Skillnad mellan versioner av "Blekhagen"

Från bevaringsprogram
Rad 22: Rad 22:
 
*[[Blekhagen 16]]
 
*[[Blekhagen 16]]
  
== Inaktuella dokument ==  
+
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==  
  
 
<gallery>
 
<gallery>

Versionen från 21 januari 2019 kl. 22.37

Kv. Blekhagen. Kulturmiljöinventering 2006-2009
Laboratoriegatan från söder 1965. Ur Kulturens arkiv.

Kvarterets form är oförändrad sedan 1600-talet och troligen hade de omgivande gatorna, Östra Mårtensgatan, Laboratoriegatan, Magle Stora Kyrkogata och Stora Tomegatan samma sträckning under medeltiden. Laboratoriegatan fick sitt nuvarande namn efter 1863 när det byggdes ett kemiskt laboratorium i kvarteret Maria Magles östra del. Gatan hette på 1700-talet Blåsesträdet vilket senare ändrats till Blåsegränd. När staden fick sin kvartersindelning 1924 föreslog byggnadsnämnden att man skulle döpa detta kvarter till Blåshålet efter gatans tidigare namn. Detta förslag antogs nu inte utan istället namnet Blekhagen vilket föreslogs av Föreningen Gamla Lund. Uppgifter finns från 1600-talet om att kvarteret då användes som "blekhage", d v s en gräsbevuxen äng där man lade ut linneräckor till blekning. Sådana fanns ofta i utkanterna av städerna.

På 1700-talskartan är den gamla blekhagen emellertid redan uppdelad i fyra tomter. En tomt sträcker sig utmed hela Stora Tomegatan och har bostadshuset vid Östra Mårtensgatan med en vinkelbyggnad vid Stora Tomegatan. Granntomten i väster har också sitt bostadshus vid Östra Mårtensgatan och har en vinkelbyggnad vid Blåsesträdet. I kvarterets nordvästra del finns två, mycket smala tomter med bostadshus vid Magle Lilla Kyrkogata. En social skillnad mellan gatorna kan urskiljas då husen vid Östra Mårtensgatan bebos av en Kunglig räntemästare och en pastors änkefru, medan ägarna till husen vid Magle Lilla Kyrkogata bara omnämns som borgare. 1878 var tomtindelningen densamma som nu med undantag för nr 19 som var delad i två fastigheter och 17 och 18 som utgjorde en sammanhängande tomt rakt genom kvarteret.

I kvarterets östra del härstammar huvuddelen av bebyggelsen från mitten av 1800-talet medan de äldre husen vid Laboratoriegatan har rivits och i vissa fall ersatts under 1900-talet. På tomt nr 1 i kvarterets nordvästra hörn rev man 1911 en gård med två parallella envåningslängor och uppförde ett hörnhus i tre våningar vars byggnadskropp upptar nästan hela tomten. Ett liknande bus byggdes samtidigt på den tidigare obebyggda tomten söder därom. 1944 ersattes ett bostadshus i två våningar från 1870-talet med ett nytt hus i samma storlek. På 1960-talet började man sedan riva utan att bygga upp nytt. Planerna var att få stora sammanhängande tomter för att utnyttja marken mera ekonomiskt. 1961 revs ett tvåvåningshus på tomt nr 9 utmed Stora Tomegatan, i vilket tidigare funnits ett bageri, och 1983 har man bestämt sig för att riva gårdshuset på tomtens västsida. 1966 revs aä bebyggelse på tomten 11, ett putsat envåningshus och ett tvåvåningshus i tegel med gaveln mot gatan. Ungefär samtidigt revs all gammal bebyggelse på andra sidan Laboratoriegatan och ersattes med en stor modern varuhusbyggnad med infart för patkering mittemot det enda kvarvarande 1800-talshuset i kvarteret Blekhagens västsida.

Fastigheter i kvarteret Blekhagen

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt