Spettet

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Spettet
Kvarteret ligger på mark som förr tillhörde S:t Peters Klosters Säteri. I söder begränsas kvarteret av den säkert medeltida landsvägen mot Fjelie. Utmed Fjelievägen uppfördes under senare delen av 1700-talet ett antal dagsverkstorp, Klosterhusen kallade, som lydde under S:t Peters Klosters Säteri. Av dem låg nr 13 och 11 inom den södra delen av kv Spettet. Säteriets mark överfördes 1909 till ett fastighetsbolag, som året därpå började stycka upp den i byggnadstomter.

Kvarteret gränsade i öster till Bjärredsjärnvägen, och genom det blivande kvarteret, omedelbart öster om tomterna vid Slöjdgatan, anlades 1904 ett stickspår till Lunds Mekaniska Verkstad. Detta, samt utläggandet av Byggmästaregatan på 1940-talet, har medfört att kvarterets östkant ännu ser ofärdig ut. 1912-13 såldes samtliga tomter i kvarteret. Merparten av de längs Slöjdgatan bebyggdes inom något år. De tre tomterna öster om stickspåret köptes 1913 av handelsresande Per Persson, Malmö och kontorist Anders Svensson, Landskrona och benämndes Trekanten, Bjersbo samt Nybygget, men blev inte bebyggda. Istället köptes de 1916 av SJ som planerade att flytta hela stationsområdet västerut. Sedan det projektet skrinlagts övertogs tomterna av Lunds stad och blev sedermera platsen för polishuset.

I ett stadsplaneförslag 1916 lades en väg fram till järnvägen ut genom kvarteret (nu motsvarande tomten nr 6). Förslaget antogs aldrig och när en stadsplan fastställdes 1929 var vägen borta.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda