Skillnad mellan versioner av "Folkets park - Papegojelyckan 11"

Från bevaringsprogram
 
(10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
[[Fil:Folkets park.png|miniatyr|Folkets park]]
 +
[[Fil:Folkparken 1975.png|miniatyr|Folkparken 1975. Tyrol och teaterbyggnaden står fortfarande kvar, medan den nya folkparksbyggnaden är under uppförande på dansrotundans plats. Foto Lunds lantmäteri.]]
 +
[[Fil:Folkets park 1895.png|miniatyr|Folkets park 1895. Foto Stadsarkivet.]]
 +
[[Fil:Folkparkens restaurang runt 1900.png|miniatyr|Restaurangbyggnaden vid seklets början. Vykort Kulturen.]]
 +
[[Fil:Folkparken vaktmastarbostaden.png|miniatyr|Vaktmästarbostaden. Foto Stadsarkitektkontoret 1973.]]
 +
[[Fil:Utomhusscenen.png|miniatyr|Utomhusscenen. Foto A W Rahmn/Kulturen.]]
 +
[[Fil:Teaterbyggnaden.png|miniatyr|Teaterbyggnaden 1945. Foto G Hultzén/Kulturen.]]
 +
[[Fil:Tyrol vid invigningen.png|miniatyr|Tyrol vid invigningen 1944. Foto Jensen/Kulturen.]]
 +
[[Fil:Tyrol.png|miniatyr|Tyrol vid invigningen 1944. Foto Jensen/Kulturen.]]
 
{{citat|Särskilt de om måndagarna arrangerade familjetillställningarna hafva fortfarande visat sig vara särdeles omtyckta (...) och har det dervid utvecklade friluftslivet varit af den art att det här visat sig att parken uppfyller sitt ändamål att, efter arbete och innestängning, vara en utflyktsort i det fria, der icke minst barn och hustru kunna få njuta af frihet och frisk luft.|Ur verksamhetsberättelse 1903}}
 
{{citat|Särskilt de om måndagarna arrangerade familjetillställningarna hafva fortfarande visat sig vara särdeles omtyckta (...) och har det dervid utvecklade friluftslivet varit af den art att det här visat sig att parken uppfyller sitt ändamål att, efter arbete och innestängning, vara en utflyktsort i det fria, der icke minst barn och hustru kunna få njuta af frihet och frisk luft.|Ur verksamhetsberättelse 1903}}
 
Folkets park invigdes den 1 maj 1895 då demonstrationståget efter avhållet torgmöte fortsatte ut till den nya anläggningen. Lunds arbetare var tidigt ute, parken är samtida med den i Helsingborg och blott Malmö Folkets park är äldre.
 
Folkets park invigdes den 1 maj 1895 då demonstrationståget efter avhållet torgmöte fortsatte ut till den nya anläggningen. Lunds arbetare var tidigt ute, parken är samtida med den i Helsingborg och blott Malmö Folkets park är äldre.
Rad 14: Rad 23:
  
 
==Barnfester och dansaftnar==
 
==Barnfester och dansaftnar==
Under årens lopp kom folkparken att
+
Under årens lopp kom folkparken att erbjuda ett mycket brett nöjesutbud. Stommen i verksamheten utgjordes av dansaftnarna och uppträdanden av musiker och andra artister. Så invigdes den nya teatern 1939 med en revy av Karl Gerhard. Det förekom också lokala revyer och cirkusföreställningar samt ett varierande inslag av tivolinöjen.
erbjuda ett mycket brett nöjesutbud.
+
 
Stommen i verksamheten utgjordes av
+
Den första barnfesten hölls 1897 och snart blev de mycket uppskattade familjefesterna på måndagskvällarna ett stående inslag. Tidvis ägnades mycket kraft även åt annan barnverksamhet som sagostunder och teater. Tidigt skaffades olika djur: så inköptes 1907 två björnar och tre apor från Lundautställningen. Sorterna växlade men djuren fanns kvar ända in på 60-talet. Under årens lopp förekom allehanda mer eller mindre udda nöjen som fonografdemonstration 1901 och baddräktsvisning 1935. Från 1912 och in på 50-talet blev "hantverksmässor" ett återkommande evenemang, och från 1916 blev parken platsen för kolonisternas trädgårdsutställningar.
dansaftnarna och uppträdanden av musiker
+
 
och andra artister. Så invigdes
+
Folkets Park var dock inte bara nöjen. Den uppläts regelbundet till strejkande arbetare, och åtskilliga av arbetarrörelsens stora män har talat där, bland andra samtliga socialdemokratiska statsministrar från Branting till Erlander.
den nya teatern 1939 med en revy av
 
Karl Gerhard. Det förekom också lokala
 
revyer och cirkusföreställningar samt
 
ett varierande inslag av tivolinöjen.
 
Den första barnfesten hölls 1897 och
 
Folkets park 1895. Foto Stadsarkivet.
 
Restaurangbyggnaden vid seklets början. Vykort Kulturen.
 
snart blev de mycket uppskattade familjefesterna
 
på måndagskvällarna ett
 
stående inslag. Tidvis ägnades mycket
 
kraft även åt annan barnverksamhet
 
som sagostunder och teater. Tidigt
 
skaffades olika djur: så inköptes 1907
 
två björnar och tre apor från Lundautställningen.
 
Sorterna växlade men djuren
 
fanns kvar ända in på 60-talet. Under
 
årens lopp förekom allehanda mer
 
eller mindre udda nöjen som fonografdemonstration
 
1901 och baddräktsvisning
 
1935. Från 1912 och in på 50-
 
talet blev "hantverksmässor" ett återkommande
 
evenemag, och från 1916
 
blev parken platsen för kolonisternas
 
trädgårdsutställningar.
 
Folkets Park var dock inte bara nöjen.
 
Den uppläts regelbundet till strejkande
 
arbetare, och åtskilliga av arbe-
 
Vaktmästarebostaden. Foto
 
Stadsarkitektkontoret 1973.
 
tarrörelsens stora män har talat där,
 
bland andra samtliga socialdemokratiska
 
statsministrar från Branting till Erlander.
 
  
 
==Dansbanor och teaterlador==
 
==Dansbanor och teaterlador==
Om- och tillbyggnadsarbetena i parken
+
Om- och tillbyggnadsarbetena i parken var ständigt återkommande. Utedansbanorna fick förnyas med jämna mellanrum och 1908 ersattes de två fyrkantiga av en rund. Flera av de enklare byggnaderna ersattes successivt av nya. I en inventarieförteckning 1913 omtalas fem smärre kiosker och bodar samt djurburar. Ett par mindre kiosker övertogs efter Lundautställningen 1907 och 1911 uppfördes en ny åttakantig musikpaviljong.
var ständigt återkommande. Utedansbanorna
+
 
fick förnyas med jämna mellanrum
+
I det nordöstra hörnet byggdes 1924-25 en stor 12-kantig dansbana med öppna sidor och pelarburet tak. Den stora mittpelaren bar också upp en orkesterbalkong. Runt dansgolvet byggdes 1937 en serveringsterrass, ritad av Erik Lindkvist, och eventuellt var det nu som dansbanan kom att kallas för Parketten. Terrassen försågs 1939 med ett yttervarv ritat av Ingeborg Hammarskjöld. Hon stod även för den 1938-39 uppförda sommarteatern, en stor teaterlada i funkisinspirerad panelarkitektur med plats för 1500 personer, varav 680 sittande. Rygg i rygg med inomhusscenen fanns även en utomhusscen. Folkparksteatern lades ned i mitten av 50-talet.
och 1908 ersattes de två fyrkantiga aven
+
 
rund. Flera av de enklare byggnaderna
+
Efter en del oegentligheter förnyades styrelsen 1943 och 1943-44 genomfördes en större upprustning av parken. En ny, mindre dansbana, med räcke av björkstammar uppfördes. Den kom att kallas för Polketten och var väl framför allt avsedd för gammeldans. Restaurangen genomgick en större ombyggnad efter ritningar av Arvid Klosterberg. Väggfälten reveterades så att huset såg ut att vara av korsvirke. Interiören fick en påkostad inredning med balkonger och annat i tyrolerstil, och Tyrol blev också restaurangens namn. Delar av inredningen köptes från stadshotellet i Karlstad.
ersattes successivt av nya. I en inventarieförteckning
 
1913 omtalas fem smärre
 
kiosker och bodar samt djurburar. Ett
 
par mindre kiosker övertogs efter
 
Lundautställningen 1907 och 1911 uppfördes
 
en ny åttakantig musikpaviljong.
 
I det nordöstra hörnet byggdes 1924-
 
25 en stor 12-kantig dansbana med öppna
 
sidor och pelarburet tak. Den stora
 
mittpelaren bar också upp en orkesterbalkong.
 
Runt dansgolvet byggdes 1937
 
en serveringsterrass, ritad av Erik Lindkvist,
 
och eventuellt var det nu som
 
dansbanan kom att kallas för Parketten.
 
Terrassen försågs 1939 med ett yttervarv
 
ritat av Ingeborg Hammarskjöld. Hon
 
stod även för den 1938-39 uppförda
 
sommarteatern, en stor teaterlada i funkisinspirerad
 
panelarkitektur med plats
 
för 1500 personer, varav 680 sittande.
 
Rygg i rygg med inomhusscenen fanns
 
även en utomhusscen. Folkparksteatern
 
lades ned i mitten av 50-talet.
 
Efter en del oegentligheter förnyades
 
styrelsen 1943 och 1943-44 genomfördes
 
en större upprustning av parken.
 
En ny, mindre dansbana, med räcke av
 
björkstammar uppfördes. Den kom att
 
kallas för Polketten och var väl framför
 
allt avsedd för gammeldans. Restaurangen
 
genomgick en större ombyggnad efter
 
ritningar av Arvid Klosterberg. Väggfälten
 
reveterades så att huset såg ut att
 
vara av korsvirke. Interiören fi ck en påkostad
 
inredning med balkonger och annat
 
i tyrolerstil, och Tyrol blev också
 
restaurangens namn. Delar av inredningen
 
köptes från stadshotellet i Karlstad.
 
  
 
==Staden tar över==
 
==Staden tar över==
Med efterkrigstidens ökande välstånd
+
Med efterkrigstidens ökande välstånd kom bilismen att breda ut sig och allt större grupper fick råd med sommarstugor. Parken hade 1948 fått lämna mark till en breddning av Trollebergsvägen och lät samtidigt anlägga en parkeringsplats. Men hade parken en gång anlagts som ett alternativ till de sommarstugor arbetarna inte hade råd med, så innebar den ökande rörligheten och de nya fritidsvanorna större förändringar för parken än så, och 50-talet kom att präglas av ekonomiska bekymmer.
kom bilismen att breda ut sig och allt
+
 
större grupper fick råd med sommarstugor.
+
Sedan en socialdemokratisk motion 1958 om kommunalt stöd till folkparken, alternativt inköp, avslagits, såldes parken till Svenska Riksbyggen. I samband därmed upprättades en plan för områdets bebyggande med bostadshus i 3-7 våningar, avsedda för ca 1 000 personer. Länsarkitekten ville bevara området som
Parken hade 1948 fått lämna mark
+
parkmark och avstyrkte planen som dock fastställdes 1962. Nöjesverksamheten drevs då av en arrendator och planerna vållade omfattande protester bland den icke akademiska ungdomen, bl a samlades 1500 namn in. I kommunalvalet 1962 blev folkparken en av de stora frågorna, vilket ledde till att parken köptes av staden 1963 och en utredning om dess framtid igångsattes.
till en breddning av Trollebergsvägen
 
och lät samtidigt anlägga en parkeringsplats.
 
Men hade parken en gång anlagts
 
som ett alternativ till de sommarstugor
 
arbetarna inte hade råd med, så innebar
 
den ökande rörligheten och de nya
 
fritidsvanorna större förändringar för
 
parken än så, och 50-talet kom att präglas
 
av ekonomiska bekymmer.
 
Sedan en socialdemokratisk motion
 
1958 om kommunalt stöd till folkparken,
 
alternativt inköp, avslagits, såldes parken
 
till Svenska Riksbyggen. I samband
 
därmed upprättades en plan för områdets
 
bebyggande med bostadshus i 3- 7 våningar,
 
avsedda för ca l 000 personer.
 
Länsarkitekten ville bevara området som
 
park mark och avstyrkte planen som dock
 
290
 
Utomhusscenen. Foto A W RahmnIKulturen.
 
Teaterbyggnaden 1945. Foto G Hultzen/Kulturen.
 
fastställdes 1962. Nöjesverksamheten
 
drevs då aven arrendator och planerna
 
vållade omfattande protester bland den
 
icke akademiska ungdomen, bl a samlades
 
1500 namn in. I kommunalvalet 1962
 
blev folkparken en av de stora frågorna,
 
vilket ledde till att parken köptes av staden
 
1963 och en utredning om dess
 
framtid igångsattes.
 
  
 
==Kommunal långbänk==
 
==Kommunal långbänk==
Det skulle ta 13 år, och arkitekten Bengt
+
Det skulle ta 13 år, och arkitekten Bengt Edman hann rita ett antal olika förslag innan den beslutade nybyggnaden stod klar 1976. 1965 principantogs ett förslag med en större dansrotunda i två våningar på den nuvarande byggnadens plats. En envåningslänga utmed östgränsen skulle inrymma föreningslokaler, pingpong etc. I nordvästhörnet planerades en mindre rotunda och i anslutning till den en amfiteater för större artistuppträdanden.
Edman hann rita ett antal olika förslag
+
 
innan den beslutade nybyggnaden stod
+
Förslaget ansågs för dyrt och 1972 presenterades ett billigare, snarlikt det som senare uppfördes. Där hade de olika funktionerna samlats i en byggnad som skulle vara mångsidigt användbar för många olika typer av arrangemang. 1974 inleddes en detaljprojektering av nybebyggelsen och samma år belade hälsovårdsnämnden den gamla dansrotundan med nyttjandeförbud. Dansbanan och teaterladan revs i januari 1975 och i maj 1976 kunde den nya byggnaden invigas. Därefter revs även "Tyrol".
klar 1976.1965 principantogs ett förslag
+
 
med en större dansrotunda i två våningar
+
Halva veckan, och de bästa danskvällarna, hyrdes parken ut till en lokal "nöjespappa", vilket vållade politisk strid. Resten av veckan uppläts lokalerna åt olika föreningar, där idrottsföreningarnas bingokvällar var de mest välbesökta arrangemangen. Den nya byggnaden kom tidigt att kritiseras. De råa materialen upplevdes som ofärdiga, den lila färgen på interiörens räcken var ful och pergolan såg ut som en byggnadsställning. Huset blev inte heller så utnyttjat som det var tänkt, husets primära funktion som danslokal har begränsat den tänkta mångsidigheten.
på den nuvarande byggnadens plats. En
 
envåningslänga utmed östgränsen skulle
 
inrymma föreningslokaler, pingpong etc.
 
I nordvästhörnet planerades en mindre
 
rotunda och i anslutning till den en amfiteater
 
för större artistuppträdanden.
 
Förslaget ansågs för dyrt och 1972
 
presenterades ett billigare, snarlikt det
 
som senare uppfördes. Där hade de olika
 
funktionerna samlats i en byggnad som
 
Tyrol vid invigningen 1944.
 
Foton Jensen/Kulturen.
 
skulle vara mångsidigt användbar för
 
många olika typer av arrangemang. 1974
 
inleddes en detaljprojektering av nybebyggelsen
 
och samma år belade hälsovårdsnämnden
 
den gamla dansrotundan
 
med nyttjandeförbud. Dansbanan och teaterladan
 
revs i januari 1975 och i maj
 
1976 kunde den nya byggnaden invigas.
 
Därefter revs även "Tyrol".
 
Halva veckan, och de bästa danskvällarna,
 
hyrdes parken ut till en lokal
 
"nöjespappa", vilket vållade politisk
 
strid. Resten av veckan uppläts lokalerna
 
åt olika föreningar, där idrottsföreningarnas
 
bingokvällar var de mest välbesökta
 
anangemangen. Den nya byggnaden
 
kom tidigt att kritiseras. De råa
 
materialen upplevdes som ofärdiga, den
 
lila färgen på interiörens räcken var ful
 
och pergolan såg ut som en byggnadsställning.
 
Huset blev inte heller så utnyttjat
 
som det var tänkt, husets primära
 
funktion som danslokal har begränsat
 
den tänkta mångsidigheten.
 
  
 
==Nya turer==
 
==Nya turer==
Efter tretton år (lika lång tid som planeringen
+
Efter tretton år (lika lång tid som planeringen hade tagit) ansåg sig kommunen inte längre ha råd att bedriva någon verksamhet i lokalerna. Den regelmässiga uthyrningen avvecklades under 1990 och med utgången av 1991 bommades lokalerna definitivt igen.
hade tagit) ansåg sig kommunen
+
 
inte längre ha råd att bedriva någon
+
Parken utlystes därefter till salu och i en kombinerad arkitekt- och anbudstävling fick hågade spekulanter redovisa vad de ville använda den till. Samtliga ville bygga bostäder i parken, medan det för folkparksbyggnaden föreslogs bl a kyrka, skola, parkeringshus och rivning. Återigen fick dock en kraftig folkopinion, som framför allt värnade om parken, politikerna att svänga, och i stället beslutades det att området skulle bevaras som park. 1995 bestämdes det att folkparksbyggnaden efter en renovering åter skulle öppnas för uthyrning, bl a med ett gästspel från Ystadsoperan.
verksamhet i lokalerna. Den regelmässiga
 
uthyrningen avvecklades under
 
1990 och med utgången av 1991 bommades
 
lokalerna definitivt igen.
 
Parken utlystes därefter till salu och
 
i en kombinerad arkitekt- och anbudstävling
 
fick hågade spekulanter redovisa
 
vad de ville använda den till. Samtliga
 
ville bygga bostäder i parken, medan
 
det för folkparksbyggnaden föreslogs bl
 
a kyrka, skola, parkeringshus och rivning.
 
Återigen fick dock en kraftig folkopinion,
 
som framför allt värnade om
 
parken, politikerna att svänga, och i
 
stället beslutades det att området skulle
 
bevaras som park. 1995 bestämdes det
 
att folkparksbyggnaden efter en renovering
 
åter skulle öppnas för uthyrning,
 
bl a med ett gästspel från Ystadsoperan.
 
  
 
==Litteratur==
 
==Litteratur==
Rad 207: Rad 61:
  
 
==Bevaringssynpunkter==
 
==Bevaringssynpunkter==
Folkparksbyggnaden är uppförd i råa,
+
Folkparksbyggnaden är uppförd i råa, robusta material, som vid första anblicken kan ha en lite kärv framtoning. Ändå uppvisar byggnaden i alla sina delar en hög detaljomsorg och en mänsklig omtanke i utformningen. En typisk detalj är att pergolans stödmur har försetts med en avsats i lämplig sitthöjd. Byggnaden har ett odiskutabelt värde som exempel på en god 70-talsarkitektur.
robusta material, som vid första anblicken
+
 
kan ha en lite kärv framtoning.
+
För att kunna åldras naturligt och "bli en del av växtligheten" var pergolan från början endast laserad med zinkvitt. Den nuvarande täckmålningen, som endast orsakar underhållsbekymmer, bör åter avlägsnas.
Ändå uppvisar byggnaden i alla sina
+
 
delar en hög detalj omsorg och en
+
Parken med sina höga träd minner om en väsentlig del av vår historia och bör därför bevaras.
mänsklig omtanke i utformningen. En
 
typisk detalj är att pergolans stödmur
 
har försetts med en avsats i lämplig sitthöjd.
 
Byggnaden har ett odiskutabelt
 
värde som exempel på en god 70-talsarkitektur.
 
För att kunna åldras naturligt och
 
"bli en del av växtligheten" var pergolan
 
från början endast laserad med
 
zinkvitt. Den nuvarande täckmålningen,
 
som endast orsakar underhållsbekymmer,
 
bör åter avlägsnas.
 
Parken med sina höga träd minner
 
om en väsentlig del av vår historia och
 
bör därför bevaras.
 
  
 
==Fastigheter==
 
==Fastigheter==
 
*[[Väster 5:10]]
 
*[[Väster 5:10]]
 +
[[Fil:Folkets park.jpg|thumb|center|800px|Panorama över Folkets park från nordöst. Längst t v vaktmästarebostaden ute vid Trollebergsvägen, t h utedansbanorna. Foto 1901 "Lina Jonn"/Kulturen.]]
 
[[Kategori:Papegojelyckan]]
 
[[Kategori:Papegojelyckan]]

Nuvarande version från 23 juli 2013 kl. 08.34

Folkets park
Folkparken 1975. Tyrol och teaterbyggnaden står fortfarande kvar, medan den nya folkparksbyggnaden är under uppförande på dansrotundans plats. Foto Lunds lantmäteri.
Folkets park 1895. Foto Stadsarkivet.
Restaurangbyggnaden vid seklets början. Vykort Kulturen.
Vaktmästarbostaden. Foto Stadsarkitektkontoret 1973.
Utomhusscenen. Foto A W Rahmn/Kulturen.
Teaterbyggnaden 1945. Foto G Hultzén/Kulturen.
Tyrol vid invigningen 1944. Foto Jensen/Kulturen.
Tyrol vid invigningen 1944. Foto Jensen/Kulturen.
Särskilt de om måndagarna arrangerade familjetillställningarna hafva fortfarande visat sig vara särdeles omtyckta (...) och har det dervid utvecklade friluftslivet varit af den art att det här visat sig att parken uppfyller sitt ändamål att, efter arbete och innestängning, vara en utflyktsort i det fria, der icke minst barn och hustru kunna få njuta af frihet och frisk luft.
— Ur verksamhetsberättelse 1903

Folkets park invigdes den 1 maj 1895 då demonstrationståget efter avhållet torgmöte fortsatte ut till den nya anläggningen. Lunds arbetare var tidigt ute, parken är samtida med den i Helsingborg och blott Malmö Folkets park är äldre.

Den ideologiska bakgrunden till folkparkerna är densamma som för folkets husbyggandet. Den tidiga arbetarrörelsen hade ofta stött på patrull då man försökte hyra lokaler för politiska möten, och ofta förbjöd ordningsmakten utomhusmöten. Husen skulle stärka arbetarnas samhörighets- och självkänsla. Därtill fanns också ett starkt bildningsideal och engagemang mot spritmissbruket. Den nyvunna fritiden skulle fyllas med ett meningsfullt innehåll. Som ett alternativ till superi skulle parkerna till en billig peng erbjuda en bred familjeunderhållning i en angenäm miljö. Med i bilden fanns också tidens reaktion mot stenstaden och ett begynnande intresse för bl a turism och friluftsbad.

Det var 1892 som tankarna på en Folkets Park i Lund började ta fastare form. Drivande var "den eldige och talföre" timmermannen Carl Flink som på olika fackföreningsmöten propagerade för att man skulle följa Malmös exempel. Vid ett gemensamt möte med Lunds fackföreningar den 6/11 1892 tillsattes så en kommitté för att driva frågan vidare. Ett antal olika alternativ övervägdes, men 1894 beslutade man att köpa in ett markområde ute på väster. För ändamålet bildades Aktiebolaget Folkets Park, och tanken var att aktierna skulle tecknas av fackföreningsmedlemmar. Det gick dock skralt och till slut fick man också låna Folkets hus byggnadsfond.

Området man hade bestämt sig för var Papegojelyckan 11. Lotten bestod av flera mindre områden som 1836-50 hade köpts samman av husmannen Jöns Carlsson i Värpinge. Efter hans död övertogs marken 1879 av hans son, murare Anders Jönsson Anderberg. I avvaktan på att Aktiebolaget Folkets Park skulle registreras och uppnå tillräckligt aktiekapital köptes marken privat av sju personer ur Folkets Parks interimstyrelse. I kontraktet föreskrevs det att arrendatorn, Nils Jönsson i Kyrkoledshusen, hade rätt att ta upp sina betor. Han kom sedan att vålla parkstyrelsen en del problem genom att inte hålla ingångna avtal om förtida avträde av arrendet. I det sydöstra hörnet låg ett mindre boninghus i tegel, troligen uppfört av Anderberg efter 1879, med gavelspetsar av trä och spåntak. Huset kom under många år att fungera som vaktmästarbostad och kontor, innan det revs 1973.

Parken tar form

När aktiebolaget övertog äganderätten i augusti 1895 hade där uppförts ett "sommarförlustelse ställe". En del smärre byggnader blev, som det hette i 1895 års verksamhetsberättelse "utan så stora betänkande verkställda". Det var en musikpaviljong med plattform av trä under asfaltpapptak, klosetthus och två öppna dansbanor av trä. Enligt uppgift uppfördes de alla av styrelseledamoten, den ovan nämnde timmermannen Carl Flink. Ingångens träportal ritades av arkitekt Henrik Sjöström. Större problem orsakade den av Anders Linhard ritade restaurangbyggnaden. Men även den kom till stånd tack vare förmånliga leveransvillkor från timmerhandlare N P Lennartsson, och då arbetet utfördes utan fördyrande mellanhänder av 12 medlemmar i timmermännens fackförening. Skjutbana, kraftmätare och karamellkiosk inköptes 1896, och 1897 uppfördes en sommarteater. 1900 byggdes en ny skjutbana. Samtliga de äldre byggnaderna uppfördes i en panelarkitektur, bitvis med en överdådig snickarglädje.

Grönskan var viktig då parken skulle utgöra en ersättning för de sommarnöjen arbetarna inte hade råd med, och vara en kontrast till mörka lägenheter och osunda arbetsmiljöer. Enligt en anläggningsritning av trädgårdsmästare A Andersson skulle över 400 träd, varav 60 "ornamentträd", och bortåt 5 000 buskar planteras. Sedan arrendatorn 1898 även hade avträtt den västra delen planerades den av seminariets trädgårdsmästare J Persson. I en inventarieförteckning 1913 omtalas det att parken då hade 50 bersåer med bord och bänkar. Parken utökades senare norrut med ett område som 1928 inköptes från trädgårdsmästare A J Lundblad.

Barnfester och dansaftnar

Under årens lopp kom folkparken att erbjuda ett mycket brett nöjesutbud. Stommen i verksamheten utgjordes av dansaftnarna och uppträdanden av musiker och andra artister. Så invigdes den nya teatern 1939 med en revy av Karl Gerhard. Det förekom också lokala revyer och cirkusföreställningar samt ett varierande inslag av tivolinöjen.

Den första barnfesten hölls 1897 och snart blev de mycket uppskattade familjefesterna på måndagskvällarna ett stående inslag. Tidvis ägnades mycket kraft även åt annan barnverksamhet som sagostunder och teater. Tidigt skaffades olika djur: så inköptes 1907 två björnar och tre apor från Lundautställningen. Sorterna växlade men djuren fanns kvar ända in på 60-talet. Under årens lopp förekom allehanda mer eller mindre udda nöjen som fonografdemonstration 1901 och baddräktsvisning 1935. Från 1912 och in på 50-talet blev "hantverksmässor" ett återkommande evenemang, och från 1916 blev parken platsen för kolonisternas trädgårdsutställningar.

Folkets Park var dock inte bara nöjen. Den uppläts regelbundet till strejkande arbetare, och åtskilliga av arbetarrörelsens stora män har talat där, bland andra samtliga socialdemokratiska statsministrar från Branting till Erlander.

Dansbanor och teaterlador

Om- och tillbyggnadsarbetena i parken var ständigt återkommande. Utedansbanorna fick förnyas med jämna mellanrum och 1908 ersattes de två fyrkantiga av en rund. Flera av de enklare byggnaderna ersattes successivt av nya. I en inventarieförteckning 1913 omtalas fem smärre kiosker och bodar samt djurburar. Ett par mindre kiosker övertogs efter Lundautställningen 1907 och 1911 uppfördes en ny åttakantig musikpaviljong.

I det nordöstra hörnet byggdes 1924-25 en stor 12-kantig dansbana med öppna sidor och pelarburet tak. Den stora mittpelaren bar också upp en orkesterbalkong. Runt dansgolvet byggdes 1937 en serveringsterrass, ritad av Erik Lindkvist, och eventuellt var det nu som dansbanan kom att kallas för Parketten. Terrassen försågs 1939 med ett yttervarv ritat av Ingeborg Hammarskjöld. Hon stod även för den 1938-39 uppförda sommarteatern, en stor teaterlada i funkisinspirerad panelarkitektur med plats för 1500 personer, varav 680 sittande. Rygg i rygg med inomhusscenen fanns även en utomhusscen. Folkparksteatern lades ned i mitten av 50-talet.

Efter en del oegentligheter förnyades styrelsen 1943 och 1943-44 genomfördes en större upprustning av parken. En ny, mindre dansbana, med räcke av björkstammar uppfördes. Den kom att kallas för Polketten och var väl framför allt avsedd för gammeldans. Restaurangen genomgick en större ombyggnad efter ritningar av Arvid Klosterberg. Väggfälten reveterades så att huset såg ut att vara av korsvirke. Interiören fick en påkostad inredning med balkonger och annat i tyrolerstil, och Tyrol blev också restaurangens namn. Delar av inredningen köptes från stadshotellet i Karlstad.

Staden tar över

Med efterkrigstidens ökande välstånd kom bilismen att breda ut sig och allt större grupper fick råd med sommarstugor. Parken hade 1948 fått lämna mark till en breddning av Trollebergsvägen och lät samtidigt anlägga en parkeringsplats. Men hade parken en gång anlagts som ett alternativ till de sommarstugor arbetarna inte hade råd med, så innebar den ökande rörligheten och de nya fritidsvanorna större förändringar för parken än så, och 50-talet kom att präglas av ekonomiska bekymmer.

Sedan en socialdemokratisk motion 1958 om kommunalt stöd till folkparken, alternativt inköp, avslagits, såldes parken till Svenska Riksbyggen. I samband därmed upprättades en plan för områdets bebyggande med bostadshus i 3-7 våningar, avsedda för ca 1 000 personer. Länsarkitekten ville bevara området som parkmark och avstyrkte planen som dock fastställdes 1962. Nöjesverksamheten drevs då av en arrendator och planerna vållade omfattande protester bland den icke akademiska ungdomen, bl a samlades 1500 namn in. I kommunalvalet 1962 blev folkparken en av de stora frågorna, vilket ledde till att parken köptes av staden 1963 och en utredning om dess framtid igångsattes.

Kommunal långbänk

Det skulle ta 13 år, och arkitekten Bengt Edman hann rita ett antal olika förslag innan den beslutade nybyggnaden stod klar 1976. 1965 principantogs ett förslag med en större dansrotunda i två våningar på den nuvarande byggnadens plats. En envåningslänga utmed östgränsen skulle inrymma föreningslokaler, pingpong etc. I nordvästhörnet planerades en mindre rotunda och i anslutning till den en amfiteater för större artistuppträdanden.

Förslaget ansågs för dyrt och 1972 presenterades ett billigare, snarlikt det som senare uppfördes. Där hade de olika funktionerna samlats i en byggnad som skulle vara mångsidigt användbar för många olika typer av arrangemang. 1974 inleddes en detaljprojektering av nybebyggelsen och samma år belade hälsovårdsnämnden den gamla dansrotundan med nyttjandeförbud. Dansbanan och teaterladan revs i januari 1975 och i maj 1976 kunde den nya byggnaden invigas. Därefter revs även "Tyrol".

Halva veckan, och de bästa danskvällarna, hyrdes parken ut till en lokal "nöjespappa", vilket vållade politisk strid. Resten av veckan uppläts lokalerna åt olika föreningar, där idrottsföreningarnas bingokvällar var de mest välbesökta arrangemangen. Den nya byggnaden kom tidigt att kritiseras. De råa materialen upplevdes som ofärdiga, den lila färgen på interiörens räcken var ful och pergolan såg ut som en byggnadsställning. Huset blev inte heller så utnyttjat som det var tänkt, husets primära funktion som danslokal har begränsat den tänkta mångsidigheten.

Nya turer

Efter tretton år (lika lång tid som planeringen hade tagit) ansåg sig kommunen inte längre ha råd att bedriva någon verksamhet i lokalerna. Den regelmässiga uthyrningen avvecklades under 1990 och med utgången av 1991 bommades lokalerna definitivt igen.

Parken utlystes därefter till salu och i en kombinerad arkitekt- och anbudstävling fick hågade spekulanter redovisa vad de ville använda den till. Samtliga ville bygga bostäder i parken, medan det för folkparksbyggnaden föreslogs bl a kyrka, skola, parkeringshus och rivning. Återigen fick dock en kraftig folkopinion, som framför allt värnade om parken, politikerna att svänga, och i stället beslutades det att området skulle bevaras som park. 1995 bestämdes det att folkparksbyggnaden efter en renovering åter skulle öppnas för uthyrning, bl a med ett gästspel från Ystadsoperan.

Litteratur

  • Truedsson 1958
  • Andersson 1987
  • Caldenby 1978
  • Karlsson 1995

Bevaringssynpunkter

Folkparksbyggnaden är uppförd i råa, robusta material, som vid första anblicken kan ha en lite kärv framtoning. Ändå uppvisar byggnaden i alla sina delar en hög detaljomsorg och en mänsklig omtanke i utformningen. En typisk detalj är att pergolans stödmur har försetts med en avsats i lämplig sitthöjd. Byggnaden har ett odiskutabelt värde som exempel på en god 70-talsarkitektur.

För att kunna åldras naturligt och "bli en del av växtligheten" var pergolan från början endast laserad med zinkvitt. Den nuvarande täckmålningen, som endast orsakar underhållsbekymmer, bör åter avlägsnas.

Parken med sina höga träd minner om en väsentlig del av vår historia och bör därför bevaras.

Fastigheter

Panorama över Folkets park från nordöst. Längst t v vaktmästarebostaden ute vid Trollebergsvägen, t h utedansbanorna. Foto 1901 "Lina Jonn"/Kulturen.