Brunius

Kvarteret ligger vid Mårtenstorgets östra sida och begränsas av fyra gator med medeltida ursprung. Den enda förändring av kvarterets form som har skett i modern tid är den beklagliga breddningen av Laboratoriegatans södra del som skedde i sammanhang med Domus utbyggnad och som har givit kvarteret en oregelbunden gatulinje. Det är önskvärt att gaturummet här åter sluts. Eventuellt har det under medeltiden gått en gata igenom kvarteret i öst-västlig riktning.

Kvarteret har ända till långt in på 1800-talet varit glest bebyggt med enstaka stora gårdsanläggningar och stora fruktträdgårdar.

På 1784 års karta finns endast fyra tomter markerade i kvarteret. All bebyggelse var då koncentrerad till Östra Mårtensgatan med undantag för Pedellen Magnus Lindeens hus som låg i hörnet av Magle Lilla Kyrkogata och Laboratoriegatan.

Då utgjorde hela den västra halvan av kvarteret en tomt som 1821 såldes till den dåvarande Kongl. Akademins rektor professor Jonas Brag. Större delen av tomten upptogs av en stor trädgård med stora träd och bärbuskar samt en damm där barnen på vintern brukade åka skridskor. Från 1700-talet finns en uppgift om att det då skulle ha funnits ytterligare en damm på tomten.

Den övre delen av tomten styckades av, och köptes av professorn i grekiska och arkitekten C.G. Brunius 1837, som här tre år senare lät uppföra sin privatbostad i medeltidsromantisk stil. Det är efter honom kvarteret fått sitt namn.

Under 1800-talets lopp bebyggdes kvarteret successivt men ännu på 1870-talet var de flesta tomterna längs Laboratoriegatan obebyggda. Först år 1899 blev den sista tomten i kvarteret bebyggd i och med att missionsföreningen Betania på Laboratoriegatan nr 6 uppförde ett tvåvånings tegelhus med sju stycken lägenheter om två rum och kök. På gården byggdes en kyrkosal med påkostade läktaranordningar och en vidhängande köksbyggnad.

Bebyggelsen längs Laboratoriegatan och Magle Lilla Kyrkogata var huvudsakligen av påtagligt enkelt slag, avsedd för småfolket, medan husen längs Östra Mårtensgatan och Kiliansgatan var betydligt mer påkostade. År 1854—1856 uppförde murarmästaren Hans Eklund i hörnet Östra Mårtensgatan / Mårtenstorget ett tvåvåningshus med klassicerande putsfasad och tornpåbyggnader i hörnen.

1876 hade Christian Bülow övertagit huset och härifrån utgav han och så småningom sonen Waldemar, Folkets tidning. Även Eggertska flickskolan har haft sina lokaler här. Huset övertogs så småningom av Epa som där julen 1931 öppnade Lunds första varuhus innan man 1957 flyttade till sina nuvarande^{[nutidsuppdateras]} lokaler vid Stora Södergatan.

Kvarterets 1900-talshistoria präglas framförallt av Domus expansion. Domus föregångare Kooperativa föreningen Fenix u.p.a. öppnade 1907 en liten livsmedelsbutik vid Mårtenstorget. 1925 hade verksamheten växt såpass att man kunde ta över granntomten och 1926 hade man genom om- och tillbyggnader av befintliga hus fått det hus som ännu kvarstår vid Mårtenstorget. 1960 övertog man också Epas gamla lokaler i den Bülowska fastigheten. Sedan kom tillbyggnaderna slag i slag.

Vid Laboratoriegatan färdigstä11des 1969 en byggnad för godsmottagning och kontor som sammanbands med de gamla lokalerna vid Mårtenstorget genom en stor butikshall tvärs igenom hela kvarteret. På taket anlades en parkeringsplats. Tre år senare revs den Bülowska fastigheten och den nya restaurangdelen tillkom. Samtidigt uppfördes ytterligare en byggnad för godsmottagning vid Laboratoriegatan och butikshallen utökas ytterligare. Idag är kvarterets inre en miljö präglad av asfalt och betong.

Fastigheter i kvarteret Brunius

• Brunius 12
• Brunius 2
• Brunius 3
• Brunius 16