Skillnad mellan versioner av "Dövstumskolan"

Från bevaringsprogram
 
Rad 10: Rad 10:
 
Trädgårdsmästeriet köptes 1900 av handelsträdgårdsmästare J O Lindqvist och 1917 lät han uppföra en påkostad villa i rött handslaget tegel åt sig. Längs med Östervångsvägen styckade Lindqvist 1921-23 av ett antal tomter som bebyggdes med villor. I material och ofta formspråk anknyter de till hans egen villa. Genomgående är de av hög kvalité och den enhetliga raden avviker från det vid den här tiden vanliga villabyggandet. Avstyckningarna fick förmodligen finansiera det större växthus med sex längor som något år senare uppfördes på tomten nr 3. Växthuset ersattes 1966 av Sten Samuelsons stora betongvilla.
 
Trädgårdsmästeriet köptes 1900 av handelsträdgårdsmästare J O Lindqvist och 1917 lät han uppföra en påkostad villa i rött handslaget tegel åt sig. Längs med Östervångsvägen styckade Lindqvist 1921-23 av ett antal tomter som bebyggdes med villor. I material och ofta formspråk anknyter de till hans egen villa. Genomgående är de av hög kvalité och den enhetliga raden avviker från det vid den här tiden vanliga villabyggandet. Avstyckningarna fick förmodligen finansiera det större växthus med sex längor som något år senare uppfördes på tomten nr 3. Växthuset ersattes 1966 av Sten Samuelsons stora betongvilla.
  
==Fastigheter==
+
== Aktuella Fastigheter ==
 +
 
 +
*[[Dövstumskolan 1]]
 +
*[[Dövstumskolan 2]]
 +
*[[Dövstumskolan 3]]
 +
*[[Dövstumskolan 4]]
 +
*[[Dövstumskolan 5]]
 +
*[[Dövstumskolan 6]]
 +
*[[Dövstumskolan 7]]
 +
*[[Dövstumskolan 8]]
 +
*[[Dövstumskolan 11]]
 +
*[[Dövstumskolan 16]] Fd. [[Dövstumskolan 15]]
 +
 
 +
== Tidigare Fastigheter ==
 +
 
 
*[[Dövstumskolan 1]]
 
*[[Dövstumskolan 1]]
 
*[[Dövstumskolan 2]]
 
*[[Dövstumskolan 2]]
Rad 21: Rad 35:
 
*[[Dövstumskolan 11]]
 
*[[Dövstumskolan 11]]
 
*[[Dövstumskolan 15]]
 
*[[Dövstumskolan 15]]
 +
 
[[Kategori:Galgevången]]
 
[[Kategori:Galgevången]]

Nuvarande version från 2 december 2019 kl. 15.42

Dövstumskolan
Bostadshuset från 1861, foto Fick/Kulturen.
Försäljningslokalen från 1881, foto Fick/Kulturen.
Odlingarna och växthusen, foto i privat ägo.
Vykort över Dalbyvägen 1903.

Marken i kvarteret utgjorde förr en del av stadens östra fäladsmark och ingick inte i Galgevången, men gränsade till den i såväl norr som öster. I söder avgränsas kvarteret av vägen till Dalby och i väster av en gammal markväg, nuvarande Östervångsvägen. På fäladsmarken, inom det nuvarande kvarteret strax norr om Östervångsskolan, låg enligt 1704 års karta Nattmannens hus. Det hade uppförts 1674 när en ny nattman, Mogens Åstradson, anställdes och bestod av en gammal fyrabinningars korsvirkesbyggnad, med två fönster, som staden hade köpt in och flyttat ut. Till husbygget användes 10 lass lera i vilken man trampade ett halvt lass halm. Till taket åtgick 6½ trave långhalm och 3 lass ryggtorv och till grunden under kakelugnen användes tre lass gråsten. Nattmannen var den person som hade stadens uppdrag att slakta hästar, begrava självdöda djur och utföra andra "orena" sysslor. Att hans hus placerats utanför staden var ingen tillfällighet. Huset finns kvar på en karta 1799 men tycks ha försvunnit strax därefter. Kvarterets sydvästra del, motsvarande det område som nu är bebyggt med villor, upptogs förr av en uppodlad lycka. Den innehades 1704 av rådman Leverentz Kår och kallades därefter för Kårslyckan. Den övertogs av rådman Olof Lilljewalch som 1796 lät uppföra en ladulänga där. Ett bostadshus tycks ha uppförts av hans son år 1800. Området gick senare under namnet Nattmannslyckan innan huset, som ett av de få utanför vallen, upptogs i den löpande numreringen av stadens tomter med nr 423. I ett köpebrev 1832 omtalas den "med stengärd omgifvna Löckan" och trädplanteringar. År 1838 inköptes lyckan och det där belägna huset "med en jernkakelugn och en jerngryta" av trädgårdsmästare Pehr Nilsson, och som handelsträdgård skulle den fungera i över hundra år. Pehr Nilsson uppförde 1861 ett nytt bostadshus innehållande bl a sex boningsrum och två kök. Huset var förhållandevis påkostat med skiffertak och sex dörrar med mässingsbeslag samt två innerdörrar med glas. Ute vid Dalbyvägen, vid gaveln på två befintliga växthus, byggde han 1881 en försäljningslokal i vars parapetmur stod att läsa: "P NILSSONS FRÖ och BLOMSTERHANDEL".

Större delen av marken i kvarteret uppläts 1866 av staden med dispositionsrätt till landstinget för uppförande av en "undervisningsanstalt för blinda och döfstumma". Förutom av den s k Nattmansjorden (ej att förväxla med Nattmannslyckan) och en fäladslott, bestod tomten av de "Östra lergrafvarne" . Redan på en karta 1799 finns området angivet som "Plan till lertägt för Staden" och ännu minner dammarna i dövstumskolans trädgård om den forna täktverksamheten.

Trädgårdsmästeriet köptes 1900 av handelsträdgårdsmästare J O Lindqvist och 1917 lät han uppföra en påkostad villa i rött handslaget tegel åt sig. Längs med Östervångsvägen styckade Lindqvist 1921-23 av ett antal tomter som bebyggdes med villor. I material och ofta formspråk anknyter de till hans egen villa. Genomgående är de av hög kvalité och den enhetliga raden avviker från det vid den här tiden vanliga villabyggandet. Avstyckningarna fick förmodligen finansiera det större växthus med sex längor som något år senare uppfördes på tomten nr 3. Växthuset ersattes 1966 av Sten Samuelsons stora betongvilla.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter