Skillnad mellan versioner av "Brunius 12"

Från bevaringsprogram
Rad 7: Rad 7:
 
|arkitekt        = 1840-48 professor C.G. Brunius
 
|arkitekt        = 1840-48 professor C.G. Brunius
 
}}
 
}}
Carl George Brunius var professor i
+
Carl George Brunius var professor i grekiska, men började tidigt intressera sig för svensk medeltidsarkitektur. Han kom så småningom att leda ett antal kyrkorestaureringar och drogs så småningom över i en omfattande arkitektverksamhet.
grekiska, men började tidigt intressera
+
 
sig för svensk medeltidsarkitektur.
+
Han kom att fungera som introduktör i Sverige av de romantiska tendenser som bröt fram på kontinenten i reaktion mot klassicismens stelhet och kom på så sätt att påverka en rad arkitekter. Framförallt var det gotiken som fick tjäna som inspirationskälla. I sina fasader arbetade Brunius med dekorativa detaljer lånade från den medeltida tegelarkitekturen, men kombinerade dem med en rad av honom själv tillskapade element till ny helhet. Brunius var mycket intresserad av teglets materialverkan och hans fasader kännetecknas av kraftigt artikulerade dekorativa element. I den strängt symmetriska uppbyggnaden av fasaderna syns det klart att han är påverkad av den nyklassicistiska
Han kom så småningom att
+
traditionen trots sin ringaktning av den.
leda ett antal kyrkorestaureringar
+
 
och drogs så småningom över i en
+
Vid Kiliansgatan hade Brunius 1839 förvärvat en ödetomt på en sankmark som tidvis stod under vatten. Brunius berättar att han fick tomten billigt eftersom en människa tjugo år tidigare hade gått ner sig där och drunknat. Här uppförde Brunius ett bostadshus åt sig själv där han förverkligade sitt medeltidsideal.
omfattande arkitektverksamhet.
+
 
Han kom att fungera som introduktör
+
Brunius hade tidigare lett byggnadsarbetena vid Lundagårdshuset och det kan betraktas som förebild till Brunius eget hus där tornet flyttats in i fasaden och fått formen av ett starkt markerat vertikalt mittparti.
i Sverige av de romantiska
+
 
tendenser som bröt fram på kontinenten
+
Fasaden är i oputsad röd handslagen tegel och därmed återinfördes en sedan länge övergiven
i reakflon mot klassicismens
 
stelhet och kom på så sätt att påverka
 
en rad arkitekter. Framförallt
 
var det gotiken som fick tjäna som
 
inspirationskälla. I sina fasader arbetade
 
Brunius med dekorativa detaljer
 
lånade från den medeltida tegelarkitekturen,
 
men kombinerade
 
dem med en rad av honom själv tfllskapade
 
element till ny halhet. Brunius
 
var mycket intresserad av teglets
 
materialverkan och hans fasader
 
kännetecknas av kraftigt artikulerade
 
dekorativa element. I deu
 
strängt symmetriska uppbyggnaden
 
av fasaderna syns det klart att han
 
är påverkad av den nyklassicistiska
 
traditionen trots sin ringaktning av
 
den.
 
Vid Kiliansgatan hade Brunius
 
1839 förvärvat en ödetomt på en
 
sankmark som tidvis stod under
 
vatten. Brunius berättar att han fick
 
tomten billigt eftersom en människa
 
tjugo år tidigare hade gått ner sig
 
där och drunknat. Här uppförde
 
Brunius ett bostadshus åt sig själv
 
där han förverkligade sitt medeltidsideal.
 
Brunius hade tidigare lett ombyggnadsarbetena
 
vid Lundagårdshuset
 
och det kan betraktas som
 
förebild till Brunius eget hus där
 
tornet flyttats in i fasaden och fått
 
formen av ett starkt markerat vertikalt
 
mittparti.
 
Fasaden är i oputsad röd handslagen
 
tegel och därmed återinfördes
 
en sedan länge övergiven
 
 
byggnadsteknik.
 
byggnadsteknik.
Huset har en kraftig, slät sockelvåning
+
 
på naturstensgrund. Gatufasaden
+
Huset har en kraftig, slät sockelvåning på naturstensgrund. Gatufasaden indelas av lisener i fyra fält. Mittaxeln är kraftigt framhävd genom ett framspringande trapphus. Huvudentréns bruna pardörrar har inskurna ornament som känns väl igen från Brunius möbeldesign. Som våningband tjänstgör en rundbågig fris med inskrivna rosetter och gesismen har ett väl utvecklat tandsnitt. Trapphuset är också åt gårdssidan kraftigt markerat i fasaden och har här ett rosettfönster och ett högt smalt tredelat fönster. Det brutna sadeltaket har nu röd falsplåt men var tidigare klätt med Gefletegel.
indelas av lisener i fyra fält.
+
 
Mittaxeln är kraftigt framhävd ge-
+
Gårdshuset av råtegel är byggt 1842 och har ett valmat tak med gammalt gult- och rött enkupigt tegel. Det innehöll drängkammare, stall för två hästar och tre kor, vagnsbod för "tre bättre åkdon" m.m.
Foto 1931. Vniversitetsbibliotekets Bsggesamiing.
+
 
nom ett framspringande trapphus. pardörr med tvärpanel och spröjsa-
+
Längs Magle Lilla Kyrkogata lät Brunius 1848 uppföra ett gulputsat tegelhus i två våningar, huvudsakligen avsett för spannmålslagring. Fasaden har ett starkt markerat våningsband och kraftiga dörromfattningar. Även här har sadeltakets tegelbeklädnad ersatts med röd falsplåt. De gamla sexrutade fönsterna med speciella vädringsrutor finns än idag kvar liksom en grönmålad pardörr med tvärpanel och spröjsade fönster.
Huvudentréns bruna pardörrar har de fönster.
+
 
inskurna ornament som känns väl En flygelbyggnad uppfördes meligen
+
En flygelbyggnad uppfördes mellan de två gatuhusen av C.M. Åkerblom 1871. Dess fasad har utformats efter huset vid Kiliansgatan.
från Brunius möbeldesign. Ian de två gatuhusen av C.M.
+
 
Som våningband tjänstgör eu rund- Åkerblom 1871. Dess fasad har utbågig
+
Fastigheten genomgick en omfattande ombyggnad 1889-91. Då inreddes vinden och fönsterkuporna åt gården tillkom, och även en del andra smärre ändringar i fasaden företogs. Lägenheten på tredje våningen fick en praktfull inredning som till stora delar ännu är bevarad med bl.a. kassettak, parkettgolv, väggpanel och takmålning av Svante Thulin.
fris med inskrivna rosetter formats efter huset vid Kiliansgaoch
+
 
gesimsen har ett väl utvecklat tan.
+
Stallet inreddes till möbelsnickeri 1935 och samma år togs skyltfönsterna i gatufasaden upp. Sex år senare delades lägenheten på tredje våningen till två.
tandsnitt. Trapphuset är också åt Fastighetengenomgickenomfatgårdssidan
+
 
kraftigt markerat i fasa- tande ombyggnad 1889—91. Då inden
+
Husen från Brunius tid är ett exempel på en gårdsanläggning skapad av en och samma byggherre. Den väckte på sin tid uppmärksamhet p.g.a. sitt påkostade utförande. Idag är det ett välbevarat exempel på boendestandarden hos Lunds övre medelklass vid 1800-talets mitt.
och har här ett rosettfönster reddes vinden och fönsterkuporna
 
och ett högt smalt tredelat fönster. åt gården tillkom, och även en del
 
Det brutna sadeltaket har nu röd andra smärre ändringar i fasaden
 
falsplåt men var tidigare klätt med företogs. Lägenheten på tredje vå-
 
Gefletegel. ningen fick en praktfull inredning
 
Gårdshuset av råtegel är byggt som till stora delar ännu är bevarad
 
1842 och har ett valmat tak med med bl.a. kassettak, parkettgolv,
 
gammalt gult- och rött enkupigt te- väggpanel och takmålning av Svangei.
 
Det innehöll drängkammare, te Thulin.
 
stall för två hästar och tre kor, Stallet inreddes till möbelsnickeri
 
vagnsbod för "tre bättre åkdon" 1935 och samma år togs skyltm.
 
m. fönsterna i gatufasaden upp. Sex år
 
Längs Magle Lilla Kyrkogata lät senare delades lägenheten på tredje
 
Brunius 1848 uppföra ett gulputsat våningen till två.
 
tegelhus itvå våningar, huvudsakli- Husen från Brunius tid är ett
 
gen avsett för spannmålslagring. exempel på en gårdsanläggning ska-
 
Fasaden har ett starkt markerat vå- pad av en och samma byggherre.
 
ningsband och kraftiga dörromfatt- Den väckte på sin tid uppmärksamningar.
 
Även här har sadeltakets te- het p.g.a. sitt påkostade utförande.
 
gelbeklädnad ersatts med röd fals- Idag är det ett välbevarat exempel
 
plåt. Degamlasexrutade fönsterna på boendestandarden hos Lunds
 
med speciella vädringsrutor finns övre medelklass vid 1800-talets
 
än idag kvar liksom en grönmålad mitt.
 
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]]
 
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
 
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]

Versionen från 10 december 2010 kl. 10.41

Brunius 12
AdressKiliansgatan 17, Magle Lilla Kyrkogata 2
ByggnadsårGathus, Kiliansgatan 1840 omb. 1846, 1889-90
Gathus, Magle Lilla Kyrkogata 1848
Längan däremellan 1871 omb. 1889-90, 1941
gårdshus 1842 omb. 1887, 1935
Byggherre1871 apotekare C.M. Åkerblom
1889-90 eo professor F. Wulff
Arkitekt1840-48 professor C.G. Brunius

Carl George Brunius var professor i grekiska, men började tidigt intressera sig för svensk medeltidsarkitektur. Han kom så småningom att leda ett antal kyrkorestaureringar och drogs så småningom över i en omfattande arkitektverksamhet.

Han kom att fungera som introduktör i Sverige av de romantiska tendenser som bröt fram på kontinenten i reaktion mot klassicismens stelhet och kom på så sätt att påverka en rad arkitekter. Framförallt var det gotiken som fick tjäna som inspirationskälla. I sina fasader arbetade Brunius med dekorativa detaljer lånade från den medeltida tegelarkitekturen, men kombinerade dem med en rad av honom själv tillskapade element till ny helhet. Brunius var mycket intresserad av teglets materialverkan och hans fasader kännetecknas av kraftigt artikulerade dekorativa element. I den strängt symmetriska uppbyggnaden av fasaderna syns det klart att han är påverkad av den nyklassicistiska traditionen trots sin ringaktning av den.

Vid Kiliansgatan hade Brunius 1839 förvärvat en ödetomt på en sankmark som tidvis stod under vatten. Brunius berättar att han fick tomten billigt eftersom en människa tjugo år tidigare hade gått ner sig där och drunknat. Här uppförde Brunius ett bostadshus åt sig själv där han förverkligade sitt medeltidsideal.

Brunius hade tidigare lett byggnadsarbetena vid Lundagårdshuset och det kan betraktas som förebild till Brunius eget hus där tornet flyttats in i fasaden och fått formen av ett starkt markerat vertikalt mittparti.

Fasaden är i oputsad röd handslagen tegel och därmed återinfördes en sedan länge övergiven byggnadsteknik.

Huset har en kraftig, slät sockelvåning på naturstensgrund. Gatufasaden indelas av lisener i fyra fält. Mittaxeln är kraftigt framhävd genom ett framspringande trapphus. Huvudentréns bruna pardörrar har inskurna ornament som känns väl igen från Brunius möbeldesign. Som våningband tjänstgör en rundbågig fris med inskrivna rosetter och gesismen har ett väl utvecklat tandsnitt. Trapphuset är också åt gårdssidan kraftigt markerat i fasaden och har här ett rosettfönster och ett högt smalt tredelat fönster. Det brutna sadeltaket har nu röd falsplåt men var tidigare klätt med Gefletegel.

Gårdshuset av råtegel är byggt 1842 och har ett valmat tak med gammalt gult- och rött enkupigt tegel. Det innehöll drängkammare, stall för två hästar och tre kor, vagnsbod för "tre bättre åkdon" m.m.

Längs Magle Lilla Kyrkogata lät Brunius 1848 uppföra ett gulputsat tegelhus i två våningar, huvudsakligen avsett för spannmålslagring. Fasaden har ett starkt markerat våningsband och kraftiga dörromfattningar. Även här har sadeltakets tegelbeklädnad ersatts med röd falsplåt. De gamla sexrutade fönsterna med speciella vädringsrutor finns än idag kvar liksom en grönmålad pardörr med tvärpanel och spröjsade fönster.

En flygelbyggnad uppfördes mellan de två gatuhusen av C.M. Åkerblom 1871. Dess fasad har utformats efter huset vid Kiliansgatan.

Fastigheten genomgick en omfattande ombyggnad 1889-91. Då inreddes vinden och fönsterkuporna åt gården tillkom, och även en del andra smärre ändringar i fasaden företogs. Lägenheten på tredje våningen fick en praktfull inredning som till stora delar ännu är bevarad med bl.a. kassettak, parkettgolv, väggpanel och takmålning av Svante Thulin.

Stallet inreddes till möbelsnickeri 1935 och samma år togs skyltfönsterna i gatufasaden upp. Sex år senare delades lägenheten på tredje våningen till två.

Husen från Brunius tid är ett exempel på en gårdsanläggning skapad av en och samma byggherre. Den väckte på sin tid uppmärksamhet p.g.a. sitt påkostade utförande. Idag är det ett välbevarat exempel på boendestandarden hos Lunds övre medelklass vid 1800-talets mitt.