Stadsbildens framväxt/Stadsplanering i Lund 1600-1980. Idéer och verklighet/Sammanfattning

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

"Stadsplanen ar fältågsplanen, fienderna äro oordning, bristande ekonomi, vantrevnad och fulhet. Men under ett fälttåg tillstöta lätt oförutsedda omständigheter med påföljd att fälttågsplanen måste ändras." Dessa ord har fällts av Albert Lilienberg, en gång stadsplanedirektör i Stockholm, och vi finner dem i samma skrift som den nytt citerade Eskil Sundahl, nämligen i "Ett vårdat stadsbyggande". Sundahl tog sin utgångspunkt i stadens egen struktur, Lilienberg fäste uppmärksamheten på den yrkesmässigt framsprungna planen. Det finns kunskap att hämta i båda fallen, men på olika sätt. Lilienberg lär oss att gamla stadsplaner inte endast skall betraktas som kulturhistoriska dokument, de är också "för det nutida praktiska arbetet med vårt stadsbyggande av oskattbart värde. Studier av dem är nämhgen för stadsplaneraren såväl som för kommunalmannen lika lärorikt, som studiet av gamla faltslag ar for militärerna".

Ser vi tillbaka på utvecklingen i Lund under 400 år kan vi konstatera att "fälttågsplanerna" oftast förblev pappersprodukter. Så gick det t ex med de första schematiska regulariseringsförsöken på 1600-talet. Hårleman hade större framgång med sin "Generalplan utaf Lundz academie och des tillhörigheter", men det rörde sig om en begränsad zon i staden. Det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets ingrepp blev aldrig större än att Lund ändå framstod som den gamla medeltidsstaden.

Lilienberg säger att de gamla planerna röjde "många vackra drömmar, många stolta förhoppningar och många kraftiga grepp på ledandet av utvecklingen". Dessa ord skulle jag med större rätt vilja knyta till vår egen tids planförfattare, till 30-talets visioner om ett nytt samhälle eller 60-talets djärva idéer om lösningen på tratikproblemen. Vi vet hur det gick. 30-talets planer kom bara till viss del till utförande, och i slaget om Södra centrumleden blev segern den gamla stadskärnans.

Lilienberg söker förklaringar till planernas tillkortakommanden: "Ny teknik kan göra oekonomiskt, vad som förr var ekonomiskt; trevnadsbegreppen utvecklas genom nya livsbetingelser, och arkitekturen andras med de kulturella tidsströmningarna." Med facit i hand kan vi finna fler orsaker. Själv tror jag att det är viktigt att skynda långsamt. Vi finner då att gammal är äldst och inte sällan bäst, d v s vid ny planering bor vi visa respekt för det mönster, som redan finns.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda