Skillnad mellan versioner av "Brunius"

Från bevaringsprogram
(9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
[[File:KMKv.Brunius.jpg|thumb|Kv. Brunius. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
 +
[[Fil:Det bulowska huset, rivet 1971.png|thumb|Det Bülowska huset, rivet 1971. Universitetsbibliotekets Baggesamling]]
 +
[[Fil:Laboratoriegatan fran soder 1982.png|thumb|Laboratoriegatan från söder 1982]]
 +
[[Fil:Laboratoriegatan fran soder stor.png|thumb|Laboratoriegatan från söder 1965. Ur Kulturens arkiv.]]
 
Kvarteret ligger vid Mårtenstorgets östra sida och begränsas av fyra gator med medeltida ursprung. Den enda förändring av kvarterets form som har skett i modern tid är den beklagliga breddningen av Laboratoriegatans södra del som skedde i sammanhang med Domus utbyggnad och som har givit kvarteret en oregelbunden gatulinje. Det är önskvärt att gaturummet här åter sluts. Eventuellt har det under medeltiden gått en gata igenom kvarteret i öst-västlig riktning.
 
Kvarteret ligger vid Mårtenstorgets östra sida och begränsas av fyra gator med medeltida ursprung. Den enda förändring av kvarterets form som har skett i modern tid är den beklagliga breddningen av Laboratoriegatans södra del som skedde i sammanhang med Domus utbyggnad och som har givit kvarteret en oregelbunden gatulinje. Det är önskvärt att gaturummet här åter sluts. Eventuellt har det under medeltiden gått en gata igenom kvarteret i öst-västlig riktning.
  
Kvarteret har ända till långt in på 1800-talet varit glest bebyggt med enstaka stora gårdsanläggningar och stora fruktträdgårdar. På 1784 års karta finns endast fyra
+
Kvarteret har ända till långt in på 1800-talet varit glest bebyggt med enstaka stora gårdsanläggningar och stora fruktträdgårdar.
tomter markerade i kvarteret. All
+
 
bebyggelse var då koncentrerad till
+
På 1784 års karta finns endast fyra tomter markerade i kvarteret. All bebyggelse var då koncentrerad till Östra Mårtensgatan med undantag för Pedellen Magnus Lindeens hus som låg i hörnet av Magle Lilla Kyrkogata och Laboratoriegatan.
Östra Mårtensgatan med undantag
+
 
för Pedellen Magnus Lindeens hus
+
Då utgjorde hela den västra halvan av kvarteret en tomt som 1821 såldes till den dåvarande Kongl. Akademins rektor professor Jonas Brag. Större delen av tomten upptogs av en stor trädgård med stora träd och bärbuskar samt en damm där barnen på vintern brukade åka skridskor. Från 1700-talet finns en uppgift om att det då skulle ha funnits ytterligare en damm på tomten.
som låg i hörnet av Magle Lilla Kyrkogata
+
 
och Laboratoriegatan.
+
Den övre delen av tomten styckades av, och köptes av professorn i grekiska och arkitekten C.G. Brunius 1837, som här tre år senare lät uppföra sin privatbostad i medeltidsromantisk stil. Det är efter honom kvarteret fått sitt namn.
Då utgjorde hela den västra halvan
+
 
av kvarteret en tomt som 1821
+
Under 1800-talets lopp bebyggdes kvarteret successivt men ännu på 1870-talet var de flesta tomterna längs Laboratoriegatan obebyggda. Först år 1899 blev den sista tomten i kvarteret bebyggd i och med att missionsföreningen Betania på Laboratoriegatan nr 6 uppförde ett tvåvånings tegelhus med sju stycken lägenheter om två rum och kök. På gården byggdes en kyrkosal med påkostade läktaranordningar och en vidhängande köksbyggnad.
såldes till den dåvarande KongL
+
 
Akademins rektor professor Jonas
+
Bebyggelsen längs Laboratoriegatan och Magle Lilla Kyrkogata var huvudsakligen av påtagligt enkelt slag, avsedd för småfolket, medan husen längs Östra Mårtensgatan och Kiliansgatan var betydligt mer påkostade. År 1854—1856 uppförde murarmästaren Hans Eklund i hörnet Östra Mårtensgatan / Mårtenstorget ett tvåvåningshus med klassicerande putsfasad och tornpåbyggnader i hörnen.
Brag. Större delen av tomten upptogs
+
 
av en stor trädgård med stora
+
1876 hade Christian Bülow övertagit huset och härifrån utgav han och så småningom sonen Waldemar, Folkets tidning. Även Eggertska flickskolan har haft sina lokaler här. Huset övertogs så småningom av Epa som där julen 1931 öppnade Lunds första varuhus innan man 1957 flyttade till sina nuvarande{{nu}} lokaler vid Stora Södergatan.
träd och bärbuskar samt en damm
+
 
där barnen på vintern brukade åka
+
Kvarterets 1900-talshistoria präglas framförallt av Domus expansion. Domus föregångare Kooperativa föreningen Fenix u.p.a. öppnade 1907 en liten livsmedelsbutik vid Mårtenstorget. 1925 hade verksamheten växt såpass att man kunde ta över granntomten och 1926 hade man genom om- och tillbyggnader av befintliga hus fått det hus som ännu kvarstår vid Mårtenstorget. 1960 övertog man också Epas gamla lokaler i den Bülowska fastigheten. Sedan kom tillbyggnaderna slag i slag.
skridskor. Från 1700-talet finns en
+
 
SKALA I'80tro
+
Vid Laboratoriegatan färdigställdes 1969 en byggnad för godsmottagning och kontor som sammanbands med de gamla lokalerna vid Mårtenstorget genom en stor butikshall tvärs igenom hela kvarteret. På taket anlades en parkeringsplats. Tre år senare revs den Bülowska fastigheten och den nya restaurangdelen tillkom. Samtidigt uppfördes ytterligare en byggnad för godsmottagning vid Laboratoriegatan och butikshallen utökas ytterligare. Idag är kvarterets inre en miljö präglad av asfalt och betong.
! s s 7
 
Osta AXårzensgstsn
 
uppgift om att det då skulle ha funnits
 
ytterligare en damm på tomten.
 
Den övre delen av tomten styckades
 
av, och köptes av professorn i
 
grekiska och arkitekten C.G. Brunius
 
1837, som här tre år senare lät
 
uppföra sin privatbostad i medeltidsromantisk
 
stil. Det är efter honom
 
kvarteret fått sitt namn.
 
Under 1800-talets lopp bebyggdes
 
kvarteret successivt men ännu på
 
1870-talet var de flesta tomterna
 
långs Laboratoriegatan obebyggda.
 
Först år 1899 blev den sista tom-
 
Kult. ili st a ri sa t acnil eller mi lg o'—
 
mec Selj t Vavrdeiull sygpned
 
Det Bulowska huset, rivet 1971. Universitetsbibliotekets Baggesamliog.
 
37
 
Laboratoriegatan från söder 196L Ur Kulturens arkiv.
 
ten i kvarteret bebyggd i och med
 
att missionsföreningen Betania på
 
Laboratoriegatan m 6 uppförde ett
 
tvåvånings tegelhus med sju stycken
 
lägenheter om två rum och kök. På
 
gården byggdes en kyrkosal med
 
påkostade läktaranordningar och
 
en vidhängande köksbyggnad.
 
Bebyggelsen längs Laboratoriegatan
 
och Magle Lilla Kyrkogata
 
var huvudsakligen av påtagligt enkelt
 
slag. avsedd för småfolket,
 
medan husen längs Östra Mårtensgatan
 
och K1Ttansgatan var betydligt
 
mer påkostade. Ar 1854—1856
 
uppförde murarmästaren Hans Eklund
 
i hörnet Östra MårtensgamrurMårtenstorget
 
ett tvåvåningshus
 
med klassicerande putsfasad
 
och tornpåbyggnader i hörnen.
 
1876 hade Christian Bulow övertagit
 
huset och härifrån utgav han
 
och så småningom sonen Waldemar,
 
Folkets tidning. Även Eggertska
 
flickskolan har haft sina loktder
 
här. Huset övertogs så småningom
 
av Epa som där julen 1931 öppnade
 
Lunds första varuhus innan man
 
1957 flyttade till sina nuvarande lokaler
 
vid Stora Södergatan.
 
Kvarterets 1900-talshistoria präglas
 
framförallt av Domus expansion.
 
Domus föregångare Kooperativa
 
föreningen Fenix u.p.a. öppnade
 
1907 en liteu livsmedelsbutik vid
 
Mårtenstorget. 1925 hade verksamheten
 
växt såpass att man kunde ta
 
över granntomten och 1926 hade
 
man genom om- och tiflbyggnader
 
av befintflga hus fått det hus som
 
ännu kvarstår vid Mårtenstorget.
 
1960 övertog man också Epas gamla
 
lokaler i den Bttlowska fastigheten.
 
Sedan kom tillbyggnaderna
 
slag i slag.
 
Vid Laboratoriegatan färdigstå11des
 
1969 en byggnad för godsmottagning
 
ocb kontor som sammanbands
 
med de gamla lokalerna
 
vid Mårtenstorget genom en stor
 
butikshall tvärs igenom hela kvarteret.
 
På taket anlades en parkeringsplats.
 
Tre år senare revs den
 
Biilowska fastigheten och den nya
 
restaurangdelen tillkom. Samtidigt
 
uppfördes ytterligare en byggnad
 
för godsmottagning vid Laboratoriegatan
 
och butikshallen utökas
 
ytterligare. Idag är kvarterets inre
 
en miljö präglad av asfalt och betong.
 
  
 
==Fastigheter i kvarteret Brunius==
 
==Fastigheter i kvarteret Brunius==
Rad 106: Rad 29:
 
*[[Brunius 3]]
 
*[[Brunius 3]]
 
*[[Brunius 16]]
 
*[[Brunius 16]]
[[Category:Kvarter i Krafts rote]]
+
 
 +
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
 +
 
 +
<gallery>
 +
Fil:Brunius.png|Kvarteret Brunius
 +
</gallery>
 +
 
 +
[[Kategori:Kvarter i Krafts rote]]

Versionen från 21 januari 2019 kl. 22.40

Kv. Brunius. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Det Bülowska huset, rivet 1971. Universitetsbibliotekets Baggesamling
Laboratoriegatan från söder 1982
Laboratoriegatan från söder 1965. Ur Kulturens arkiv.

Kvarteret ligger vid Mårtenstorgets östra sida och begränsas av fyra gator med medeltida ursprung. Den enda förändring av kvarterets form som har skett i modern tid är den beklagliga breddningen av Laboratoriegatans södra del som skedde i sammanhang med Domus utbyggnad och som har givit kvarteret en oregelbunden gatulinje. Det är önskvärt att gaturummet här åter sluts. Eventuellt har det under medeltiden gått en gata igenom kvarteret i öst-västlig riktning.

Kvarteret har ända till långt in på 1800-talet varit glest bebyggt med enstaka stora gårdsanläggningar och stora fruktträdgårdar.

På 1784 års karta finns endast fyra tomter markerade i kvarteret. All bebyggelse var då koncentrerad till Östra Mårtensgatan med undantag för Pedellen Magnus Lindeens hus som låg i hörnet av Magle Lilla Kyrkogata och Laboratoriegatan.

Då utgjorde hela den västra halvan av kvarteret en tomt som 1821 såldes till den dåvarande Kongl. Akademins rektor professor Jonas Brag. Större delen av tomten upptogs av en stor trädgård med stora träd och bärbuskar samt en damm där barnen på vintern brukade åka skridskor. Från 1700-talet finns en uppgift om att det då skulle ha funnits ytterligare en damm på tomten.

Den övre delen av tomten styckades av, och köptes av professorn i grekiska och arkitekten C.G. Brunius 1837, som här tre år senare lät uppföra sin privatbostad i medeltidsromantisk stil. Det är efter honom kvarteret fått sitt namn.

Under 1800-talets lopp bebyggdes kvarteret successivt men ännu på 1870-talet var de flesta tomterna längs Laboratoriegatan obebyggda. Först år 1899 blev den sista tomten i kvarteret bebyggd i och med att missionsföreningen Betania på Laboratoriegatan nr 6 uppförde ett tvåvånings tegelhus med sju stycken lägenheter om två rum och kök. På gården byggdes en kyrkosal med påkostade läktaranordningar och en vidhängande köksbyggnad.

Bebyggelsen längs Laboratoriegatan och Magle Lilla Kyrkogata var huvudsakligen av påtagligt enkelt slag, avsedd för småfolket, medan husen längs Östra Mårtensgatan och Kiliansgatan var betydligt mer påkostade. År 1854—1856 uppförde murarmästaren Hans Eklund i hörnet Östra Mårtensgatan / Mårtenstorget ett tvåvåningshus med klassicerande putsfasad och tornpåbyggnader i hörnen.

1876 hade Christian Bülow övertagit huset och härifrån utgav han och så småningom sonen Waldemar, Folkets tidning. Även Eggertska flickskolan har haft sina lokaler här. Huset övertogs så småningom av Epa som där julen 1931 öppnade Lunds första varuhus innan man 1957 flyttade till sina nuvarande[nutidsuppdateras] lokaler vid Stora Södergatan.

Kvarterets 1900-talshistoria präglas framförallt av Domus expansion. Domus föregångare Kooperativa föreningen Fenix u.p.a. öppnade 1907 en liten livsmedelsbutik vid Mårtenstorget. 1925 hade verksamheten växt såpass att man kunde ta över granntomten och 1926 hade man genom om- och tillbyggnader av befintliga hus fått det hus som ännu kvarstår vid Mårtenstorget. 1960 övertog man också Epas gamla lokaler i den Bülowska fastigheten. Sedan kom tillbyggnaderna slag i slag.

Vid Laboratoriegatan färdigställdes 1969 en byggnad för godsmottagning och kontor som sammanbands med de gamla lokalerna vid Mårtenstorget genom en stor butikshall tvärs igenom hela kvarteret. På taket anlades en parkeringsplats. Tre år senare revs den Bülowska fastigheten och den nya restaurangdelen tillkom. Samtidigt uppfördes ytterligare en byggnad för godsmottagning vid Laboratoriegatan och butikshallen utökas ytterligare. Idag är kvarterets inre en miljö präglad av asfalt och betong.

Fastigheter i kvarteret Brunius

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt