Skjutsstallen

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Skjutsstallen
Vykort taget mellan 1931 och 1934/Kulturen.

De tre tomterna i den sydvästra delen av kvarteret tillhörde Spoletorpsegendomen medan den övriga marken i kvarteret tillhörde stadens vagnmannajordar. De skildes åt av en markväg som i öster ungefär motsvaras av Karl XII-gatans nuvarande sträckning, men som sedan vinklade av norrut, genom kvarteret, och upp mot där nu Kung Oscars bro ligger. Vid kröken på vägen, ungefär där tomt nr 4 nu ligger, låg sedan åtminstone början av 1800-talet stadens vagnmannahus, vilket har gett kvarteret dess namn. Se vidare Möllevången 2:1. På en karta från 1880 benämns två hus på samma plats "änkan Clausson". De revs i början på 1900-talet. I folkmun kallades de Clausahusen och markvägen Clausastigen.

I en stadsplan, fastställd 1880, delades den del av Spoletorpsegendomen som låg öster om järnvägen in i gator och kvarter. Den sydvästra delen av kvarteret lades ut till en tomt. Den delades 1901 upp på tre och hörntomten, nr 3, köptes av fabrikör L Höckert. Där uppförde han 1902 ett bostadshus och inne på gården en byggnad innehållande "ett större rum för fabrikation av vagnssmörja". På de bägge granntomterna uppförde åren därefter två byggmästare var sitt hyreshus.

Under slutet av 1920-talet lades delar av stadens vagnmannajordar ut för bostadsbebyggelse. Kung Oscars väg tillkom och Karl XI-gatan förlängdes upp till den. De tomter som på så sätt blev tillgängliga bebyggdes på tre år. En stor roll för kvarterets bebyggande kom folkskolläraren John Malmros att spela. 1930/31 lät han uppföra två hyreshus i den nordöstra delen av kvarteret. 1937 bebyggde han tomten nr 6 som hade bildats genom sammanslagningar och 1938 slutligen lät han riva "vagnsmörjefabriken" på nr 3 för att där uppföra ett stort hyreshus. Flera av husen sålde han strax efter att de färdigställts.

Gränsen för Spoletorpsegendomen markeras idag av två äldre hus. Resten av kvarteret domineras av höga bostadshus tillkomna under en nioårig period. I norr gavs husen en enhetlig utformning med ljusa putsfasader. Byggnaderna på nr 8 och 9 är ritade av samme arkitekt för en byggherre. När bostadsrättsföreningen på nr 7 lät uppföra sitt hus kopierades i stort sett grannhuset för att åstadkomma en väl sammanhållen kvartersfasad.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda