Armaturen: Skillnad mellan sidversioner

Från bevaringsprogram
(→‎Fastigheter i kvarteret Armaturen: replaced: Category → Kategori)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Armaturen.png|thumb|Kvarteret Armaturen]]
[[File:KMKv.Armaturen.jpg|thumb|Kv. Armaturen. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009]]
[[Fil:Armaturfabriken.png|thumb|Armaturfabrikens fasad mot Trollebergsvägen. Fotot är taget i februari 1931. Senare under året skulle järnvägsbron för fotgängare komma att rivas och en ny väg jämte en viadukt byggas. Därmed fick Lundaborna en lösning på ett trafikproblem som existerat sedan järnvägens tillkomst på 1850-talet. Foto P. Bagge. Byggnadsnämndens arkiv.]]
[[Fil:Armaturfabriken.png|thumb|Armaturfabrikens fasad mot Trollebergsvägen. Fotot är taget i februari 1931. Senare under året skulle järnvägsbron för fotgängare komma att rivas och en ny väg jämte en viadukt byggas. Därmed fick Lundaborna en lösning på ett trafikproblem som existerat sedan järnvägens tillkomst på 1850-talet. Foto P. Bagge. Byggnadsnämndens arkiv.]]
[[Fil:Armaturfabrikens produkter.png|thumb|Armaturfabrikens produkter konstfullt uppställda på utställning 1914. Foto Armaturfabrikens arkiv.]]
[[Fil:Armaturfabrikens produkter.png|thumb|Armaturfabrikens produkter konstfullt uppställda på utställning 1914. Foto Armaturfabrikens arkiv.]]
Rad 25: Rad 25:
*[[Armaturen 4]]{{rivet}}
*[[Armaturen 4]]{{rivet}}
*[[Armaturen 5]]{{rivet}}
*[[Armaturen 5]]{{rivet}}
== Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt ==
<gallery>
Fil:Armaturen.png|Kvarteret Armaturen
</gallery>
[[Kategori:Kvarter i Drottens rote]]
[[Kategori:Kvarter i Drottens rote]]

Versionen från 28 januari 2019 kl. 14.29

Kv. Armaturen. Uppdaterad kulturmiljöinventering 2006-2009
Armaturfabrikens fasad mot Trollebergsvägen. Fotot är taget i februari 1931. Senare under året skulle järnvägsbron för fotgängare komma att rivas och en ny väg jämte en viadukt byggas. Därmed fick Lundaborna en lösning på ett trafikproblem som existerat sedan järnvägens tillkomst på 1850-talet. Foto P. Bagge. Byggnadsnämndens arkiv.
Armaturfabrikens produkter konstfullt uppställda på utställning 1914. Foto Armaturfabrikens arkiv.

Kvarteret är beläget strax innanför den forna stadsvallen i väster och ligger därmed i utkanten av den gamla stadskärnan. Kvarterets gräns i norr kan följas tillbaka till 1600-talet och är sannolikt av medeltida ursprung. Den nuvarande kvartersformen har uppstått genom sammanslagning av de från norr räknat äldre tomterna 334 och 243, vilka förr skildes åt av Västergatan, vars sträckning är medeltida. Gasverksgatan i väster fick sin nuvarande sträckning omkring 1870 då en äldre gata, Nya Västra Vallgatan, uträtades i södra delen i samband med anläggandet av gasverket. Från att ursprungligen ha haft en rent lantlig karaktär har kvarteret allt sedan senare hälften av förra seklet dominerats av industriell verksamhet.

Av Espmans 1784 års karta framgår att marken vid denna tid var obebyggd och utlagd som odlingslotter eller lyckor. De dåvarande ägarna var får nr 243 borgaren Jöns Larsson och för nr 334 de båda borgarna Jeppa Jönsson och Ola Lundgren. Under tidigt 1800-tal uppförde häradshövdingen och borgmästaren Adolph Friedrich Bjugg en större gård på nr 334. Denna fungerade under 1856—58 som provisorisk järnvägsstation innan det nya stationshuset stod färdigt. Gården inköptes vid 1800-talets mitt av fransmannen Desanges som lät anlägga en ångkvarn. Företagets benämning, Franska Ångkvarnen, torde ha berott på att ångpannan var av fransk konstruktion och ej på ägarens nationalitet. Genom den tillhörande höga skorstenen fick stadsbilden ett nytt industripräglat inslag.

En första förändring i tomtindeiningen skedde på 1800-talet då den sydligaste tomten, nr 243 uppdelades i två med underbeteckningen Q och R. På 1870-talet avstyckades 243 Q i fyra mindre och två av dessa bebyggdes 188O och 1892 med tvåvånings hyreshus.

Armaturfabriken Carl Holmberg

Efter det att fabrikör Carl Holmberg 1878 inköpte tomten nr 334 kom kvarteret att utvecklas till ett av stadens utpräglade industrikvarter. Den Bjuggska gårdens byggnader togs i anspråk för Lunds Mekaniska Snickerifabrik, vilken tjänade som komplement till den av Holmberg några år tidigare startade Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad vid Bangatan.

Under några år på 1880-talet hyrde handlanden T. Rietz en del av anläggningen och drev här Klosters mejeri. Med tiden foretogs ett flertal om- och nybyggnader och i det gamla boningshuset iordningställdes metallgjuteri samt svarv och filverkstad. 1890 grundades Armaturfabriken Carl Holmberg, den första i sitt slag inom landet, och samma år uppfördes en envånings fabriksbyggnad utmed järnvägen. Verksamheten växte ur sina lokaler och 1896 påbörjades den stora fabriksbyggnaden vid Gasverksgatan/Trollebergsvägen. Produktionen var först inriktad på armatur, det vill säga artiklar som kranar, ventiler och matare till ångpannor. Senare har bromsar och smörjdynor till järnvägsvagnar blivit dominerande. Utbyggd till sin nuvarande omfattning blev anläggningen först genom 1906 års tillbyggnad samt genom överbyggnader av gården under 1920—40-talen, Redan under 1910-talet hade tomterna 2, 3, 4 och 5 kommit att inlemmas med fabriken.

1918 uppgick fabriken i Nordiska Armatur Aktiebolaget och sedan 1968 utgör Armaturfabriken en avdelning inom Saab-Scaniakoncernen[nutidsuppdateras]. Under senare år har diskussioner förts om nedläggning av tillverkningen och fabriksbyggnadernas framtid år idag osäker.

Andra industriellt inriktade näringar i kvarteret har varit malttillverkning i gården Armaturen 5 samt läskedryckstillverkning i fabriken Källan, anlagd 1904 och förlagd till Armaturen nr 2.

Fastigheter i kvarteret Armaturen

Äldre version av Bevaringsprogrammet, ej giltigt