Stadsbildens framväxt/Bebyggelsehistorik 1000-1700/Arkeologi och planering

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Arkeologiskt undersökta områden.

Kulturlagren i Lunds innerstad utgör fast fornlämning. Detta innebär att befästningsanläggningen — vallen och vaBgraven — och det medeltida stadsområdet innanför vallen omfattas av bestämmelserna i fornminneslagen.

Viktiga fornlämningsytor utanför centrala staden utgörs av områdena för S:t Olovs kyrka (utanför Norreport), Allhelgonaklostret och S:t Jörgens hospital (i Linnéstaden).

Tillstånd till ingrepp i kuiturlagren kan efter ansökan lämnas av länsstyrelsen. Regelmässigt gäller att kulturlagren skall undersökas arkeologiskt och att byggherren måste stå för de kostnader som är förbundna med en arkeologisk undersökning.

Det är viktigt att byggherren på ett tidigt stadium i sin planering tar kontakt med antikvarisk myndighet för att få klarhet i hur ett projekt påverkas av fornminneslagens krav. Kulturhistoriska museets lundaavdelning har sedan snart hundra år svarat för de arkeologiska undersökningarna i staden. Kunskapen om den medeltida topografin liksom om kulturlagrens djup inom stadens olika delar är god och det är därför möjligt att på ett tidigt stadium lämna preliminära kostnadsuppskattningar. För den slutliga kostnadsräkningen är det oftast nödvändigt att utföra provundersökningar inom byggnadsytan.

Till grund för bedömningen av fornlämningssituationen på en given tomt ligger bland annat den arkeologiska generalkartan. På denna finns alla arkeologiska undersökningar inritade (underlaget är stadens översiktskartor i skala 1:400).

Originalet förvaras på Kulturen och ajourförs kontinuerligt. Kartan upprättades ursprungligen av Ragnar Blomqvist. På l970-talet var kartan inaktuell eftersom många utfärda undersökningar saknades på den och medel ställdes då till förfogande av bevaringskommittén, så att generalkartan l978 kunde kompletteras.

Den har återgivna kartan är en sammanställning av uppgifter hämtade från den arkeologiska generalkartan. Den visar vilka ytor, som fram till juli 1985 varit föremål för arkeologiska undersökningar. Snedstreckning markerar bevarade medeltida byggnadsverk. Svart markerar ytor som totalundersökts. Prickning anger ytor där fullständig undersökning av kulturlagren inte genomförts. Många gånger har endast brunnar och avfallsgropar som gått ner i moränleran dokumenterats. Svarta punkter anger småundersökningar och enskilda arkeologiska iakttagelser.

Trots att Lund kanske är den mest undersökta medeltida staden i Norden är det mesta fortfarande, ur arkeologisk synpunkt, okänt land. Kartan visar också hur små — relativt sett — de totalundersökta ytorna är. Endast cirka 2% av medeltidstaden har hittills kunnat utgrävas på detta satt. Det är kring dessa utgrävningar kostnadsdehatten förts.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda