Värpinge 13:14

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Värpinge 13:14
Varpinge 1314.png
Karta.
Information
AdressÖnnerupsvägen 120
Byggnadsår1891-92
Byggherrearrendator Rasmus Madsen
Värpinge 13:14.
Gårdsplanen från sydöst.
Svinhuset.
Flygfoto från norr, taget före 1953. Privat ägo.
Stathuset.

Gården flyttades ut på markerna vid skiftet 1813. Enligt ett syneprotokoll 1867 var det en fyrlängad korsvirkesgård med boningshuset i söder. Arrendet övertogs 1870 av den från Danmark invandrade Rasmus Madsen, som försåg boningshuset med en tre meter lång tillbyggnad som inreddes till mejeri. Den 26 april 1891 brann gården ned till grunden. I Lunds Weckoblad berättas om branden på lantbrukare och mejeriägare Madsens stora fyrlängade gård. Gårdens ryktare brändes inne när han försökte rädda djuren och dessutom dog 16 kor och tre hästar. Man misstänkte att branden var anlagd av en "kringstrykande person" som ett par gånger hade "varit inne och velat tigga penningar, men hvarje gång fått ett nekande svar..." och då försvann i vredesmod. "Gårdens drängar försökte till häst få tag i kringstrykaren, men han var då försvunnen..." Vid återuppbyggnaden fick gården i stort sett sitt nuvarande utseende. Gården gick sedan i samma släkt till 1967, då den efter arrendatorns död övertogs av ägarna och lades under Pilsåker. Arrendatorn hade påbörjat avvecklingen av mjölkkorna, men hade tänkt fortsätta med ungkreatur. Efter Pilsåkers övertag upphörde dock djurhållningen helt.

Boningshuset är uppfört i gult maskinslaget tegel med vindsbjälklaget markerat av ett band i rött tegel. Murade fönsterbänkar och trappad gesims, på långsidorna i rött eller rödfärgat tegel. Sadeltaket var ursprungligen papptäckt, men hade 1923 fått tegel och 1948 de nuvarande kvadratiska cementplattorna. Nyare fönster och dörrar i traditionell stil. Centralt mot trädgården i söder en altan med genombrutet cementräcke. Husets mittparti upptogs av en folkstuga och en dagligstuga. Vid västgaveln låg kök och pigkammare och i källaren bakstuga med bakugn, brygghus och rökstuga. Takkuporna tillkom 1997. I trädgården ett större stenparti med ett kallmurat urtag för en sittgrupp.

Norr om boningshuset ligger ekonomibyggnaderna i form av ett H, där stallet i mitten är aningen lägre. Mot gårdsplanen har de en nypålagd puts, på andra sidor en äldre, vitkalkad puts. Enligt syneprotokollen skulle de tidigare ha varit rödfärgade, vilket ännu kan anas på något ställe, med tjärade portar. I gavelspetsarna mot söder en rödmålad locklistpanel med sågtandad avslutning nedåt. På taken låg träspån, som 1913 hade ersatts av papp och 1923 av rött 2-kupigt tegel. Rödmålade gjutjärnsfönster, mot öst ett där mittposten har vegetativt formad kapitäl och bas. Stallet och östflygeln, som innehöll logar, var byggda i tegel, medan västflygeln var av brädklätt korsvirke. Stallet, med bl a 12 hästspiltor och ett fähus med 46 bås, upptog även mittpartiet på västflygeln, som norr därom inrymde en loge och mot gårdsplanen bl a hönshus, huggehus, drängkammare och magasinsvind. Förutom logdelen har västflygeln successivt byggts om i tegel och inretts till stall och mjölkkammare. Ny drängkammare och huggehus hade 1923 inretts i östflygeln. Mellan 1923 och -38 byggdes även stallets nordvägg om i rött maskinslaget tegel.

Öster om gårdsplanen ligger en större loglänga, även den uppförd i brädklätt korsvirke. Den används nu som maskinhall och är klädd med röd aluminiumpanel.

Även svinhuset väster om gårdsplanen är från 1892. Det har putsade, vitkalkade väggar och i gavelspetsarna rödmålad locklistpanel, med sågtandad avslutning, samt rödmålade gjutjärnsfönstel. Längre västerut, lite grann för sig själv ligger ett vitkalkat, nu fallfärdigt, hönshus i tegel, tillkommet efter 1892 men före 1907. I dess västdel hade också före 1938 inretts två bostadsrum för betfolk, d v s säsongsarbetare i betskörden.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda