Döbeln 8: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
|byggherre      = 1916 och 1957 Lunds stad
|byggherre      = 1916 och 1957 Lunds stad
}}
}}
 
På denna tomt låg sedan snedeltiden
den gård till vilken hela Mhtenstorget
och hela kvarteret Döbeln
hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts
1840 och återstoden av tomten, nuvarande
Döbeln, bebyggts mellan
1854 och 1905 låg en del av gårdens
byggnader kvar ända tiB 1916. En
av dem, Krognoshuset, finns fortfarande
kvar.
På Espmans karta från 1783
finns fyra längor markerade, en
som sträcker sig anda upp mot Skomakaregatan.
Denna tycks vara riven
1831, ty i brandförsäkringshandlingarna
från detta år finns
noggranna beskrivningar av gårdens
byggnader och de låg då alla
samlade runt en gård inom gränsen
för det som sedan blev tomt nr 8.
Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad,
var byggd av ekekorsvirke
med bränt tegel och dess tak var
klätt med kalkunderstruket tegeL I
huset fanns detta år två förstugor, 5
kammare och 8 boningsrum. Byggnaden
låg utmed Svartbrödersgatan
och var i södra gaveln sammanbyggd
sned en vinkelbyggnad i
bränt tegel i två våningar, den som
vi idag kallar för Krognoshuset. Det
uppgavs att korsvirkeslängan var 70
år gammal och tegelbyggnaden 700.
Man trodde att den senare var en
rest av ett gammalt svartbrödrakloster.
Gårdsanläggningens två övriga
byggnader var också uppförda i
korsvirke med eke och furutimmer
och bränd och obränd sten. Den
iänga som låg vinkelrät mot
Svartbrödersgatan var inredd med
bostäder i den västra delen och med
stall och vagnsport i den östra.
Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes
av en loge. De båda
sistnämnda husen angavs vara ungefär
20 h gamla.
Att döma av brandförsäkringshandlingar
från 1890 var de tre husen
desamma som i beskrivningen
från 1831, men på platsen för den
tidigare logen låg 1890 ett hus av
korsvirke med 15 boningsrum och
det f.d. stallet var ombyggt till fotoateher.
Vid denna iid ägdes gården
av tenngjutare Fredrik Werrenrath.
Gården har ägts av många olika
släkter under århundradena. Den
första kända var den som på
1500-talet fick namnet Krognos. På
1600-talet var en av ägarna professor
Erasmus Sack-Sackensköld och
efter honom kom professor Thomas
Ihre och Johan Jacob Döbelius
von Döbeln, Mellan 1716 och 1718
var Karl XII:s kansli inrymt i gården.
Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen
Johan Bergendorff,
professor Johan Lundblad,
rådman E.A. Beckmaa, profemor
Ebbe Samuel Bring, friherren Carl
Fr. Bannet, kopparslagaren J.
Knutsson och tenngjutaren Fredrik
Werrenrath.
Under början av 1900-talet var
stadsveterinarens laboratorium inrymt
i den stora salen i gårdens huvudbyggnad
utmed Svartbrödersgatan,
vilken fortfarande var sammanbyggd
med "Krognoshuset".
Båda husen hade putsade, enhetliga
fasader, I "Krognoshuset" fanns
krog och spritservering och i den av
byggnaderna som låg med gaveln
mot Mårtenstorget fanns en liten
garn- och diverseaffär.
1916 revs alla gårdens byggnader
utom Krognoshuset som genomgick
en omfattande restaurering. Putsen
togs bort och västgaveln byggdes
upp och fick samma utseende som
östgaveln. Huset har sedan dess
använts som utställningslokal. På
platsen för gården byggdes den nya
köttbesiktningsbyrån, som ritades
av domkyrkoarkitekten Theodor
wrrr . D fu d r I galer
kontors- och bostadshus i 2 vånht- - j ',1
gar utmed Svartbrödersgatan, dels
en hall, i en våning med sågtak och
stora portar, En mw byggdes också
som inhägnade en gård framför
anläggningen. Denna mur byggdes
samman med Krognoshuset så att
detta utgjorde ett hörn i gården och
som pendang byggdes ett klocktorn
med tinnar i gårdens östra hörn,
Kontorshuset vid Svartbrödersgatan
är uppfört i 2 våtungar av violett
helsingborgstegel på hög granitsockel
och har sadeltak med enkupigt
rött tegeL Dess utseende är
präglat av nationalromantiken med
tunga, samlade murytor med dekorativa
ankarslutar, spetsig takvinkel
och ett burspråk i korsvirke.
1957 revs den stora köttbesiktningshallen
och på dess plats byggdes
en konsthall som ritades av arkitekt
Klas Anselm. Klocktornet
och muren från 1916 revs också
1957, och konsthallen lades i linje
med de övriga byggnaderna vid torgets
norra sida, Den byggdes i röd
tegel och har en helt sluten fasad
mot torget. Entrén till konsthallen
är utbyggd framför muren och
klädd med koppar. Krognoshuset
har på detta sätt lämnats som en
fristående byggnad på själva torget.
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Döbeln]]
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Döbeln]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]

Versionen från 16 december 2010 kl. 10.06

Döbeln 8
AdressMårtenstorget 3, Svartbrödersgatan 3
ByggnadsårKrognoshuset troligen 1300-talet
Köttbesiktningsbyrån 1916.
Konsthallen 1957
Byggherre1916 och 1957 Lunds stad
Arkitekt1916 Theodor Wåhlin
1957 Klas Anselm

På denna tomt låg sedan snedeltiden den gård till vilken hela Mhtenstorget och hela kvarteret Döbeln hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts 1840 och återstoden av tomten, nuvarande Döbeln, bebyggts mellan 1854 och 1905 låg en del av gårdens byggnader kvar ända tiB 1916. En av dem, Krognoshuset, finns fortfarande kvar. På Espmans karta från 1783 finns fyra längor markerade, en som sträcker sig anda upp mot Skomakaregatan. Denna tycks vara riven 1831, ty i brandförsäkringshandlingarna från detta år finns noggranna beskrivningar av gårdens byggnader och de låg då alla samlade runt en gård inom gränsen för det som sedan blev tomt nr 8. Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad, var byggd av ekekorsvirke med bränt tegel och dess tak var klätt med kalkunderstruket tegeL I huset fanns detta år två förstugor, 5 kammare och 8 boningsrum. Byggnaden låg utmed Svartbrödersgatan och var i södra gaveln sammanbyggd sned en vinkelbyggnad i bränt tegel i två våningar, den som vi idag kallar för Krognoshuset. Det uppgavs att korsvirkeslängan var 70 år gammal och tegelbyggnaden 700. Man trodde att den senare var en rest av ett gammalt svartbrödrakloster. Gårdsanläggningens två övriga byggnader var också uppförda i korsvirke med eke och furutimmer och bränd och obränd sten. Den iänga som låg vinkelrät mot Svartbrödersgatan var inredd med bostäder i den västra delen och med stall och vagnsport i den östra. Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes av en loge. De båda sistnämnda husen angavs vara ungefär 20 h gamla. Att döma av brandförsäkringshandlingar från 1890 var de tre husen desamma som i beskrivningen från 1831, men på platsen för den tidigare logen låg 1890 ett hus av korsvirke med 15 boningsrum och det f.d. stallet var ombyggt till fotoateher. Vid denna iid ägdes gården av tenngjutare Fredrik Werrenrath. Gården har ägts av många olika släkter under århundradena. Den första kända var den som på 1500-talet fick namnet Krognos. På 1600-talet var en av ägarna professor Erasmus Sack-Sackensköld och efter honom kom professor Thomas Ihre och Johan Jacob Döbelius von Döbeln, Mellan 1716 och 1718 var Karl XII:s kansli inrymt i gården. Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen Johan Bergendorff, professor Johan Lundblad, rådman E.A. Beckmaa, profemor Ebbe Samuel Bring, friherren Carl Fr. Bannet, kopparslagaren J. Knutsson och tenngjutaren Fredrik Werrenrath. Under början av 1900-talet var stadsveterinarens laboratorium inrymt i den stora salen i gårdens huvudbyggnad utmed Svartbrödersgatan, vilken fortfarande var sammanbyggd med "Krognoshuset". Båda husen hade putsade, enhetliga fasader, I "Krognoshuset" fanns krog och spritservering och i den av byggnaderna som låg med gaveln mot Mårtenstorget fanns en liten garn- och diverseaffär. 1916 revs alla gårdens byggnader utom Krognoshuset som genomgick en omfattande restaurering. Putsen togs bort och västgaveln byggdes upp och fick samma utseende som östgaveln. Huset har sedan dess använts som utställningslokal. På platsen för gården byggdes den nya köttbesiktningsbyrån, som ritades av domkyrkoarkitekten Theodor wrrr . D fu d r I galer kontors- och bostadshus i 2 vånht- - j ',1 gar utmed Svartbrödersgatan, dels en hall, i en våning med sågtak och stora portar, En mw byggdes också som inhägnade en gård framför anläggningen. Denna mur byggdes samman med Krognoshuset så att detta utgjorde ett hörn i gården och som pendang byggdes ett klocktorn med tinnar i gårdens östra hörn, Kontorshuset vid Svartbrödersgatan är uppfört i 2 våtungar av violett helsingborgstegel på hög granitsockel och har sadeltak med enkupigt rött tegeL Dess utseende är präglat av nationalromantiken med tunga, samlade murytor med dekorativa ankarslutar, spetsig takvinkel och ett burspråk i korsvirke. 1957 revs den stora köttbesiktningshallen och på dess plats byggdes en konsthall som ritades av arkitekt Klas Anselm. Klocktornet och muren från 1916 revs också 1957, och konsthallen lades i linje med de övriga byggnaderna vid torgets norra sida, Den byggdes i röd tegel och har en helt sluten fasad mot torget. Entrén till konsthallen är utbyggd framför muren och klädd med koppar. Krognoshuset har på detta sätt lämnats som en fristående byggnad på själva torget.