Skillnad mellan versioner av "Döbeln 8"

Från bevaringsprogram
 
(11 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
 
|fastighet      = Döbeln 8
 
|fastighet      = Döbeln 8
 
|adress          = Mårtenstorget 3, Svartbrödersgatan 3
 
|adress          = Mårtenstorget 3, Svartbrödersgatan 3
 +
|bild            = [[Fil:Dobeln 8 fran innan 1916.png|250px]]
 +
|bildtext        = Gården på Döbeln 8 med "Krognoshuset" till vänster i bilden. Kulturens arkiv. Foto: Korfitzen före 1916
 
<!-- Information -->
 
<!-- Information -->
 +
|namn            = Krognoshuset
 
|byggnadsår      = Krognoshuset troligen 1300-talet<br/>Köttbesiktningsbyrån 1916.<br/>Konsthallen 1957
 
|byggnadsår      = Krognoshuset troligen 1300-talet<br/>Köttbesiktningsbyrån 1916.<br/>Konsthallen 1957
|arkitekt        = 1916 Theodor Wåhlin<br/>1957 Klas Anselm
+
|arkitekt        = 1916 Theodor Wåhlin<br/>1957 Klas Anshelm
|byggherre      = 1916 och 1957 Lunds stad
+
|byggherre      = 1916 Lunds stad, 1957 bekostad av Gamla Sparbanken, skänkt till Lunds stad
 +
|Kulturhistorisk värdering = Kulturhistoriskt värdefull byggnad
 
}}
 
}}
På denna tomt låg sedan snedeltiden
+
 
den gård till vilken hela Mhtenstorget
+
[[Fil:Kontorshuset fran 1916.png|thumb|left|Kontorshuset från 1916 vid Svartbrödersgatan och Krognoshuset. Foto 1982]]
och hela kvarteret Döbeln
+
[[Fil:Krognoshuset.png|thumb|Krognoshuset]]
hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts
+
[[Fil:Kontorshuset vid svartbrodersgatan.png|left|thumb|Kontorshuset vid Svartbrödersgatan]]
1840 och återstoden av tomten, nuvarande
+
[[Fil:Svartbrodersgatan 3 port.png|thumb|Port vid Svartbrödersgatan 3]]
Döbeln, bebyggts mellan
+
 
1854 och 1905 låg en del av gårdens
+
På denna tomt låg sedan medeltiden den gård till vilken hela Mårtenstorget och hela kvarteret Döbeln hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts 1840 och återstoden av tomten, nuvarande Döbeln, bebyggts mellan 1854 och 1905 låg en del av gårdens byggnader kvar ända till 1916. En av dem, Krognoshuset, finns fortfarande kvar.
byggnader kvar ända tiB 1916. En
+
 
av dem, Krognoshuset, finns fortfarande
+
På Espmans karta från 1783 finns fyra längor markerade, en som sträcker sig ända upp mot Skomakaregatan. Denna tycks vara riven 1831, ty i brandförsäkringshandlingarna från detta år finns noggranna beskrivningar av gårdens byggnader och de låg då alla samlade runt en gård inom gränsen för det som sedan blev tomt nr 8. Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad, var byggd av ekekorsvirke med bränt tegel och dess tak var klätt med kalkunderstruket tegel. I huset fanns detta år två förstugor, 5 kammare och 8 boningsrum. Byggnaden låg utmed Svartbrödersgatan och var i södra gaveln sammanbyggd sned en vinkelbyggnad i bränt tegel i två våningar, den som vi idag kallar för Krognoshuset. Det uppgavs att korsvirkeslängan var 70 år gammal och tegelbyggnaden 700. Man trodde att den senare var en rest av ett gammalt svartbrödrakloster.
kvar.
+
 
På Espmans karta från 1783
+
Gårdsanläggningens två övriga byggnader var också uppförda i korsvirke med eke och furutimmer och bränd och obränd sten. Den länga som låg vinkelrät mot Svartbrödersgatan var inredd med bostäder i den västra delen och med stall och vagnsport i den östra. Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes av en loge. De båda sistnämnda husen angavs vara ungefär 20 år gamla.
finns fyra längor markerade, en
+
 
som sträcker sig anda upp mot Skomakaregatan.
+
Att döma av brandförsäkringshandlingar från 1890 var de tre husen desamma som i beskrivningen från 1831, men på platsen för den tidigare logen låg 1890 ett hus av korsvirke med 15 boningsrum och det f.d. stallet var ombyggt till fotoatelier. Vid denna tid ägdes gården av tenngjutare Fredrik Werrenrath. Gården har ägts av många olika släkter under århundradena. Den första kända var den som på 1500-talet fick namnet Krognos. På 1600-talet var en av ägarna professor Erasmus Sack-Sackensköld och efter honom kom professor Thomas Ihre och Johan Jacob Döbelius von Döbeln, Mellan 1716 och 1718 var Karl XII:s kansli inrymt i gården. Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen Johan Bergendorff, professor Johan Lundblad, rådman E.A. Beckman, professor Ebbe Samuel Bring, friherren Carl Fr. Bannet, kopparslagaren J. Knutsson och tenngjutaren Fredrik Werrenrath.
Denna tycks vara riven
+
 
1831, ty i brandförsäkringshandlingarna
+
Under början av 1900-talet var stadsveterinärens laboratorium inrymt i den stora salen i gårdens huvudbyggnad utmed Svartbrödersgatan, vilken fortfarande var sammanbyggd med "Krognoshuset". Båda husen hade putsade, enhetliga fasader, I "Krognoshuset" fanns krog och spritservering och i den av byggnaderna som låg med gaveln mot Mårtenstorget fanns en liten garn- och diverseaffär.
från detta år finns
+
 
noggranna beskrivningar av gårdens
+
1916 revs alla gårdens byggnader utom Krognoshuset som genomgick en omfattande restaurering. Putsen togs bort och västgaveln byggdes upp och fick samma utseende som östgaveln. Huset har sedan dess använts som utställningslokal. På platsen för gården byggdes den nya köttbesiktningsbyrån, som ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Denna omfattade dels ett kontors- och bostadshus i 2 våningar utmed Svartbrödersgatan, dels en hall, i en våning med sågtak och stora portar. En mur byggdes också som inhägnade en gård framför anläggningen. Denna mur byggdes samman med Krognoshuset så att detta utgjorde ett hörn i gården och som pendang byggdes ett klocktorn med tinnar i gårdens östra hörn.
byggnader och de låg då alla
+
 
samlade runt en gård inom gränsen
+
Kontorshuset vid Svartbrödersgatan är uppfört i 2 våningar av violett helsingborgstegel på hög granitsockel och har sadeltak med enkupigt rött tegel. Dess utseende är präglat av nationalromantiken med tunga, samlade murytor med dekorativa ankarslutar, spetsig takvinkel och ett burspråk i korsvirke.
för det som sedan blev tomt nr 8.
+
 
Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad,
+
1957 revs den stora köttbesiktningshallen och på dess plats byggdes en konsthall som ritades av arkitekt Klas Anshelm. Klocktornet och muren från 1916 revs också 1957, och konsthallen lades i linje med de övriga byggnaderna vid torgets norra sida, Den byggdes i röd tegel och har en helt sluten fasad mot torget. Entrén till konsthallen är utbyggd framför muren och klädd med koppar. Krognoshuset har på detta sätt lämnats som en fristående byggnad på själva torget.
var byggd av ekekorsvirke
+
 
med bränt tegel och dess tak var
+
{{reviderat}}
klätt med kalkunderstruket tegeL I
+
 
huset fanns detta år två förstugor, 5
+
Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad
kammare och 8 boningsrum. Byggnaden
+
 
låg utmed Svartbrödersgatan
+
Konsthall uppförd i modernistisk stil med anpassning till platsen och omgivningarna. Den låga sockeln, i liv med fasaderna, är murad i hardebergasten, eller annan hård sandsten. Fasaderna är klädda med handslagna stortegel lagda i löpförband, fogarna är breda och fogbruket innehåller naturstensballast i mörkare kulör. Den kopparklädda entrén är utskjutande och helt sluten när konsthallen är stängd. Taket döljs bakom en utskjutande takfot. Fönstren är utformade som slitsar i murverket. Fönsterpartiet i söder är av vitmålat trä medan fönstren i västra gaveln är av vitmålad metall och troligen sekundära. De traditionella materialen i kombination med den modernistiska formen ger en spännande byggnad. Byggnadens möte med grannen i öst är omsorgsfullt utformad. Utformningen, ursprungliga delar och den folkliga förankringen och framträdande läget i staden ger ett högt kulturhistoriskt värde.
och var i södra gaveln sammanbyggd
+
 
sned en vinkelbyggnad i
+
Övrigt: Interiören innehåller utställningsrum med takfönster och en atriumgård.
bränt tegel i två våningar, den som
+
<gallery>
vi idag kallar för Krognoshuset. Det
+
File:1009009_259.jpg|
uppgavs att korsvirkeslängan var 70
+
File:1009009_260.jpg|
år gammal och tegelbyggnaden 700.
+
File:1009009_261.jpg|
Man trodde att den senare var en
+
File:1009009_262.jpg|
rest av ett gammalt svartbrödrakloster.
+
File:1009009_263.jpg|
Gårdsanläggningens två övriga
+
File:1009009_264.jpg|
byggnader var också uppförda i
+
File:1009009_265.jpg|
korsvirke med eke och furutimmer
+
File:1009009_266.jpg|
och bränd och obränd sten. Den
+
File:1009009_267.jpg|
iänga som låg vinkelrät mot
+
File:1009009_268.jpg|
Svartbrödersgatan var inredd med
+
File:1009009_269.jpg|
bostäder i den västra delen och med
+
File:1009009_270.jpg|
stall och vagnsport i den östra.
+
File:1009009_271.jpg|
Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes
+
File:1009009_272.jpg|
av en loge. De båda
+
</gallery>
sistnämnda husen angavs vara ungefär
+
 
20 h gamla.
 
Att döma av brandförsäkringshandlingar
 
från 1890 var de tre husen
 
desamma som i beskrivningen
 
från 1831, men på platsen för den
 
tidigare logen låg 1890 ett hus av
 
korsvirke med 15 boningsrum och
 
det f.d. stallet var ombyggt till fotoateher.
 
Vid denna iid ägdes gården
 
av tenngjutare Fredrik Werrenrath.
 
Gården har ägts av många olika
 
släkter under århundradena. Den
 
första kända var den som på
 
1500-talet fick namnet Krognos. På
 
1600-talet var en av ägarna professor
 
Erasmus Sack-Sackensköld och
 
efter honom kom professor Thomas
 
Ihre och Johan Jacob Döbelius
 
von Döbeln, Mellan 1716 och 1718
 
var Karl XII:s kansli inrymt i gården.
 
Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen
 
Johan Bergendorff,
 
professor Johan Lundblad,
 
rådman E.A. Beckmaa, profemor
 
Ebbe Samuel Bring, friherren Carl
 
Fr. Bannet, kopparslagaren J.
 
Knutsson och tenngjutaren Fredrik
 
Werrenrath.
 
Under början av 1900-talet var
 
stadsveterinarens laboratorium inrymt
 
i den stora salen i gårdens huvudbyggnad
 
utmed Svartbrödersgatan,
 
vilken fortfarande var sammanbyggd
 
med "Krognoshuset".
 
Båda husen hade putsade, enhetliga
 
fasader, I "Krognoshuset" fanns
 
krog och spritservering och i den av
 
byggnaderna som låg med gaveln
 
mot Mårtenstorget fanns en liten
 
garn- och diverseaffär.
 
1916 revs alla gårdens byggnader
 
utom Krognoshuset som genomgick
 
en omfattande restaurering. Putsen
 
togs bort och västgaveln byggdes
 
upp och fick samma utseende som
 
östgaveln. Huset har sedan dess
 
använts som utställningslokal. På
 
platsen för gården byggdes den nya
 
köttbesiktningsbyrån, som ritades
 
av domkyrkoarkitekten Theodor
 
wrrr . D fu d r I galer
 
kontors- och bostadshus i 2 vånht- - j ',1
 
gar utmed Svartbrödersgatan, dels
 
en hall, i en våning med sågtak och
 
stora portar, En mw byggdes också
 
som inhägnade en gård framför
 
anläggningen. Denna mur byggdes
 
samman med Krognoshuset så att
 
detta utgjorde ett hörn i gården och
 
som pendang byggdes ett klocktorn
 
med tinnar i gårdens östra hörn,
 
Kontorshuset vid Svartbrödersgatan
 
är uppfört i 2 våtungar av violett
 
helsingborgstegel på hög granitsockel
 
och har sadeltak med enkupigt
 
rött tegeL Dess utseende är
 
präglat av nationalromantiken med
 
tunga, samlade murytor med dekorativa
 
ankarslutar, spetsig takvinkel
 
och ett burspråk i korsvirke.
 
1957 revs den stora köttbesiktningshallen
 
och på dess plats byggdes
 
en konsthall som ritades av arkitekt
 
Klas Anselm. Klocktornet
 
och muren från 1916 revs också
 
1957, och konsthallen lades i linje
 
med de övriga byggnaderna vid torgets
 
norra sida, Den byggdes i röd
 
tegel och har en helt sluten fasad
 
mot torget. Entrén till konsthallen
 
är utbyggd framför muren och
 
klädd med koppar. Krognoshuset
 
har på detta sätt lämnats som en
 
fristående byggnad på själva torget.
 
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Döbeln]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Döbeln]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
 +
[[Kategori:Byggnadsminnen i Krafts rote]]

Nuvarande version från 8 april 2019 kl. 09.08

Döbeln 8
Dobeln 8 fran innan 1916.png
Gården på Döbeln 8 med "Krognoshuset" till vänster i bilden. Kulturens arkiv. Foto: Korfitzen före 1916
Information
NamnKrognoshuset
AdressMårtenstorget 3, Svartbrödersgatan 3
ByggnadsårKrognoshuset troligen 1300-talet
Köttbesiktningsbyrån 1916.
Konsthallen 1957
Byggherre1916 Lunds stad, 1957 bekostad av Gamla Sparbanken, skänkt till Lunds stad
Arkitekt1916 Theodor Wåhlin
1957 Klas Anshelm
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad
Kontorshuset från 1916 vid Svartbrödersgatan och Krognoshuset. Foto 1982
Krognoshuset
Kontorshuset vid Svartbrödersgatan
Port vid Svartbrödersgatan 3

På denna tomt låg sedan medeltiden den gård till vilken hela Mårtenstorget och hela kvarteret Döbeln hörde. Sedan Mårtenstorget utlagts 1840 och återstoden av tomten, nuvarande Döbeln, bebyggts mellan 1854 och 1905 låg en del av gårdens byggnader kvar ända till 1916. En av dem, Krognoshuset, finns fortfarande kvar.

På Espmans karta från 1783 finns fyra längor markerade, en som sträcker sig ända upp mot Skomakaregatan. Denna tycks vara riven 1831, ty i brandförsäkringshandlingarna från detta år finns noggranna beskrivningar av gårdens byggnader och de låg då alla samlade runt en gård inom gränsen för det som sedan blev tomt nr 8. Karakterslängan, gårdens huvudbyggnad, var byggd av ekekorsvirke med bränt tegel och dess tak var klätt med kalkunderstruket tegel. I huset fanns detta år två förstugor, 5 kammare och 8 boningsrum. Byggnaden låg utmed Svartbrödersgatan och var i södra gaveln sammanbyggd sned en vinkelbyggnad i bränt tegel i två våningar, den som vi idag kallar för Krognoshuset. Det uppgavs att korsvirkeslängan var 70 år gammal och tegelbyggnaden 700. Man trodde att den senare var en rest av ett gammalt svartbrödrakloster.

Gårdsanläggningens två övriga byggnader var också uppförda i korsvirke med eke och furutimmer och bränd och obränd sten. Den länga som låg vinkelrät mot Svartbrödersgatan var inredd med bostäder i den västra delen och med stall och vagnsport i den östra. Gårdsanläggningens fjärde sida utgjordes av en loge. De båda sistnämnda husen angavs vara ungefär 20 år gamla.

Att döma av brandförsäkringshandlingar från 1890 var de tre husen desamma som i beskrivningen från 1831, men på platsen för den tidigare logen låg 1890 ett hus av korsvirke med 15 boningsrum och det f.d. stallet var ombyggt till fotoatelier. Vid denna tid ägdes gården av tenngjutare Fredrik Werrenrath. Gården har ägts av många olika släkter under århundradena. Den första kända var den som på 1500-talet fick namnet Krognos. På 1600-talet var en av ägarna professor Erasmus Sack-Sackensköld och efter honom kom professor Thomas Ihre och Johan Jacob Döbelius von Döbeln, Mellan 1716 och 1718 var Karl XII:s kansli inrymt i gården. Senare ägare har varit domkyrkosysslomannen Johan Bergendorff, professor Johan Lundblad, rådman E.A. Beckman, professor Ebbe Samuel Bring, friherren Carl Fr. Bannet, kopparslagaren J. Knutsson och tenngjutaren Fredrik Werrenrath.

Under början av 1900-talet var stadsveterinärens laboratorium inrymt i den stora salen i gårdens huvudbyggnad utmed Svartbrödersgatan, vilken fortfarande var sammanbyggd med "Krognoshuset". Båda husen hade putsade, enhetliga fasader, I "Krognoshuset" fanns krog och spritservering och i den av byggnaderna som låg med gaveln mot Mårtenstorget fanns en liten garn- och diverseaffär.

1916 revs alla gårdens byggnader utom Krognoshuset som genomgick en omfattande restaurering. Putsen togs bort och västgaveln byggdes upp och fick samma utseende som östgaveln. Huset har sedan dess använts som utställningslokal. På platsen för gården byggdes den nya köttbesiktningsbyrån, som ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Denna omfattade dels ett kontors- och bostadshus i 2 våningar utmed Svartbrödersgatan, dels en hall, i en våning med sågtak och stora portar. En mur byggdes också som inhägnade en gård framför anläggningen. Denna mur byggdes samman med Krognoshuset så att detta utgjorde ett hörn i gården och som pendang byggdes ett klocktorn med tinnar i gårdens östra hörn.

Kontorshuset vid Svartbrödersgatan är uppfört i 2 våningar av violett helsingborgstegel på hög granitsockel och har sadeltak med enkupigt rött tegel. Dess utseende är präglat av nationalromantiken med tunga, samlade murytor med dekorativa ankarslutar, spetsig takvinkel och ett burspråk i korsvirke.

1957 revs den stora köttbesiktningshallen och på dess plats byggdes en konsthall som ritades av arkitekt Klas Anshelm. Klocktornet och muren från 1916 revs också 1957, och konsthallen lades i linje med de övriga byggnaderna vid torgets norra sida, Den byggdes i röd tegel och har en helt sluten fasad mot torget. Entrén till konsthallen är utbyggd framför muren och klädd med koppar. Krognoshuset har på detta sätt lämnats som en fristående byggnad på själva torget.


Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.

Kulturhistorisk värdering: Kulturhistoriskt värdefull byggnad

Konsthall uppförd i modernistisk stil med anpassning till platsen och omgivningarna. Den låga sockeln, i liv med fasaderna, är murad i hardebergasten, eller annan hård sandsten. Fasaderna är klädda med handslagna stortegel lagda i löpförband, fogarna är breda och fogbruket innehåller naturstensballast i mörkare kulör. Den kopparklädda entrén är utskjutande och helt sluten när konsthallen är stängd. Taket döljs bakom en utskjutande takfot. Fönstren är utformade som slitsar i murverket. Fönsterpartiet i söder är av vitmålat trä medan fönstren i västra gaveln är av vitmålad metall och troligen sekundära. De traditionella materialen i kombination med den modernistiska formen ger en spännande byggnad. Byggnadens möte med grannen i öst är omsorgsfullt utformad. Utformningen, ursprungliga delar och den folkliga förankringen och framträdande läget i staden ger ett högt kulturhistoriskt värde.

Övrigt: Interiören innehåller utställningsrum med takfönster och en atriumgård.