aven invändigt är tillbyggnaden
File:Villa_sunna_salen.png|"Salen", foto Claes Wahlöö 1987/Kulturen.
välbevarad med naturalistiska
File:Villa_sunna_utbyggnad.png|Tillbyggnad
stuckaturer, snickerier, parkettgolv
File:Villa_sunna_uthus.png|Uthus
och en kakelklädd "öppen spis".
File:Familjen gleerup.png|Familjen Gleerup. Foto Kulturen.
Uthuset är samtida med huvudbyggnaden
</gallery>
och även det ritat av Zettervall. Det
 
har flera omsorgsfullt utformade detaljer.
Bottenvåningen är utförd i korsvirke
med dekorativt profilerade stolpar i timran
och pärlspontpanel i fyllningarna.
Överdelen är klädd med locklistpanel
med sågtandad avslutning nedåt och har
fönster med mönstersågade omfattningar.
Byggnaden har bl a använts till stall,
vagnsbod och avträde.
Vid utfarten mot Tornavägen ligger en
villa i rött maskinslaget tegel uppförd,
troligen på 20-talet, som bostad åt gårdskarlen,
som bl a skötte eldningen och
trädgården. Sadeltaket är täckt med rött
tegel och har en trappad gesims. Vitmålade
fönster med lösa innanfönster och murade
fönsterbänkar. Ena delen av gatufasaden
är indragen och där har uppförts
ett vindfång inklätt med skivor.
Den väl uppvuxna trädgården har en
parkartad karaktär med en fruktträdgård
i det nordvästra hörnet. Nere vid
Dalbyvägen en liten damm och ett större
stenparti med en kallmnrad nrtagning
för en sittgrupp.
Enligt förslag till detaljplan skall tillbyggnaden
från 1905 rivas och i trädgården
uppföras två niovåningshus innehållande
pensionärsbostäder.
[[Kategori:Galgevången]]
[[Kategori:Galgevången]]

Nuvarande version från 2 december 2019 kl. 16.07

Galgevången 2:3
Galgevangen 23.png
Galgevången 2:3
Information
NamnVilla Sunna
AdressDalbyvägen 11
Byggnadsår1880 omb 1905?
Byggherrebokförläggare Jacob Gleerup, 1905 häradsh. Gustaf de Maré
Arkitekt1880 Helgo Zettervall
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Villa Sunna

Tomten utgjorde förr fäladslotten till Gleerups tomt 264 A2 inne i staden. Stadens gemensamma fäladsmark hade 1797 delats upp på tomterna i staden. Fäladslotterna ägdes fortfarande av staden men arrenderades ut till tomtägarna mot en låg avgift. De skulle på evärdlig tid vara förenade med respektive tomt och fick inte skiljas från dessa. När Gleerup 1876 sålde tomten inne i staden ingick det i köpevillkoren att han skulle få behålla fäladslotten och att köparen istället skulle avstå en ny fäladslott till tomten av sina egna marker. Efter omröstning i stadsfullmäktige och beslut av K Maj:t fick Gleerup arrangemanget godkänt och den gamla fäladslotten omvandlades 1881 till odaljord och gick därefter under namnet Egendomen Sunna.

Gleerup anhöll 1880 hos byggnadsnämnden om att "i min utanför Östertull belägna trädgård" få uppföra "En sommarbostad af plank och bräder täckt med käradt och sandadt takpapp, och en uthusbyggnad af korsvirke och bräder, äfvenledes täckt med käradt och sandadt takpapp."

Villan är uppförd i liggande gulmålad brädpanel och har ett förhöjt, vinkelställt mittparti som i huvudfasaden markeras av en öppen veranda. Verandan är uppbyggd av profilerade, skulpterade stolpar och har ett mönstersågat räcke. Upptill var utrymmet mellan stolparna tidigare utfyllt med snickarglädje. Från verandan leder en helfransk altandörr in till salen. Dörren har liksom de bägge flankerande fönsterna höga rundbågade överstycken och i fönsterbröstningarna snedställd panel. Den välbevarade salen upptar hela mittpartiet och har parkettgolv, bröstningspanel och påkostade stuckaturer. På långsidorna vitglaserade kakelugnar med krönande örnar. På ömse sidor av salen låg sammanlagt fyra sovrum. De i väster åtskildes av en tambur som ledde ut till en entré med förstukvist på västgaveln. Även förstukvisten hade en rik utformning motsvarande den på verandan. De bägge sovrummen i öster åtskildes av ett trädgårdsrum som liksom tamburen var försett med takfönster. Från östgaveln utgår en lägre, smal flygel som bl a innehöll kök och pigkammare. I vinkeln mellan huvudbyggnaden och flygeln fanns en öppen veranda som senare har byggts in. De flacka sadeltaken, senare klädda med rödmålad korrugerad plåt, har utskjutande takfötter med profilerade bjälkändar. På den friliggande gaveln en mönstersågad fris under takfoten. Vitmålade fönster med profilerade omfattningar, på framförallt nordsidan är en del av de ursprungliga bevarade. Byggnaden har förenklats på ett antal punkter, bl a har listerna med löpande hundmotiv ovanpå gavlarna slopats liksom kornischerna över fönsterna. Trots förändringarna är byggnadens ursprungliga karaktär välbevarad.

Huset köptes 1905 av revisionssekreteraren och häradshövdingen G. G. H. A. de Maré med tingsställe i Dalby. Han var i behov av administrationslokaler närmare Lund och lät förmodligen tämligen omgående, senast 1909, uppföra en större tillbyggnad. Den har en gulmålad spritputs med gräddvita detaljer och en T-formad plan. Huvudfasaden, som utgörs av långsidan mot väster, har en mittrisalit krönt av en frontespis. Tidigare fanns där även en veranda med balkong på taket. Ursprungliga, stickbågiga fönster med profilerade omfattningar, större på sydgaveln. Tillbyggnaden har medvetet utformats så att dess sydgavel samspelar med verandan på den äldre byggnaden. Av en i en hel del detaljer såsom i takkupornas och takfotens utformning knöt tillbyggnaden an till den äldre träarkitekturen och även tillbyggnaden har haft en del mönstersågade detaljer, framför allt på gavlarna. Även invändigt är tillbyggnaden välbevarad med naturalistiska stuckaturer, snickerier, parkettgolv och en kakelklädd "öppen spis".

Uthuset är samtida med huvudbyggnaden och även det ritat av Zettervall. Det har flera omsorgsfullt utformade detaljer. Bottenvåningen är utförd i korsvirke med dekorativt profilerade stolpar i timran och pärlspontpanel i fyllningarna. Överdelen är klädd med locklistpanel med sågtandad avslutning nedåt och har fönster med mönstersågade omfattningar. Byggnaden har bl a använts till stall, vagnsbod och avträde.

Vid utfarten mot Tornavägen ligger en villa i rött maskinslaget tegel uppförd, troligen på 20-talet, som bostad åt gårdskarlen, som bl a skötte eldningen och trädgården. Sadeltaket är täckt med rött tegel och har en trappad gesims. Vitmålade fönster med lösa innanfönster och murade fönsterbänkar. Ena delen av gatufasaden är indragen och där har uppförts ett vindfång inklätt med skivor.

Den väl uppvuxna trädgården har en parkartad karaktär med en fruktträdgård i det nordvästra hörnet. Nere vid Dalbyvägen en liten damm och ett större stenparti med en kallmurad urtagning för en sittgrupp.

Enligt förslag till detaljplan skall tillbyggnaden från 1905 rivas och i trädgården uppföras två niovåningshus innehållande pensionärsbostäder.[nutidsuppdateras]