Brunius 12: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 7: | Rad 7: | ||
|arkitekt = 1840-48 professor C.G. Brunius | |arkitekt = 1840-48 professor C.G. Brunius | ||
}} | }} | ||
Carl George Brunius var professor i | |||
grekiska, men började tidigt intressera | |||
sig för svensk medeltidsarkitektur. | |||
Han kom så småningom att | |||
leda ett antal kyrkorestaureringar | |||
och drogs så småningom över i en | |||
omfattande arkitektverksamhet. | |||
Han kom att fungera som introduktör | |||
i Sverige av de romantiska | |||
tendenser som bröt fram på kontinenten | |||
i reakflon mot klassicismens | |||
stelhet och kom på så sätt att påverka | |||
en rad arkitekter. Framförallt | |||
var det gotiken som fick tjäna som | |||
inspirationskälla. I sina fasader arbetade | |||
Brunius med dekorativa detaljer | |||
lånade från den medeltida tegelarkitekturen, | |||
men kombinerade | |||
dem med en rad av honom själv tfllskapade | |||
element till ny halhet. Brunius | |||
var mycket intresserad av teglets | |||
materialverkan och hans fasader | |||
kännetecknas av kraftigt artikulerade | |||
dekorativa element. I deu | |||
strängt symmetriska uppbyggnaden | |||
av fasaderna syns det klart att han | |||
är påverkad av den nyklassicistiska | |||
traditionen trots sin ringaktning av | |||
den. | |||
Vid Kiliansgatan hade Brunius | |||
1839 förvärvat en ödetomt på en | |||
sankmark som tidvis stod under | |||
vatten. Brunius berättar att han fick | |||
tomten billigt eftersom en människa | |||
tjugo år tidigare hade gått ner sig | |||
där och drunknat. Här uppförde | |||
Brunius ett bostadshus åt sig själv | |||
där han förverkligade sitt medeltidsideal. | |||
Brunius hade tidigare lett ombyggnadsarbetena | |||
vid Lundagårdshuset | |||
och det kan betraktas som | |||
förebild till Brunius eget hus där | |||
tornet flyttats in i fasaden och fått | |||
formen av ett starkt markerat vertikalt | |||
mittparti. | |||
Fasaden är i oputsad röd handslagen | |||
tegel och därmed återinfördes | |||
en sedan länge övergiven | |||
byggnadsteknik. | |||
Huset har en kraftig, slät sockelvåning | |||
på naturstensgrund. Gatufasaden | |||
indelas av lisener i fyra fält. | |||
Mittaxeln är kraftigt framhävd ge- | |||
Foto 1931. Vniversitetsbibliotekets Bsggesamiing. | |||
nom ett framspringande trapphus. pardörr med tvärpanel och spröjsa- | |||
Huvudentréns bruna pardörrar har de fönster. | |||
inskurna ornament som känns väl En flygelbyggnad uppfördes meligen | |||
från Brunius möbeldesign. Ian de två gatuhusen av C.M. | |||
Som våningband tjänstgör eu rund- Åkerblom 1871. Dess fasad har utbågig | |||
fris med inskrivna rosetter formats efter huset vid Kiliansgaoch | |||
gesimsen har ett väl utvecklat tan. | |||
tandsnitt. Trapphuset är också åt Fastighetengenomgickenomfatgårdssidan | |||
kraftigt markerat i fasa- tande ombyggnad 1889—91. Då inden | |||
och har här ett rosettfönster reddes vinden och fönsterkuporna | |||
och ett högt smalt tredelat fönster. åt gården tillkom, och även en del | |||
Det brutna sadeltaket har nu röd andra smärre ändringar i fasaden | |||
falsplåt men var tidigare klätt med företogs. Lägenheten på tredje vå- | |||
Gefletegel. ningen fick en praktfull inredning | |||
Gårdshuset av råtegel är byggt som till stora delar ännu är bevarad | |||
1842 och har ett valmat tak med med bl.a. kassettak, parkettgolv, | |||
gammalt gult- och rött enkupigt te- väggpanel och takmålning av Svangei. | |||
Det innehöll drängkammare, te Thulin. | |||
stall för två hästar och tre kor, Stallet inreddes till möbelsnickeri | |||
vagnsbod för "tre bättre åkdon" 1935 och samma år togs skyltm. | |||
m. fönsterna i gatufasaden upp. Sex år | |||
Längs Magle Lilla Kyrkogata lät senare delades lägenheten på tredje | |||
Brunius 1848 uppföra ett gulputsat våningen till två. | |||
tegelhus itvå våningar, huvudsakli- Husen från Brunius tid är ett | |||
gen avsett för spannmålslagring. exempel på en gårdsanläggning ska- | |||
Fasaden har ett starkt markerat vå- pad av en och samma byggherre. | |||
ningsband och kraftiga dörromfatt- Den väckte på sin tid uppmärksamningar. | |||
Även här har sadeltakets te- het p.g.a. sitt påkostade utförande. | |||
gelbeklädnad ersatts med röd fals- Idag är det ett välbevarat exempel | |||
plåt. Degamlasexrutade fönsterna på boendestandarden hos Lunds | |||
med speciella vädringsrutor finns övre medelklass vid 1800-talets | |||
än idag kvar liksom en grönmålad mitt. | |||
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]] | [[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]] | ||
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]] | [[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]] |
Versionen från 10 december 2010 kl. 10.29
Brunius 12 | |
Adress | Kiliansgatan 17, Magle Lilla Kyrkogata 2 |
---|---|
Byggnadsår | Gathus, Kiliansgatan 1840 omb. 1846, 1889-90 Gathus, Magle Lilla Kyrkogata 1848 Längan däremellan 1871 omb. 1889-90, 1941 gårdshus 1842 omb. 1887, 1935 |
Byggherre | 1871 apotekare C.M. Åkerblom 1889-90 eo professor F. Wulff |
Arkitekt | 1840-48 professor C.G. Brunius |
Carl George Brunius var professor i grekiska, men började tidigt intressera sig för svensk medeltidsarkitektur. Han kom så småningom att leda ett antal kyrkorestaureringar och drogs så småningom över i en omfattande arkitektverksamhet. Han kom att fungera som introduktör i Sverige av de romantiska tendenser som bröt fram på kontinenten i reakflon mot klassicismens stelhet och kom på så sätt att påverka en rad arkitekter. Framförallt var det gotiken som fick tjäna som inspirationskälla. I sina fasader arbetade Brunius med dekorativa detaljer lånade från den medeltida tegelarkitekturen, men kombinerade dem med en rad av honom själv tfllskapade element till ny halhet. Brunius var mycket intresserad av teglets materialverkan och hans fasader kännetecknas av kraftigt artikulerade dekorativa element. I deu strängt symmetriska uppbyggnaden av fasaderna syns det klart att han är påverkad av den nyklassicistiska traditionen trots sin ringaktning av den. Vid Kiliansgatan hade Brunius 1839 förvärvat en ödetomt på en sankmark som tidvis stod under vatten. Brunius berättar att han fick tomten billigt eftersom en människa tjugo år tidigare hade gått ner sig där och drunknat. Här uppförde Brunius ett bostadshus åt sig själv där han förverkligade sitt medeltidsideal. Brunius hade tidigare lett ombyggnadsarbetena vid Lundagårdshuset och det kan betraktas som förebild till Brunius eget hus där tornet flyttats in i fasaden och fått formen av ett starkt markerat vertikalt mittparti. Fasaden är i oputsad röd handslagen tegel och därmed återinfördes en sedan länge övergiven byggnadsteknik. Huset har en kraftig, slät sockelvåning på naturstensgrund. Gatufasaden indelas av lisener i fyra fält. Mittaxeln är kraftigt framhävd ge- Foto 1931. Vniversitetsbibliotekets Bsggesamiing. nom ett framspringande trapphus. pardörr med tvärpanel och spröjsa- Huvudentréns bruna pardörrar har de fönster. inskurna ornament som känns väl En flygelbyggnad uppfördes meligen från Brunius möbeldesign. Ian de två gatuhusen av C.M. Som våningband tjänstgör eu rund- Åkerblom 1871. Dess fasad har utbågig fris med inskrivna rosetter formats efter huset vid Kiliansgaoch gesimsen har ett väl utvecklat tan. tandsnitt. Trapphuset är också åt Fastighetengenomgickenomfatgårdssidan kraftigt markerat i fasa- tande ombyggnad 1889—91. Då inden och har här ett rosettfönster reddes vinden och fönsterkuporna och ett högt smalt tredelat fönster. åt gården tillkom, och även en del Det brutna sadeltaket har nu röd andra smärre ändringar i fasaden falsplåt men var tidigare klätt med företogs. Lägenheten på tredje vå- Gefletegel. ningen fick en praktfull inredning Gårdshuset av råtegel är byggt som till stora delar ännu är bevarad 1842 och har ett valmat tak med med bl.a. kassettak, parkettgolv, gammalt gult- och rött enkupigt te- väggpanel och takmålning av Svangei. Det innehöll drängkammare, te Thulin. stall för två hästar och tre kor, Stallet inreddes till möbelsnickeri vagnsbod för "tre bättre åkdon" 1935 och samma år togs skyltm. m. fönsterna i gatufasaden upp. Sex år Längs Magle Lilla Kyrkogata lät senare delades lägenheten på tredje Brunius 1848 uppföra ett gulputsat våningen till två. tegelhus itvå våningar, huvudsakli- Husen från Brunius tid är ett gen avsett för spannmålslagring. exempel på en gårdsanläggning ska- Fasaden har ett starkt markerat vå- pad av en och samma byggherre. ningsband och kraftiga dörromfatt- Den väckte på sin tid uppmärksamningar. Även här har sadeltakets te- het p.g.a. sitt påkostade utförande. gelbeklädnad ersatts med röd fals- Idag är det ett välbevarat exempel plåt. Degamlasexrutade fönsterna på boendestandarden hos Lunds med speciella vädringsrutor finns övre medelklass vid 1800-talets än idag kvar liksom en grönmålad mitt.