Skillnad mellan versioner av "Döbeln"

Från bevaringsprogram
m (added Category:Kvarter using HotCat)
 
(8 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Fastigheter i kvarteret Döbeln
+
[[File:KMKv.Dobeln.jpg|thumb|Kv. Döbeln. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
 +
[[Fil:Dobeln.png|thumb|Kvarteret Döbeln sett från Mårtenstorget med Göteborgssystemets hus från 1905 och Köttbesiktningsbyrån från 1916 med sitt klocktorn, byggt som pendang till Krognoshuset. Ur Kulturens arkiv. R. Blomkvist 1935]]
 +
Kvarteret är beläget mycket centralt i stadskärnan och begränsas i söder av Mårtenstorget samt i väster, norr och öster av Svartbrödersgatan, Kiliansgatan och Skomakaregatan, vilka alla tre har medeltida ursprung. Ända fram till 1840 utgjorde kvarteret tillsammans med det nuvarande Mårtenstorget en sammanhängande tomt med numret 83. På denna fanns sedan medeltiden en stor gård av vilken idag endast ett hus, Krognoshuset, återstår. Man vet att gården 1390 ägdes av en riddare Stig Petersen vars släkt under 1500-talet fick namnet Krognos. På 1700-talet innehades gården av professor J.J. von Döbeln, som dels gav namn åt gatan väster om kvarteret, Döbelska strädet, dels åt kvarteret. Gatans namn har senare på grund av en felaktig teori om Svartbrödraklostrets läge, bytts ut mot namnet Svartbrödersgatan.
 +
 
 +
Av Espmans karta framgår att kvarteret på 1780-talet endast var bebyggt med ovannämnda gård
 +
som då omfattade 4 längor belägna i kvarterets västra del.
 +
 
 +
1840 avstyckades södra delen av tomten och såldes till fabrikör Borg som i sin tur skänkte den till staden i avsikt att utlägga marken till torg för kreaturshandel. Staden hade vid denna tid beslutat att använda Petriplatsen, tidigare Sankt Peters kyrkogård, för detta ändamål, något som fabrikör Borg upplevde som vanhelgande och på detta sätt avstyrde.
 +
 
 +
På 1850-talet avstyckades ytterligare tomter, och kvarterets norra sida utmed Skomakaregatan började bebyggas med bostadshus i två våningar för stadens högre borgarskap i en för tiden typisk medeltidsinspirerad stil. Först på 1880-talet började man bebygga kvarterets södra sida. 1905 byggdes mitt på torgets norra sida ett stort tvåochenhalvvåningshus i den då nya stilen med restaurangrörelse i bottenvåningen.
 +
 
 +
Den ursprunghga gården stod kvar till 1916 då den fick ge plats åt stadens nya köttbesiktningsbyrå, vars kontorsbyggnad i sin utformning anknöt till gårdens enda kvarstående byggnad, Krognoshuset. I och med konsthallens tillkomst 1957 slöts kvarterets fasadlinje mot torget.
 +
 
 +
Kvarteret bebyggdes under andra hälften av 1800-talet. Tomtindelningen från den tiden är oförändrad och gathusen har fått behålla det karaktäristiska i sitt utseende. På vissa av tomterna fanns från början förutom brygghus även stall och vagnsskjul på gården men dessa har i samtliga fall rivits eller byggts om helt. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes i flera fall nya gårdshus med mindre bostadslägenheter inne på gårdarna. Både gathusen och gårdshusen har under de senaste decennierna i de flesta fall fått nya funktioner.
 +
 
 +
== Fastigheter i kvarteret Döbeln ==
  
 
*[[Döbeln 1]]
 
*[[Döbeln 1]]
Rad 7: Rad 22:
 
*[[Döbeln 5]]
 
*[[Döbeln 5]]
 
*[[Döbeln 6]]
 
*[[Döbeln 6]]
 +
*[[Döbeln 7]]
 
*[[Döbeln 8]]
 
*[[Döbeln 8]]
[[Category:Kvarter]]
+
 
 +
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
 +
 
 +
<gallery>
 +
Fil:Kvarteret Dobeln.png|Kvarteret Döbeln
 +
</gallery>
 +
 
 +
[[Kategori:Kvarter i Krafts rote]]

Nuvarande version från 21 september 2020 kl. 20.07

Kv. Döbeln. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Kvarteret Döbeln sett från Mårtenstorget med Göteborgssystemets hus från 1905 och Köttbesiktningsbyrån från 1916 med sitt klocktorn, byggt som pendang till Krognoshuset. Ur Kulturens arkiv. R. Blomkvist 1935

Kvarteret är beläget mycket centralt i stadskärnan och begränsas i söder av Mårtenstorget samt i väster, norr och öster av Svartbrödersgatan, Kiliansgatan och Skomakaregatan, vilka alla tre har medeltida ursprung. Ända fram till 1840 utgjorde kvarteret tillsammans med det nuvarande Mårtenstorget en sammanhängande tomt med numret 83. På denna fanns sedan medeltiden en stor gård av vilken idag endast ett hus, Krognoshuset, återstår. Man vet att gården 1390 ägdes av en riddare Stig Petersen vars släkt under 1500-talet fick namnet Krognos. På 1700-talet innehades gården av professor J.J. von Döbeln, som dels gav namn åt gatan väster om kvarteret, Döbelska strädet, dels åt kvarteret. Gatans namn har senare på grund av en felaktig teori om Svartbrödraklostrets läge, bytts ut mot namnet Svartbrödersgatan.

Av Espmans karta framgår att kvarteret på 1780-talet endast var bebyggt med ovannämnda gård som då omfattade 4 längor belägna i kvarterets västra del.

1840 avstyckades södra delen av tomten och såldes till fabrikör Borg som i sin tur skänkte den till staden i avsikt att utlägga marken till torg för kreaturshandel. Staden hade vid denna tid beslutat att använda Petriplatsen, tidigare Sankt Peters kyrkogård, för detta ändamål, något som fabrikör Borg upplevde som vanhelgande och på detta sätt avstyrde.

På 1850-talet avstyckades ytterligare tomter, och kvarterets norra sida utmed Skomakaregatan började bebyggas med bostadshus i två våningar för stadens högre borgarskap i en för tiden typisk medeltidsinspirerad stil. Först på 1880-talet började man bebygga kvarterets södra sida. 1905 byggdes mitt på torgets norra sida ett stort tvåochenhalvvåningshus i den då nya stilen med restaurangrörelse i bottenvåningen.

Den ursprunghga gården stod kvar till 1916 då den fick ge plats åt stadens nya köttbesiktningsbyrå, vars kontorsbyggnad i sin utformning anknöt till gårdens enda kvarstående byggnad, Krognoshuset. I och med konsthallens tillkomst 1957 slöts kvarterets fasadlinje mot torget.

Kvarteret bebyggdes under andra hälften av 1800-talet. Tomtindelningen från den tiden är oförändrad och gathusen har fått behålla det karaktäristiska i sitt utseende. På vissa av tomterna fanns från början förutom brygghus även stall och vagnsskjul på gården men dessa har i samtliga fall rivits eller byggts om helt. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes i flera fall nya gårdshus med mindre bostadslägenheter inne på gårdarna. Både gathusen och gårdshusen har under de senaste decennierna i de flesta fall fått nya funktioner.

Fastigheter i kvarteret Döbeln

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt