Skillnad mellan versioner av "Bagaren"

Från bevaringsprogram
 
(9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Bagaren.png|thumb|Kvarteret Bagaren]]
+
[[File:KMKv.Bagaren.jpg|thumb|Kv. Bagaren. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
==Fastigheter i kvarteret Bagaren==
+
[[Fil:Kvarteret bagaren.png|thumb|Kvarteret Bagaren mot Östra Vallgatan 1978.]]
*[[Bagaren 1]] - RIVET
+
[[Fil:Arbetarnas bageriforening.png|thumb|Mjölsäckarna lastas av utanför Arbetarnas Bageriförening vid Skolgatan. Foto omkrign 1925, okänd fotograf. Kulturens arkiv.]]
 +
[[Fil:Skolgatan mot oster.png|thumb|Skolgatan mot öster, september 1978.]]
 +
Kvarteret Bagaren ligger i sydöstra hörnet av stadskärnan, och dess yttre kontur följer i huvudsak den forna stadsvallens sträckning. På 1600- och 1700-talen låg området obebyggt, och enligt Caspar Magnus Espmans stadskarta från 1784 utgjorde det två lyckor, tillhörande färgare Borg och glasmästare Nordström.
 +
 
 +
Kvarteret i sin nuvarande form bildades genom att Skolgatan lades ut. Gatan fanns projekterad redan i en stadsplan 1879 men förverkligades först 1904.
 +
 
 +
Råbygatan fanns redan under tidig medeltid, och var huvudstråk för trafik till och från Stora Råby. Gatans nedre lopp lades igen på 1600-talet, men återuppstod 1895 med något östligare sträckning.
 +
 
 +
I kvarterets södra del låg under medeltiden S:t Johannes kyrka med tillhörande kyrkogård. Norr därom, i Tvärgatans förlängning, gick en gata i riktning mot Stampelyckan. Denna åkerlycka har fått sitt namn efter en oljestamp som var förlagd där i slutet av 1600-talet.
 +
 
 +
Ännu under senare delen av 1800-talet låg stora arealer i sydöstra delen av Lund obebyggda. I en stadsplan från 1879 reglerades utbyggnaden av detta område enligt den nya byggnadsstadgans bestämmelser för "ny stadsdel". Förslaget omfattade nuvarande kvarteret Bagaren, södra delen av Ugglan, de då ännu obebyggda delarna av Nya staden samt den s k Ehrenbergska lyckan, ett område utanför stadsvallen, vilket delvis tillhörde staden. I planförslaget ingick den tolv meter breda Skolgatan samt en lika bred gata i Stora Tvärgatans förlängning ut till stadsvallen. Den senare förverkligades dock aldrig.
 +
 
 +
Kvarteren Bagaren indelades i regelbundna tomter och bebyggdes under 80- och 90-talen utmed Råbygatan och Östra Vallgatan. Som byggherrar verkade i regel timmermän och murare. De uppförde enkla bostadshus i en eller två våningar, inredda till smålägenheter.
 +
 
 +
År 1883 förvärvade Lunds Arbetarring en tomt i norra delen av kvarteret. Arbetarringen var en ideell, icke-socialistisk arbetarförening med syfte att "höja arbetarnas bildningsnivå och förbilliga deras levnadsomkostnader".
 +
 
 +
1884 bildade "Ringen" ett speciellt byggnadsaktiebolag, som skulle ansvara för tomtens bebyggande och dessutom "i mån av tillgångar anlägga arbetarbostäder å derför serskildt inköpta tomter". På gården uppfördes samlingslokaler med en stor festsal samt ett par bostadslägenheter och ett litet bageri i en gårdsflygel. Förutom detta förverkligades endast ett bostadshus, byggt vid Råbygatan år 1890.
 +
 
 +
Det förhärskande byggnadsmaterialet i 80- och 90-talens enklare bostadsbebyggelse var grågult tegel, som förblev oputsat även i fasaden mot gatan. Dekoren, om sådan fanns, bestod antingen av partier i avvikande tegelfärg eller av murade eller putsade fönsteromfattningar och lister. Utmed Östra Vallgatan ligger en rad envåningshus som är typiska för denna period. En enhetlig husrad från samma epok vid Råbygatan revs 1976.
 +
 
 +
I Bagarens södra del blev tomtindelningen klar först 1895, och området bebyggdes under 1900-talets första årtionde. Periodens hyreshus var större och mer påkostade. Rött maskintegel var nu det moderna fasadmaterialet. Det användes i kombination med en rik flora av profiltegel, glaserat tegel eller dekorativa konststensdetaljer.
 +
 
 +
== Lunds Arbetares Bageriförening ==
 +
 
 +
Lunds Arbetares Bageriförening bildades 1888 som en avläggare av Arbetarringen, och den har fått ge namn åt kvarteret. Föreningens syfte var att "skaffa deltagarne friskt och sundt bröd till billigt pris." Det första bageriet inrymdes i en gårdsflygel vid Råbygatan. Efterhand utvidgades verksamheten med försäljning även till ickemedlemmar, och 1924 flyttade bageriet in i nya föredömliga lokaler vid Skolgatan. Där inrymdes finbrödsbageri, brödbutik och konditori samt kontor. Arbetarringens gamla samlingssal i gårdshuset byggdes om till grovbrödsbageri. Bageriet övertogs 1951 av Konsumtionsföreningen Fenix. 1972 lades verksamheten ned.
 +
 
 +
== Aktuella Fastigheter ==
 +
 
 +
*[[Bagaren 2]]
 +
*[[Bagaren 3]]
 +
*[[Bagaren 4]]
 +
*[[Bagaren 5]] {{Delad}}
 +
*[[Bagaren 6]]
 +
*[[Bagaren 7]]
 +
*[[Bagaren 8]]
 +
*[[Bagaren 9]]
 +
*[[Bagaren 12]] fd. del av [[Bagaren 5]]
 +
 
 +
== Tidigare Fastigheter ==
 +
 
 +
*[[Bagaren 1]]{{rivet}}
 
*[[Bagaren 2]]
 
*[[Bagaren 2]]
 
*[[Bagaren 3]]
 
*[[Bagaren 3]]
Rad 10: Rad 50:
 
*[[Bagaren 8]]
 
*[[Bagaren 8]]
 
*[[Bagaren 9]]
 
*[[Bagaren 9]]
 +
 +
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
 +
 +
<gallery>
 +
Fil:Bagaren.png|Kvarteret Bagaren
 +
</gallery>
 +
 
[[Kategori:Kvarter i Vårfru rote]]
 
[[Kategori:Kvarter i Vårfru rote]]

Nuvarande version från 15 oktober 2019 kl. 11.29

Kv. Bagaren. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Kvarteret Bagaren mot Östra Vallgatan 1978.
Mjölsäckarna lastas av utanför Arbetarnas Bageriförening vid Skolgatan. Foto omkrign 1925, okänd fotograf. Kulturens arkiv.
Skolgatan mot öster, september 1978.

Kvarteret Bagaren ligger i sydöstra hörnet av stadskärnan, och dess yttre kontur följer i huvudsak den forna stadsvallens sträckning. På 1600- och 1700-talen låg området obebyggt, och enligt Caspar Magnus Espmans stadskarta från 1784 utgjorde det två lyckor, tillhörande färgare Borg och glasmästare Nordström.

Kvarteret i sin nuvarande form bildades genom att Skolgatan lades ut. Gatan fanns projekterad redan i en stadsplan 1879 men förverkligades först 1904.

Råbygatan fanns redan under tidig medeltid, och var huvudstråk för trafik till och från Stora Råby. Gatans nedre lopp lades igen på 1600-talet, men återuppstod 1895 med något östligare sträckning.

I kvarterets södra del låg under medeltiden S:t Johannes kyrka med tillhörande kyrkogård. Norr därom, i Tvärgatans förlängning, gick en gata i riktning mot Stampelyckan. Denna åkerlycka har fått sitt namn efter en oljestamp som var förlagd där i slutet av 1600-talet.

Ännu under senare delen av 1800-talet låg stora arealer i sydöstra delen av Lund obebyggda. I en stadsplan från 1879 reglerades utbyggnaden av detta område enligt den nya byggnadsstadgans bestämmelser för "ny stadsdel". Förslaget omfattade nuvarande kvarteret Bagaren, södra delen av Ugglan, de då ännu obebyggda delarna av Nya staden samt den s k Ehrenbergska lyckan, ett område utanför stadsvallen, vilket delvis tillhörde staden. I planförslaget ingick den tolv meter breda Skolgatan samt en lika bred gata i Stora Tvärgatans förlängning ut till stadsvallen. Den senare förverkligades dock aldrig.

Kvarteren Bagaren indelades i regelbundna tomter och bebyggdes under 80- och 90-talen utmed Råbygatan och Östra Vallgatan. Som byggherrar verkade i regel timmermän och murare. De uppförde enkla bostadshus i en eller två våningar, inredda till smålägenheter.

År 1883 förvärvade Lunds Arbetarring en tomt i norra delen av kvarteret. Arbetarringen var en ideell, icke-socialistisk arbetarförening med syfte att "höja arbetarnas bildningsnivå och förbilliga deras levnadsomkostnader".

1884 bildade "Ringen" ett speciellt byggnadsaktiebolag, som skulle ansvara för tomtens bebyggande och dessutom "i mån av tillgångar anlägga arbetarbostäder å derför serskildt inköpta tomter". På gården uppfördes samlingslokaler med en stor festsal samt ett par bostadslägenheter och ett litet bageri i en gårdsflygel. Förutom detta förverkligades endast ett bostadshus, byggt vid Råbygatan år 1890.

Det förhärskande byggnadsmaterialet i 80- och 90-talens enklare bostadsbebyggelse var grågult tegel, som förblev oputsat även i fasaden mot gatan. Dekoren, om sådan fanns, bestod antingen av partier i avvikande tegelfärg eller av murade eller putsade fönsteromfattningar och lister. Utmed Östra Vallgatan ligger en rad envåningshus som är typiska för denna period. En enhetlig husrad från samma epok vid Råbygatan revs 1976.

I Bagarens södra del blev tomtindelningen klar först 1895, och området bebyggdes under 1900-talets första årtionde. Periodens hyreshus var större och mer påkostade. Rött maskintegel var nu det moderna fasadmaterialet. Det användes i kombination med en rik flora av profiltegel, glaserat tegel eller dekorativa konststensdetaljer.

Lunds Arbetares Bageriförening

Lunds Arbetares Bageriförening bildades 1888 som en avläggare av Arbetarringen, och den har fått ge namn åt kvarteret. Föreningens syfte var att "skaffa deltagarne friskt och sundt bröd till billigt pris." Det första bageriet inrymdes i en gårdsflygel vid Råbygatan. Efterhand utvidgades verksamheten med försäljning även till ickemedlemmar, och 1924 flyttade bageriet in i nya föredömliga lokaler vid Skolgatan. Där inrymdes finbrödsbageri, brödbutik och konditori samt kontor. Arbetarringens gamla samlingssal i gårdshuset byggdes om till grovbrödsbageri. Bageriet övertogs 1951 av Konsumtionsföreningen Fenix. 1972 lades verksamheten ned.

Aktuella Fastigheter

Tidigare Fastigheter

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt