Stora Råby 14 - Råby gård

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Karta
Stora Råby 14
Hasslanda flygplats

Stora Råby 14 ägdes av rusthållare Clemed Jeppsson som även innehade nr 6. Efter hans död 1789 brukades gården av änkan Elna Andersdotter. Vid skiftet 1805 flyttades nr 14 ut och delades mellan änkans bägge sönder. Den västra delen betecknades 14P och den östra 14Q, och gränsen mellan dem markeras idag av landningsbanan på Hasslanda flygplats.

Nr 6 hade delats mellan Anders Clemedsson och hans syster Hanna. Även Anders del av nr 6 flyttades ut och förlades omedelbart söder om 14P, men 1824 sålde han den till drängen Pehr Kjerstensson, som bör ha uppfört de åbyggnader som nämns när han säljer 1838.

14Q såldes förmodligen redan i samband med utflyttningen. I ett köpekontrakt 1847 omtalas åbyggnader, planteringar och en jordvall som höll på att iståndsättas. Enligt husförhörslängderna fanns där även ett husmanshus.

14P, som nu är jämnt delat mellan Råby gärd och Råby räddningsinstitut, bestod 1836 av inte mindre än fjorton delar, varav åtminstone 11 var bebyggda. Det började när Anders Clemedsson 1825 sålde 14P till rusthållare Isak Nilsson. Han styckade upp 14P i fem delar som såldes 1826, och med var och en av de tre större lotterna följde en av gårdens längor. Räddningsinstitutets område behandlas i artikeln om detta. Den ena av de två lotter, med varsin länga, som nu ingår i Råby gård köptes av drängen Hans Nilsson. När den 1836 köptes av medicinprofessor Arvid Bruzelius fanns där såväl boningshus som uthus. Från den andra lotten hade tre delar styckats av, men 1839 stämde Bruzelius skräddaren Per Larsson, drängen Nils Simonsson och smedmästare Nils Gjötberg angående rätt att lösa in de avstyckade delarna. Det Bruzelius utnyttjade var en lag som gav ägaren till en större brukningsenhet rätt att lösa in avstyckade delar, om de var för små för att bilda egna brukningsenheter. På sitt 1½ tunnland kunde Gjötberg odla 8-9 tunnor säd och föda två kor och två getter, vilket inte var tillräckligt för att han skulle anses "besutten". Bruzelius fick rätt i alla tre fallen och ägarna ålades att bortflytta sina åbyggnader. I en överenskommelse fick dock skräddare Larsson rätt att under sin livstid bruka sin gamla mark emot två dagsverken årligen, men under tiden innehölls köpeskillingen utan ränta. Den sista delen av den uppstyckade lotten, med åbyggnader, planteringar och en i den mindre stugan varande järnsättugn, köpte Bruzelius 1847. Nr 6 hade han köpt 1838 och 1847 köpte han även 14Q, och därefter kom gården att kallas Råby gård. Arvid Bruzelius bodde aldrig själv på Råby gård, men 1865 flyttade hans son, löjtnant Nils Petter Bruzelius, dit tillsammans med en yngre broder. Han tycks dock åter ha flyttat därifrån, men efter faderns död övertog han gården 1869 och flyttade året därpå nygift dit. Då bör det ha funnits ett mera representativt hus på gården. Han bodde där sedan till sin död 1907.

Uppfartsvägen till Råby gård gick tidigare i gränsen mot Räddningsinstitutet. När gården 1914 köptes av ryttmästare Berndt Kockum frän Helsingborg upptäcktes det dock att vägen gick på Institutets mark, varför den ersattes av den nuvarande allén med äppelträd. Längs vägen ligger fyra villor, som blev vad som genomfördes av en styckningsplan omfattande 23 byggnadstomter mellan gårdsplatsen och Råbyvägen. Planen ritades 1928 av distriktslantmätare Nils Svantesson på uppdrag av Kockum.

Hasslanda flygplats, sedan 1994 med status som internationell flygplats, anlades 1961 av gårdens brukare, Sven Gustaf Hassland sedan han ett par år tidigare tagit flygcertifikat. Flygplatsen består av en 600 meter lång gräsbana och en mindre hangar i korrugerad plåt. Råby gård köptes av Lunds stad 1967, men marken arrenderas ännu av Hasslanda.[nutidsuppdateras]

Litteratur

  • Lager 1994

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda