Vallkärra & Vallkärratorn

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Vallkärra socken runt år 1800. Bebyggelsen är fortfarande koncentrerad till bykärnorma i Vallkärra (längst upp till vänster i bild) och Vallkärratorn (längst ner till höger).
Vallkärratorn vid enskiftet 1812. Kartan visar fördelningen av mark för de gårdar som flyttades ut. På mark tillhörande gårdarna nr 2, 8 och 9 kom Stångby stationssamhälle att växa fram drygt 90 år senare.

Vallkärra och Vallkärratorn är två byar av medeltida ursprung, belägna strax sydväst om dagens Stångby stationssamhälle. Idag är de båda byarna sammanvuxna och omnämns gemensamt som Vallkärra. Ursprungligen utgjordes dock byarna av två jämnstora bykärnor med en gemensam kyrka i Vallkärra. Båda byarna bestod vid stor- och enskifte år 1775 respektive 1812 av ca tio gårdar vardera.

I Vallkärra låg bebyggelsen före skiftena koncentrerad runt kyrkan och utgjordes i huvudsak av fyrlängade korsvirkesgårdar med halmtak. Till samtliga gårdar hörde hagar med fruktträd som inhägnades av sten eller jordvallar samt ett litet hus med hage. Öster om kyrkan låg fiskedammar och i väster ängarna, maderna och mossen.

På 1770-talet hade byn tre ryttartorp, belägna öster om Kävlingevägen samt ett kyrkohus sydväst om kyrkan.

Bebyggelsen i Vallkärratorn låg före skiftena utmed en bäck i nord-sydlig sträckning. Samtliga gårdar var kringbyggda och vid tiden för skiftena uppförda i korsvirke. Till varje gård hörde ett mindre hus med hagar, i huvudsak belägna invid landsvägsvången i sydost eller intill Kävlingevägen i nordväst. Till byn hörde även ett kronogatehus, ett kyrkohus och ett ryttartorp.

Båda byarna hade tre vångar. Två som odlades och en som låg i träda. Jordarna var uppdelade i rågjord, kornjord och havrejord, som samtliga gårdar hade del av. I ytterområdena låg mulbete och fäladsmark. Grus och sand hämtades från allmänningen. Enskiftet genomfördes år 1812 i de båda byarna. Enskiftesreformen innebar att varje gårds åkrar samlades till en sammanhängande äga, där gården skulle ligga centralt på de nya ägorna. I första hand flyttades de gårdar som hade dåliga byggnader eller en sämre placering i byn. Sex av tio gårdar flyttades ut från respektive by.

I Vallkärratorn flyttades gårdarna nr 1, 2, 5, 7, 8 och 9 medan nr 3, 4, 6 och 10 låg kvar i byn efter skiftet. Av de gårdar som flyttades ut hamnade nr 2, 8 och 9 på platsen där Stångby stationssamhälle skulle börja växa fram drygt 90 år senare.

I Vallkärra flyttades gårdarna nr 1, 2, 6, 8, 9 och 11 ut ur byn medan 3, 6 och 10 fick ligga kvar. Flera av gårdarna sydväst om Stångby stationssamhälle låg ursprungligen i Vallkärra by.

Efter skiftet ändrade byarna karaktär. Båda byarna kom att byggas ut under 1880- och 1890-talen, till sitt i huvudsak nuvarande utseende. Stationen i Vallkärra anlades år 1888. Den egnahemsbebyggelse som växte fram under 1920-och 1930-talet förlades inte i anslutning till de gamla bykärnorna utan uppfördes i stället i det framväxande Stångby stationssamhälle. I närheten till Stångby station lokaliserades även en stor del av bebyggelse av institutionell art såsom prästgård och brandstation, vilket medförde att Vallkärra och Vallkärratorn successivt förlorade sin betydelse.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda