Skillnad mellan versioner av "Dekanresidenset"

Från bevaringsprogram
 
Rad 8: Rad 8:
 
|byggherre      = 1852 M.M. Johansson, 1866 professor C. F. Naumann
 
|byggherre      = 1852 M.M. Johansson, 1866 professor C. F. Naumann
 
|arkitekt        =  
 
|arkitekt        =  
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
 +
 
[[Fil:Dekanresidenset fore 1908.png|left|thumb|Dekanresidenset på ursprunglig plats. Kulturens arkiv.]]
 
[[Fil:Dekanresidenset fore 1908.png|left|thumb|Dekanresidenset på ursprunglig plats. Kulturens arkiv.]]
 +
 
Tegelbyggnad i två delar. Den äldsta delen har bottenvåning i tegel och ovanvåning i korsvirke med tegel i facken. Ingången till huset går genom denna del med en hög, smal stentrappa och en rundbågig dörröppning med indragen port. Den byggnad som finns på Kulturen idag är en liten del av ett större bostadshus som är uppfört av en privatperson på 1200-talet. I början av 1300-talet skänktes det till domkapitlet och anvåndes under vissa tider som dekanresidens.
 
Tegelbyggnad i två delar. Den äldsta delen har bottenvåning i tegel och ovanvåning i korsvirke med tegel i facken. Ingången till huset går genom denna del med en hög, smal stentrappa och en rundbågig dörröppning med indragen port. Den byggnad som finns på Kulturen idag är en liten del av ett större bostadshus som är uppfört av en privatperson på 1200-talet. I början av 1300-talet skänktes det till domkapitlet och anvåndes under vissa tider som dekanresidens.
  
Rad 15: Rad 18:
  
 
1908 flyttas dessa medeltida byggnader till Kulturens område efter att museets dåvarande chef och grundare, Karlin hade kämpat i flera år för att det skulle få stå kvar på sin ursprungliga tomt i kvarteret Glädjen nr 6, vid Kyrkogatan 17.
 
1908 flyttas dessa medeltida byggnader till Kulturens område efter att museets dåvarande chef och grundare, Karlin hade kämpat i flera år för att det skulle få stå kvar på sin ursprungliga tomt i kvarteret Glädjen nr 6, vid Kyrkogatan 17.
 +
 
[[Kategori:Kulturhistoriska museet]]
 
[[Kategori:Kulturhistoriska museet]]
 
[[Kategori:Byggnader ingående i annan fastighet]]
 
[[Kategori:Byggnader ingående i annan fastighet]]

Nuvarande version från 10 september 2019 kl. 10.29

Kulturen 24
Dekanresidenset pa kulturen.png
Dekanresidenset återuppbyggt på Kulturen. Foto 1983.]]
Information
Byggnadsår1200-talet och 1400-talet, flyttat till Kulturen 1908
Byggherre1852 M.M. Johansson, 1866 professor C. F. Naumann
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Dekanresidenset på ursprunglig plats. Kulturens arkiv.

Tegelbyggnad i två delar. Den äldsta delen har bottenvåning i tegel och ovanvåning i korsvirke med tegel i facken. Ingången till huset går genom denna del med en hög, smal stentrappa och en rundbågig dörröppning med indragen port. Den byggnad som finns på Kulturen idag är en liten del av ett större bostadshus som är uppfört av en privatperson på 1200-talet. I början av 1300-talet skänktes det till domkapitlet och anvåndes under vissa tider som dekanresidens.

Den högre delen, som har sin gavel i gatulinjen vid Adelgatan är ett bostadshus, uppfört på 1400-talet i försvarssyfte och sammanbyggt med det äldre huset. Tornet är murat i tegel och natursten. Det har tre våningar, varav den första saknar dörr. Till andra våningen kommer man via en utvändig trätrappa eller inifrån huset. I vindsvåningen finns skyttegluggar på tre sidor i höjd med takfoten. Tornet har tegelklätt sadeltak och mot Adelgatan trappgavel med runda blinderingar i gavelspetsen.

1908 flyttas dessa medeltida byggnader till Kulturens område efter att museets dåvarande chef och grundare, Karlin hade kämpat i flera år för att det skulle få stå kvar på sin ursprungliga tomt i kvarteret Glädjen nr 6, vid Kyrkogatan 17.