Stadsbildens framväxt/Råd och anvisningar för bebyggelse i Lunds stadskärna/Fasadöppningar

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Enfamiljshus på Bytaregatan 3 med flissten ut i trottoar, uppfört 1886 av murare Ivar Blomberg.
Flerfamiljshus på Nygatan 3 med port till gården, uppfört 1906, ark. Folke Zettervall.
6-rutiga fönster på envånings bostadshus, Hjortgatan 6 från omkring 1850.
Fönster med rundad överdel och vädringsbågar på Bredgatan 22 från omkr. 1800.
Smårutiga fönster på flerfamiljshus i nationalromamisk stil ritad av Folke Zetterwall 1906.
Jugendfönster på Clemenstorget.
Skyltfönster på hus från 1878, S:t Petri Kyrkogata 9.
Källarhals på gården till husen St. Södergatan 19 från omkr. 1820.
Entrétrappa med smidesräcke på Clemenstorget 3.
Entrétrappa till f.d. Skånska Brand, Tegnérplatsen 4.

Det är naturligt att ha ingången från gatan. På enfamiljshusen finns ofta entré med trappa ut i trottoaren och till flerfamiljshusen hör mestadels en port till gården. Planlösningen får inte ändras så att den naturliga placeringen av entrén mot gatan försvinner. Entrén i gatufasaden är byggnadens ansikte och speglar mer än annat den tidsepok, vid vilken den utfördes.

En äldre tidstypisk dörr bör, om den är skev, i första hand justeras och repareras. En välgjord kopia kan vara en god lösning. Entrédörrar i utländska träslag och artfrämmande mönster är oacceptabla. Ek är ett starkt och hållbart traslag som fernissades på finare hus. De vanliga borgarhusen forsågs oftast med mera anspråkslösa täckmålade entrédörrar. Dessa kunde vara av enkel paneltyp eller med spegelmönster.

Portar till äldre hus har många gånger en oersättlig detaljutformning. Var aktsam om portomfattningar, listverk, speglar och profileringar i portblad och gångdorrar. Dörrtrycke, lås och gångjärn kan vara bearbetade med samma formspråk som porten och bör därför inte utan vidare bytas ut.

Tidsandan speglas också i byggnadernas fönster. Stildetaljer kan man se i fönsteromfattning, fönsterform, rutindelning och fönsterbeslag.

Omfattningar i mönstermurning eller med putsade profilerade listverk är värda att bevara. Lika värdefull kan en enkel fönsterinsattning i en siat fasad vara. En utvändig tilläggsisolering förändrar helt fasaduttrycket med djupa fönstersmygar som följd och bör undvikas. Att föra ut fönstren i fasadliv kan förbättra utseendet. Tänk dock på detaljerna kring sockeln och speciellt takfoten, som också förändras när väggtjockleken ökas. Fönsterformen med enkla eller dubbla bågar, med eller utan vädringsbågar, med rak eller rundad överdel, bör bibehållas. Absolut nödvändigt vid fönsterbyte är att rutindelningen i bågarna bibehålls. Istället för att byta fönstren kan man förfota dem. Det innebär att man byter understycket av bågen, som är den del av fönstret som först blir rötangripen. Det är en kanske glömd men användbar metod att reparera och förnya gamla bågar. Man bibehåller då fönstrens ursprungliga utseende med beslag och profiler.

Är de befintliga fönstren i gott skick kan lösa innerfönster vara den enklaste kompletteringen för att bättra på fönstrens k-värde. Måste fönstren bytas bibehåller man bast exteriörens utseende med dubbelkopplade träfönster. En dubbel isolerglasruta monteras i innerbågen och i den yttre sätts enkelglas. Ytterbågen kan då förses med smackra spröjsar och glasas på gammalt traditionellt sätt med stift och kitt. Välj tryckimpregnerat virke, ek eller kärnfur i understycke av båge och karm. Undvik därigenom glaslist av aluminium.

Fönstertyper som särskilt bör uppmärksammas är skyltfönster. Nya och stora muröppningar måste anpassas till huset, så att fasadens harmoni bibehålls. Även stora fönster kan delas upp med spröjsverk och muröppningarna kan förses med omfattningar.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda