Stora och Lilla Tvärgatan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Stora och Lilla Tvärgatan
Kvarteret Sankt Mårten mot Lilla Tvärgatan. Foto B. Lindgren, omkr 1900. Byggnadsnämndens arkiv.
Redan på 1700-talet fanns några småhus i södra delen av Sankt Mårten. Inom loppen av ett århundrade blev kvarteret fullbyggt. Den långsamma utbyggnadstakten gjorde att gatubilden blev mer omväxlande än i den enhetligt och planmässigt utbyggda Nya stan från 1870-talet.
Kvarteret Toppen mot Lilla Tvärgatan, 1978.
I det lilla kvarteret Toppen finns fortfarande sammanhängande partier av 1800-talsbebyggelse mot Stora och Lilla Tvärgatan. En jämförelse med bilden ovan visar gatubeläggningens stora betydelse för miljön.

Historik

Båda Tvärgatorna ingår i Lunds tidigmedeltida stadsplan. De löper samman kilformigt mot öster och mynnar i Råbygatan. Ursprungligen hade gatorna en gemensam fortsättning ut till stadsvallen.

Lilla Södergatan och Grynmalaregatan förbinder sedan gammalt Tvärgatorna i nord-sydlig riktning, medan genombrottet för Bankgatan skedde forst på 1930-talet.

Under 1600-talet och 1700-talets förra hälft låg enstaka gårdar i denna del av staden, som för övrigt bestod av trädgårdar och odlade lyckor. Mot slutet av 1700-talet började en småhusbebyggelse växa fram i området, men först under första delen av 1800-talet tog utbyggnaden fart. I denna period expanderade Lund i första hand på obebyggd mark innanför vallarna, och nybyggnader förlades utmed redan etablerade gatusträckningar.

Efterhand togs allt mer avlägsna delar av den stora stadskärnan i anspråk. Södra delen av kvarteret Sankt Mårten var bland de tidigast utnyttjade. Vid mitten av 1800-talet hade bebyggelsen nått södra sidan av Stora Tvargatan. Under loppet av ett århundrade blev området kring Tvärgatorna ett av Lunds mest tätbefolkade — ett typiskt småfolkskvarter med enkel och anspråkslös bebyggelse.

Bevaringssynpunkter

Under 1930-, 40- och 50-talen fanns vare sig bland stadsplanerare eller hos allmänheten någon större uppskattning av 1800-talets enkla småfolksbebyggelse. Den betraktades snarast som en sinnebild för bostadsmisär och fattigdom, och skulle ersättas av moderna och praktiska lägenheter.

Den genomfartsled, det s k gatugenombrottet, som under 1960-talet planerades genom Lunds stadskärna berörde just dessa stråk av småhusbebyggelse utmed Tvärgatorna. Många hus revs, andra vansköttes på grund av ovisshet om framtiden. En av Lunds mest genuina och enhetliga stadsmiljöer gick på detta sätt till stor del förlorad.

I dag har de enkla bebyggelsemiljöerna fått en mer framskjuten plats i bevaringssträvandena. Den återstående 1800-talsbebyggelsen i området kring Tvärgatorna illustrerar ett betydelsefullt och karaktäristiskt skede i Lunds byggnadshistoria. Den utgör en nodvändig del för förståelsen av stadens utveckling, och är därfor ett viktigt bevaringsområde.

Vid utformning av ersättningsbebyggelse på de avrivna tomterna bör områdets äldre bebyggelsekaraktär noggrant studeras, så att nytillskottet kan anknyta till denna vad gäller volymer, takfall och fasadutformning.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda