Stadsbildens framväxt/Bebyggelsehistorik 1000-1700/1536. Reformationen. Slutet på kyrkostaden

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

Reformationen innebar för Lund våldsamma förändringar i stadsbilden. Den 1537 givna kungliga befallningen att klostren och kyrkorna i Lund skulle rivas medförde att staden bytte topografisk identitet. Visserligen tog det sin rundliga tid att utplåna 25 kyrkor och kloster — de representerade ju åtskilliga tusen ton i byggnadsmaterial och flera kom att i långa tider ligga som stenbrott — men rivningsarbetena igångsattes omgående på flertalet. Kungen behövde byggnadsmaterial bl a för befästningarna i Malmö och Köpenhamn.

Några kyrkliga anläggningar överlevde av olika skäl reformationen för kortare eller längre tid, S:t Jakob var i bruk ännu 1546 da Christian III tillät att tre mässor i veckan fick hållas i kyrkan. Från S:t Peters nunnekloster försvann de sista nunnorna på 1580-talet och klosterlängorna revs först efter kunglig befallning 1606. S:t Jörgens hospital nedlades 1587, de sjuka överfördes till Helgeandshuset. Denna anläggnings medeltida kyrka revs först 1834. Av klostren klarade sig som tidigare nämnts Allhelgonaklostret längst, ända till 1600-talets slut.

På de övriga tomterna började profanbebyggelsen tränga in och i flera fall drogs nya gator fram där kloster och kyrkor nyligen rest sig. Så lades t ex Kattesund ut över ruinerna av S:t Drottens kyrka, Klostergatan fick en ny sträckning över platsen för gråbrödernas kyrka och så vidare.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda