Skillnad mellan versioner av "Agardh"

Från bevaringsprogram
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Aghardsgatan fran vaster 1983.png|thumb|Aghardsgatan från väster, foto: 1983]]
+
[[Fil:Aghardsgatan fran vaster 1983.png|500px|thumb|Aghardsgatan från väster, foto: 1983]]
 
[[Fil:Vy over agardh.png|thumb|Vy över kvarteret Agardh]]
 
[[Fil:Vy over agardh.png|thumb|Vy över kvarteret Agardh]]
 
Kvarteret kom till 1930 genom att Agardhsgatan drogs fram mellan Östra Vallgatan och Stora Tomegatan och på så sätt skiljde av den södra delen av det då mycket långsträckta kvarteret Sankt Thomas. Både gatan och kvarteret döptes efter J. G. Agardh professor i botanik mellan 1847 och 1879 och grundare av Botaniska Trädgården på den plats där den nu ligger och utgör fond för gatan i öster.
 
Kvarteret kom till 1930 genom att Agardhsgatan drogs fram mellan Östra Vallgatan och Stora Tomegatan och på så sätt skiljde av den södra delen av det då mycket långsträckta kvarteret Sankt Thomas. Både gatan och kvarteret döptes efter J. G. Agardh professor i botanik mellan 1847 och 1879 och grundare av Botaniska Trädgården på den plats där den nu ligger och utgör fond för gatan i öster.

Versionen från 18 januari 2011 kl. 15.37

Aghardsgatan från väster, foto: 1983
Vy över kvarteret Agardh

Kvarteret kom till 1930 genom att Agardhsgatan drogs fram mellan Östra Vallgatan och Stora Tomegatan och på så sätt skiljde av den södra delen av det då mycket långsträckta kvarteret Sankt Thomas. Både gatan och kvarteret döptes efter J. G. Agardh professor i botanik mellan 1847 och 1879 och grundare av Botaniska Trädgården på den plats där den nu ligger och utgör fond för gatan i öster.

Gatan drogs på det ställe genom kvarteret där man tror att det fanns en gata under medeltiden och på den marken fanns 1930 endast en bebyggd tomt, den vid Stora Tomegatan. Den sydöstra delen av det stora kvarteret Sankt Thomas, utmed Östra Vallgatan bestod ännu vid denna tiden till stor del av trädgårdstomter.

På Espmans karta från 1784 motsvaras det nuvarande kvarteret Agardh nästan exakt av tomt nr 45, vilken enligt uppgift på kartan utgör "Lagerlöfs hus och lycka". Huset låg vid Stora Tomegatan på en del av den nuvarande Agardh 1. 1837 var tomtdelningen i kvarteret fortfarande densamma men 1878 hade man styckat av ytterligare tre tomter i kvarterets västsida utmed Stora Tomegatan och en vid Magle Lilla Kyrkogata. Dessa är de nuvarande fastigheterna Agardh 1, 8, 7 och 6. På nr 1, 7 och 6 finns de ursprungliga byggnaderna fortfarande kvar. Kvarterets östra del var fortfarande obebyggd.

1913 och 1914 uppfördes två hyreshus i fyra respektive fem våningar vid Östra Vallgatan och hörnet mot Magle Lilla Kyrkogata efter ritningar av A. B. Jakobsson och under de följande 15 åren bebyggdes kvarteret på alla sidor. 1924 och 1926 uppfördes två små enplanshus vid Magle Lilla .Kyrkogata. 1929 slöts kvarterets östsida med ännu ett femvåningshus, denna gång ritat av arkitekten Hänry Carlsson. Agardhsgatan var då redan planerad och när den blev utlagd 1930 var det Hänry Carlsson som kom att rita samtliga hus vid den nya gatan. Alla uppfördes åt bostadsrättsföreningar både i kvarteret Agardh och på andra sidan gatan. Alla fick fem våningar och fasader i mörkt handslaget tegel och Agardhsgatan fick därigenom en mycket homogen prägel.

Fastigheter i kvarteret Agardh