Svanelyckan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Svanelyckan
Entréparti till Astronomiska observatoriets park. Grindar och ur från 1914. Foto 1981.

Svanelyckan har fått namn efter komminister Olof Jensen Svane som ägde området på 1600-talet. Lyckan utgjorde i äldre tid avlöningsjordar för stadens ämbetsmän.

Under 1800-talet blev parker och promenadplatser ett viktigt inslag i städernas offentliga miljö, ofta som mötespunkter för borgerskapet. I tidens planeringsideal ingick också en strävan att genom planteringar försköna städerna. I Lund var den stora obebyggda lyckan i sydväst väl lämpad for en sådan rekreationsmiljö.

Redan 1821 hade Södra Vallpromenaden lagts ut på stadens gamla befästningsvall. 1858 tillkom den Gyllenkrokska promenaden.

De tidigare avlöningsjordarna i Svanelyckan förlorade under 1800-talet sin funktion. För att förhindra att området styckades till tomter och bebyggdes på ett vanprydande sätt bildades ett konsortium, Parkbolaget, som 1860 förvärvade ett markområde motsvarande Svanelyckan 1 och 2. Området planterades och en trädgårdsmästarvilla uppfördes. Den återstående delen av Svanelyckan ägdes av Universitetet, som där uppförde ett astronomiskt observatorium, färdigt 1867. En förnämlig park anlades även på denna tomt.

I kvarterets nordligaste del på Svanelyckan 1 låg under medeltiden Sankt Måns kyrka med omgivande kyrkogård.

Fastigheter i kvarteret Svanelyckan

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda