Brännan 27: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med '{{Husfakta |fastighet = Brännan 27 |namn = |bild = |bildtext = Brännan 27 <!-- Information --> |adress = Gamla dalbyvägen 58 |...') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Husfakta | {{Husfakta | ||
|fastighet = Brännan 27 | |fastighet = Brännan 27 Fd. [[Stora Råby 35:1]] | ||
|namn = | |namn = | ||
|bild = | |bild = | ||
|bildtext = Brännan 27 | |bildtext = Brännan 27 | ||
<!-- Information --> | <!-- Information --> | ||
|adress = Gamla | |adress = Gamla Dalbyvägen 58 | ||
|byggnadsår = | |byggnadsår = Boningshus 1850-tal omb 1937, v-länga 1850-tal, stall 1885, ö-länga omb 1934 | ||
|byggherre = | |byggherre = 1850 åbo Pehr Andersson | ||
|arkitekt = Ingen uppgift | |arkitekt = Ingen uppgift | ||
|Kulturhistorisk värdering = Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö | |Kulturhistorisk värdering = Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö | ||
}} | }} | ||
[[Fil:stora raby 351 gard.png|miniatyr|Gården]] | |||
[[Fil:stora raby 351 fonster.png|miniatyr|Fönster]] | |||
[[Fil:stora raby 351 2.png|miniatyr|Byggnad]] | |||
[[Fil:stora raby 351 detalj.png|miniatyr|Detalj]] | |||
[[Fil:stora raby 351 fore rivning av portgang.png|miniatyr|Gårdsplanen från öster före påbyggnad av västlängan och rivning av portgång. Foto 1934.]] | |||
[[Fil:stora raby 351 efter rivning av portgang.png|miniatyr|Gårdsplanen från öster efter påbyggnad av västlängan och rivning av portgång. Foto 1969.]] | |||
Boningshuset i söder är uppfört av grågult tegel i munkförband på stenfot. Under takfoten en för 1850-talet karakteristisk sågtandslist. På gavlarna följer listen med upp i gavelspetsarna och mot väster skär den även tvärs över gaveln så att gavelspetsen inramas. Vitmålade 2-lufts 4-rutsfönster med lösa innanfönster. Mot gårdsplanen två halvfranska pardörrar med glas i överdelen. Trappstenar av stora stenhällar. Tidigare hade huset ekådrade fyllningsdönar. Gårdsfasaden har putsats och 1937 förhöjdes långsidorna drygt 50 cm - det tidigare takfallet framgår av listverket på gavlarna. Samtidigt byttes halmtaket ut mot eternitplattor och fönsterna flyttades uppåt. En bakugn i köket revs 1924. | |||
Den kullerstensatta gårdsplanen var tidigare sluten, då västlängan genom en täckt portgång var förenad med boningshuset och östlängan sträckte sig framför boningshusets östgavel. Östlängan kortades av 1931 och byggdes om i rödmålad locklistpanel. Till delar finns dock en äldre korsvirkesstomme bevarad. Den västra loglängan är vitkalkad, men fläckvis kan en äldre avfärgning i kimrök anas och därunder en rosa ton. Längan är uppförd i s k gjutmur med ett par hörnförstärkningar i form av lisener. Gjutmurar består av en blandning av kalkbruk och småsten som hälldes i en träform. En av de trälämmar som användes till gjutningen finns ännu kvar. Huset kortades av 1934 genom att portgången revs. Samtidigt förhöjdes det, liksom stallet, med en foderloge i rödmålad locklistpanel och halmtaket slopades. Stallängan i norr är uppförd av vitkalkat tegel och har stickbågiga gjutjärnsfönster. Taken på längorna är täckta med rödmålade plåtskivor. Öster om ekonomibyggnaderna ligger ett mindre vitkalkat uthus med brygghus och vagnsport. Överdelen av fasaden består av rödmålad lockpanel med sågtandad nederkant. Ett par gjutjärnsfönster har dekorativt utformade mittposter. | |||
Vägen till gården kallades för ''Carlpe Nilssons väg'' efter Carl Pehard Nilsson som övertog gården 1917. Han drev ''Stora Råby Fröodlingsaffär'' och sålde även ''Råbysenap''. På 1960-talet hade gården upphört att fungera som brukningscentrum och köptes 1998 av kommunen. | |||
[[Kategori:Fastigheter i Stora Råby]] | [[Kategori:Fastigheter i Stora Råby]] | ||
Versionen från 11 juni 2019 kl. 11.27
| Brännan 27 Fd. Stora Råby 35:1 | |
| Adress | Gamla Dalbyvägen 58 |
|---|---|
| Byggnadsår | Boningshus 1850-tal omb 1937, v-länga 1850-tal, stall 1885, ö-länga omb 1934 |
| Byggherre | 1850 åbo Pehr Andersson |
| Arkitekt | Ingen uppgift |
| Kulturhistorisk värdering | Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö |
Boningshuset i söder är uppfört av grågult tegel i munkförband på stenfot. Under takfoten en för 1850-talet karakteristisk sågtandslist. På gavlarna följer listen med upp i gavelspetsarna och mot väster skär den även tvärs över gaveln så att gavelspetsen inramas. Vitmålade 2-lufts 4-rutsfönster med lösa innanfönster. Mot gårdsplanen två halvfranska pardörrar med glas i överdelen. Trappstenar av stora stenhällar. Tidigare hade huset ekådrade fyllningsdönar. Gårdsfasaden har putsats och 1937 förhöjdes långsidorna drygt 50 cm - det tidigare takfallet framgår av listverket på gavlarna. Samtidigt byttes halmtaket ut mot eternitplattor och fönsterna flyttades uppåt. En bakugn i köket revs 1924.
Den kullerstensatta gårdsplanen var tidigare sluten, då västlängan genom en täckt portgång var förenad med boningshuset och östlängan sträckte sig framför boningshusets östgavel. Östlängan kortades av 1931 och byggdes om i rödmålad locklistpanel. Till delar finns dock en äldre korsvirkesstomme bevarad. Den västra loglängan är vitkalkad, men fläckvis kan en äldre avfärgning i kimrök anas och därunder en rosa ton. Längan är uppförd i s k gjutmur med ett par hörnförstärkningar i form av lisener. Gjutmurar består av en blandning av kalkbruk och småsten som hälldes i en träform. En av de trälämmar som användes till gjutningen finns ännu kvar. Huset kortades av 1934 genom att portgången revs. Samtidigt förhöjdes det, liksom stallet, med en foderloge i rödmålad locklistpanel och halmtaket slopades. Stallängan i norr är uppförd av vitkalkat tegel och har stickbågiga gjutjärnsfönster. Taken på längorna är täckta med rödmålade plåtskivor. Öster om ekonomibyggnaderna ligger ett mindre vitkalkat uthus med brygghus och vagnsport. Överdelen av fasaden består av rödmålad lockpanel med sågtandad nederkant. Ett par gjutjärnsfönster har dekorativt utformade mittposter.
Vägen till gården kallades för Carlpe Nilssons väg efter Carl Pehard Nilsson som övertog gården 1917. Han drev Stora Råby Fröodlingsaffär och sålde även Råbysenap. På 1960-talet hade gården upphört att fungera som brukningscentrum och köptes 1998 av kommunen.
