Brädgården
Kvarteret ligger inom de marker som tillhörde jordegendomen Spoletorp. Den köptes 1873 av fabrikör Carl Bernlund och kyrkoherde Magnus Liljeblad. På begäran av dessa upprättades 1874 ett förslag till indelning av området öster om järnvägen i gator och kvarter och 1880 fastställdes en stadsplan som i stort sett överensstämde med förslaget. Indelningen av kvarteret i de åtta ännu bestående tomterna tyder på att man avsåg att det skulle bebyggas med bostäder. Timmerhandlare N P Lennartsson köpte 1897 hela det då ännu obebyggda kvarteret. På de inre delarna av kvarteret lät han 1897-99 uppföra en ångmaskindriven "såg och hyfleri". Redan 1897 sålde han dock tomten nr 5 vidare till byggmästaren Sv O Ljunggren som där lät uppföra ett större hyreshus. N P Lennartsson fortsatte under de närmaste åren hyreshusbyggandet längs Clemenstorget i egen regi och 1903 lät han riva ett timmerskjul på tomten nr 8 vid Spolegatan för att även där uppföra ett bostadshus. 1913- 14 sålde Lennartsson hela sitt fastighetsinnehav i kvarteret. Ångsågen avvecklades och trävaruhandeln flyttades ett par kvarter norrut. Den norra delen av kvarteret köptes av Fastighets AB Öresund. Därefter användes de gamla industrilokalerna till bl a måleriverkstad och bilverkstad, innan de slutligen revs omkr 1930. Tomterna 4 och 5 köptes av en byggmästare som där lät uppföra bostadshus för två bostadsrättsföreningars räkning. Först när hörntomten nr 1 bebyggdes 1961 hade intentionerna i stadsplanen från 1880 förverkligats.
Idag är särskilt husen utmed Clemenstorget värda stor uppmärksamhet. De är samtliga ritade av arkitekten Henrik Sjöström. I fasaderna syns en klar påverkan från den av Brunius på 1840-talet introducerade medeltidsinfluerade tegelstensarkitekturen, där varje tegelsten utgör en modul. Tegelindustrin hade på 1890-talet fått möjlighet att tillverka tegel i en mångfald av former och färger och husen vid Clemenstorget utgör en provkarta på allt vad tegelindustrin förmådde av olikfärgat tegel, formtegel och mönsterplattor. Sjöström har arbetat med historiserande stilar och i fasaderna ingår ett antal element som har inspirerats av gotiken och renässansen. Husen vid Clemenstorget är uppförda som investeringsobjekt och ägaromsättningen var stundtals hög. På 20-talet bytte fastigheten nr 6 ägare inte mindre än fem gånger. Under 70-talet har de tre husen åter samlats i en hand.
Litteratur
- Tapper 1986.
