Skytteln och Trolle-Wachtmeisters park

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Skytteln
Skytteln 7 och 3, observera balkongräckena.

Kvarteret ligger på mark som förr tillhörde S:t Peters Klosters Säteri. Säteriets mark överfördes 1909 till ett fastighetsbolag som året därpå började stycka av byggnadstomter. Det var tomterna närmast staden och utmed Fjelievägen som först gick åt, först 1935 nådde byggnadsverksamheten fram till kv Skytteln.

På uppdrag av Lunds stad hade majoren A Nilsson 1908 påbörjat arbetet med en stadsplan för bl a S:t Peters Kloster. Sin slutgiltiga form fick kvarteret dock först i stadsingenjör Magnus Wennströms stadsplaneförslag 1928, vilket också var det första för området som antogs av stadsfullmäktige.

Det var också Wennström som 1935 signerade kvarterets annorlunda tomtindelning med två skafttomter ut till Hantverksgatan. Att man på detta sätt sparade in en gata mellan kvarteret och parken motiverades nog inte bara av ekonomiska skäl, utan där fanns nog också en estetisk strävan att få "hus i park".

Kvarteret har en enhetlig karaktär med små hyreshus i två våningar med ljusa putsfasader och flacka tak. Husen har karaktären av villor och ligger luftigt i grönskande trädgårdar. Endast två hus avviker: 50-talshuset på nr 9-10 och en funkisvilla som har klätts in med, för kvarteret främmande, rött tegel. Även om det endast var ett begränsat antal byggherrar och arkitekter inblandade i kvarterets bebyggande, så är det frågan om man inte kan ana byggnadsnämndens starkt styrande hand bakom den enhetliga utformningen. Det framgår att putsfasaderna ursprungligen var ljusa, men det är inte självklart att de var vita. Så lär nr 2 ha haft en mycket grönaktig puts.

Tomterna i kvarteret styckades av och såldes 1935-38. Först ut var byggmästare Gustaf Nilsson, som kom att bebygga fem av tomterna. Redan tidigare hade han uppfört ett funkishus på andra sidan gatan i kv Sländan. På tomterna nr 1 och 8 byggde han 1936 två snarlika hus, ritade av arkitektparet Carlsson & Lönegren, men gick därefter i konkurs. Han tog dock upp byggnadsverksamheten 1938 och uppförde tre likadana hus, men nu med hustrun Helga som formell ägare. Denna gång anlitade han Hans Westman som arkitekt och husen har ett mera utpräglat funkisformspråk. Strax därefter lär Gustaf Nilsson ha drunknat i Danmark. Även huset på nr 6 ritades av Westman 1938, men då lägenhetsfördelningen denna gång var en annan fick huset också ett något annorlunda utseende. Det fick i sin tur stå som förebild när Carlsson & Lönegren några månader senare fick uppdraget att rita nr 4. Tomten nr 5 (nu 9 & 10) köptes 1936 av Koop. fören. Fenix, men bebyggdes inte förrän den sålts 1954.

Kvalitén hos flera av kvarterets byggnader, den speciella planformen med kopplingen till Trolle-Wachtmeisters park och den korta tillkomsttiden gör att kvarteret har ett betydande kulturhistoriskt värde, vilket ställer speciella krav på fastighetsägarna.

Fastigheter

Trolle Wachtmeisters park. Foto troligen från 1938-39, E W Fischer/Kulturen.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda