Smältan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Smältan
Kvarteret ligger på mark som tillfördes S:t Peters Klosters Säteri som kompensation för områden som avträddes 1855 i samband med utläggandet av södra stambanan. I söder begränsas kvarteret av den säkert medeltida vägen mot Fjelie. Under 1700-talets senare del uppfördes utmed Fjelievägen ett antal dagsverkstorp, Klosterhusen kallade, lydande under säteriet. Då Bjärredsjärnvägen anlades 1901 flyttades ett par av gårdarna längre ut. Klosterhusen nr 9 fick då sitt läge inom det nuvarande kvarteret och ännu finns boningslängan kvar.

Säteriets mark överfördes 1909 till ett fastighetsbolag som året därpå började stycka av byggnadstomter. Tomterna utmed Fjelievägen såldes 1924-25 och där uppfördes två mindre villor. Resten av tomterna fick vänta på utläggandet av de nya gatorna, men 1933-36 lades resten av kvarteret ut till tomter och bebyggdes. Flertalet av husen uppfördes av byggnadshantverkare/mästare som byggde för sig själva eller på spekulation. Trots den korta tillkomsttiden och trots att mer än hälften av husen ritades av samme arkitekt, Hänry Carlsson, har bebyggelsen en förhållandevis heterogen karaktär. I norr ligger två små hyreshus som hör samman med funkismiljön längs Hantverksgatan, medan Handskmakaregatan har hus i en sen, funkispåverkad 20-talsklassicism.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda