Brunius 12: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
|arkitekt        = 1840-48 professor C.G. Brunius
|arkitekt        = 1840-48 professor C.G. Brunius
}}
}}
 
Carl George Brunius var professor i
grekiska, men började tidigt intressera
sig för svensk medeltidsarkitektur.
Han kom så småningom att
leda ett antal kyrkorestaureringar
och drogs så småningom över i en
omfattande arkitektverksamhet.
Han kom att fungera som introduktör
i Sverige av de romantiska
tendenser som bröt fram på kontinenten
i reakflon mot klassicismens
stelhet och kom på så sätt att påverka
en rad arkitekter. Framförallt
var det gotiken som fick tjäna som
inspirationskälla. I sina fasader arbetade
Brunius med dekorativa detaljer
lånade från den medeltida tegelarkitekturen,
men kombinerade
dem med en rad av honom själv tfllskapade
element till ny halhet. Brunius
var mycket intresserad av teglets
materialverkan och hans fasader
kännetecknas av kraftigt artikulerade
dekorativa element. I deu
strängt symmetriska uppbyggnaden
av fasaderna syns det klart att han
är påverkad av den nyklassicistiska
traditionen trots sin ringaktning av
den.
Vid Kiliansgatan hade Brunius
1839 förvärvat en ödetomt på en
sankmark som tidvis stod under
vatten. Brunius berättar att han fick
tomten billigt eftersom en människa
tjugo år tidigare hade gått ner sig
där och drunknat. Här uppförde
Brunius ett bostadshus åt sig själv
där han förverkligade sitt medeltidsideal.
Brunius hade tidigare lett ombyggnadsarbetena
vid Lundagårdshuset
och det kan betraktas som
förebild till Brunius eget hus där
tornet flyttats in i fasaden och fått
formen av ett starkt markerat vertikalt
mittparti.
Fasaden är i oputsad röd handslagen
tegel och därmed återinfördes
en sedan länge övergiven
byggnadsteknik.
Huset har en kraftig, slät sockelvåning
på naturstensgrund. Gatufasaden
indelas av lisener i fyra fält.
Mittaxeln är kraftigt framhävd ge-
Foto 1931. Vniversitetsbibliotekets Bsggesamiing.
nom ett framspringande trapphus. pardörr med tvärpanel och spröjsa-
Huvudentréns bruna pardörrar har de fönster.
inskurna ornament som känns väl En flygelbyggnad uppfördes meligen
från Brunius möbeldesign. Ian de två gatuhusen av C.M.
Som våningband tjänstgör eu rund- Åkerblom 1871. Dess fasad har utbågig
fris med inskrivna rosetter formats efter huset vid Kiliansgaoch
gesimsen har ett väl utvecklat tan.
tandsnitt. Trapphuset är också åt Fastighetengenomgickenomfatgårdssidan
kraftigt markerat i fasa- tande ombyggnad 1889—91. Då inden
och har här ett rosettfönster reddes vinden och fönsterkuporna
och ett högt smalt tredelat fönster. åt gården tillkom, och även en del
Det brutna sadeltaket har nu röd andra smärre ändringar i fasaden
falsplåt men var tidigare klätt med företogs. Lägenheten på tredje vå-
Gefletegel. ningen fick en praktfull inredning
Gårdshuset av råtegel är byggt som till stora delar ännu är bevarad
1842 och har ett valmat tak med med bl.a. kassettak, parkettgolv,
gammalt gult- och rött enkupigt te- väggpanel och takmålning av Svangei.
Det innehöll drängkammare, te Thulin.
stall för två hästar och tre kor, Stallet inreddes till möbelsnickeri
vagnsbod för "tre bättre åkdon" 1935 och samma år togs skyltm.
m. fönsterna i gatufasaden upp. Sex år
Längs Magle Lilla Kyrkogata lät senare delades lägenheten på tredje
Brunius 1848 uppföra ett gulputsat våningen till två.
tegelhus itvå våningar, huvudsakli- Husen från Brunius tid är ett
gen avsett för spannmålslagring. exempel på en gårdsanläggning ska-
Fasaden har ett starkt markerat vå- pad av en och samma byggherre.
ningsband och kraftiga dörromfatt- Den väckte på sin tid uppmärksamningar.
Även här har sadeltakets te- het p.g.a. sitt påkostade utförande.
gelbeklädnad ersatts med röd fals- Idag är det ett välbevarat exempel
plåt. Degamlasexrutade fönsterna på boendestandarden hos Lunds
med speciella vädringsrutor finns övre medelklass vid 1800-talets
än idag kvar liksom en grönmålad mitt.
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]]
[[Kategori:Fastigheter i kvarteret Brunius]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]
[[Kategori:Fastigheter i Krafts rote]]

Versionen från 10 december 2010 kl. 10.29

Brunius 12
AdressKiliansgatan 17, Magle Lilla Kyrkogata 2
ByggnadsårGathus, Kiliansgatan 1840 omb. 1846, 1889-90
Gathus, Magle Lilla Kyrkogata 1848
Längan däremellan 1871 omb. 1889-90, 1941
gårdshus 1842 omb. 1887, 1935
Byggherre1871 apotekare C.M. Åkerblom
1889-90 eo professor F. Wulff
Arkitekt1840-48 professor C.G. Brunius

Carl George Brunius var professor i grekiska, men började tidigt intressera sig för svensk medeltidsarkitektur. Han kom så småningom att leda ett antal kyrkorestaureringar och drogs så småningom över i en omfattande arkitektverksamhet. Han kom att fungera som introduktör i Sverige av de romantiska tendenser som bröt fram på kontinenten i reakflon mot klassicismens stelhet och kom på så sätt att påverka en rad arkitekter. Framförallt var det gotiken som fick tjäna som inspirationskälla. I sina fasader arbetade Brunius med dekorativa detaljer lånade från den medeltida tegelarkitekturen, men kombinerade dem med en rad av honom själv tfllskapade element till ny halhet. Brunius var mycket intresserad av teglets materialverkan och hans fasader kännetecknas av kraftigt artikulerade dekorativa element. I deu strängt symmetriska uppbyggnaden av fasaderna syns det klart att han är påverkad av den nyklassicistiska traditionen trots sin ringaktning av den. Vid Kiliansgatan hade Brunius 1839 förvärvat en ödetomt på en sankmark som tidvis stod under vatten. Brunius berättar att han fick tomten billigt eftersom en människa tjugo år tidigare hade gått ner sig där och drunknat. Här uppförde Brunius ett bostadshus åt sig själv där han förverkligade sitt medeltidsideal. Brunius hade tidigare lett ombyggnadsarbetena vid Lundagårdshuset och det kan betraktas som förebild till Brunius eget hus där tornet flyttats in i fasaden och fått formen av ett starkt markerat vertikalt mittparti. Fasaden är i oputsad röd handslagen tegel och därmed återinfördes en sedan länge övergiven byggnadsteknik. Huset har en kraftig, slät sockelvåning på naturstensgrund. Gatufasaden indelas av lisener i fyra fält. Mittaxeln är kraftigt framhävd ge- Foto 1931. Vniversitetsbibliotekets Bsggesamiing. nom ett framspringande trapphus. pardörr med tvärpanel och spröjsa- Huvudentréns bruna pardörrar har de fönster. inskurna ornament som känns väl En flygelbyggnad uppfördes meligen från Brunius möbeldesign. Ian de två gatuhusen av C.M. Som våningband tjänstgör eu rund- Åkerblom 1871. Dess fasad har utbågig fris med inskrivna rosetter formats efter huset vid Kiliansgaoch gesimsen har ett väl utvecklat tan. tandsnitt. Trapphuset är också åt Fastighetengenomgickenomfatgårdssidan kraftigt markerat i fasa- tande ombyggnad 1889—91. Då inden och har här ett rosettfönster reddes vinden och fönsterkuporna och ett högt smalt tredelat fönster. åt gården tillkom, och även en del Det brutna sadeltaket har nu röd andra smärre ändringar i fasaden falsplåt men var tidigare klätt med företogs. Lägenheten på tredje vå- Gefletegel. ningen fick en praktfull inredning Gårdshuset av råtegel är byggt som till stora delar ännu är bevarad 1842 och har ett valmat tak med med bl.a. kassettak, parkettgolv, gammalt gult- och rött enkupigt te- väggpanel och takmålning av Svangei. Det innehöll drängkammare, te Thulin. stall för två hästar och tre kor, Stallet inreddes till möbelsnickeri vagnsbod för "tre bättre åkdon" 1935 och samma år togs skyltm. m. fönsterna i gatufasaden upp. Sex år Längs Magle Lilla Kyrkogata lät senare delades lägenheten på tredje Brunius 1848 uppföra ett gulputsat våningen till två. tegelhus itvå våningar, huvudsakli- Husen från Brunius tid är ett gen avsett för spannmålslagring. exempel på en gårdsanläggning ska- Fasaden har ett starkt markerat vå- pad av en och samma byggherre. ningsband och kraftiga dörromfatt- Den väckte på sin tid uppmärksamningar. Även här har sadeltakets te- het p.g.a. sitt påkostade utförande. gelbeklädnad ersatts med röd fals- Idag är det ett välbevarat exempel plåt. Degamlasexrutade fönsterna på boendestandarden hos Lunds med speciella vädringsrutor finns övre medelklass vid 1800-talets än idag kvar liksom en grönmålad mitt.