Släggan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Släggan
Kvarteret ligger på mark som förr tillhörde S:t Peters Klosters Säteri. I söder begränsas kvarteret av den säkert medeltida landsvägen mot Fjelie. Under senare delen av 1700-talet uppfördes utmed Fjelievägen ett antal dagsverkstorp, Klosterhusen kallade, lydande under S:t Peters Klosters Säteri. En väg som ledde ut på markerna norrut mynnade i samma läge som Stadsbudsgatan. Av Klosterhusen låg nr 15 och 14 inom den södra delen av kv Släggan.

Marken till S:t Peters Kloster Säteri överfördes 1909 till ett fastighetsbolag, som året därpå började stycka av byggnadstomter. På uppdrag av Lunds stad hade majoren A Nilsson 1908 påbörjat arbetet med en stadsplan omfattande bl a S:t Peters Kloster. Med Nilssons förslag som grund upprättade lantmätare J Gordh 1912 en tomtdelningskarta för området.

Samtliga tomter i kv Släggan såldes och bebyggdes med hus i rött maskinslaget tegel under åren 1912-15, förutom tomterna i söder som upptogs av arrendetorpen, och tomterna i norr, som låg i närheten av Bjärredsjärnvägen och ett spårreservat för SJ. Kvarteret var då tänkt att bli något kortare och en väg planerades non om tomterna 13 och 4, vilket avspeglar sig i utformningen av nordfasaden på nr 4. När området slutligen 1929 fick en fastställd stadsplan förlades dock tvärvägen något längre norrut.

Bland de första tomtköparna fanns sex stadsbud som 1912 köpte varsin tomt. Tomterna benämndes Stadsbudstomten 2-7, och av dem återfinns fem inom kv Släggan. Flera av stadsbuden utnyttjade samma nybyggnadsritningar och vid Stadsbudsgatan ligger tre likadana hus som idag dock varierar i skick från välbevarat till kraftigt förändrat. Ytterligare ett i kv Spettet är rivet.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda