Själabodarna

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Själabodarna
Själbodgatan mot söder med en av stadens själabodar, byggd 1803 riven 1949. Foto Per Bagge. Kulturens arkiv.

Kvarterets form härrör från medeltiden. Då fanns där två tegelhus som tjänade som vikarieresidens, d.v.s. som bostäder åt en viss sorts kyrkliga ämbetsmän.

Själabodarna är det gamla ordet för fattighus och i kvarteret har det också under seklernas gång legat ett antal fattigvårdsinrättningar. Under medeltiden hade klosterna sörjt för de fattigas överlevnad, men efter reformationen blev det nödvändigt att finna andra former för fattigvården. Kantorn vid domkapitlet Wessel Pallesen instiftade på 1500-talet "en evig allmosa" till de fattigas underhållande. Den bestod av ett hus som ursprungligen låg vid Råbygatan. Det kom så småningom under universitetets förvaltning och på 1700-talet benämns det akademins själabodar, och på 1784 års karta återfinns det i kvarteret Själabodarna ute vid Stora Tomegatan. Huset revs 1913, men vem som egentligen ägde fattighusets tillgångar har man tvistat om sedan 1700-talet. Saken avgjordes slutligen på 1970-talet då kommunen köpte rivningstomten av universitetet.

Väster om akademins själabodar i hörnet Lilla Algatan — Stora Tomegatan låg de Torslowska själabodarna. De instiftades testamentariskt 1692 av Severin Torslow och utgjordes från början av ett hus vid Klostergatan. Det revs 1860 och ett nytt hus uppfördes i kvarteret Själabodarna. Huset förvaltades av kalendegillet till 1888 då det såldes till staden. Det uppläts då och fram till 1930-talets slut som hyresfri bostad åt äldre ensamma kvinnor. Därefter tjänade det fram till rivningen 1967, som nödbostad åt män. Huset kallades länge för duvslaget.

Ända sedan 1600-talet låg stadens själabodar vid Själbodgatan. Det ursprungliga huset, som inte ens hade skorsten utan bara ett hål i taket ovanför den öppna eldstaden, ersattes 1803 med ett nytt. Detta revs i sin tur, trots omfattande protester och vädjanden från riksantikvarieämbetet, 1949.

Magleskolan byggdes 1835 som arbets- och kokinrättning med fattigskola. Efter det att en ny arbetsinrättning byggts 1861 längs Lilla Algatan, uppläts hela Magleskolan för skoländamål. I arbetsinrättningen vid Lilla Algatan fanns också en badinrättning med varma och kalla bad. Det var dock uttryckligen bestämt att fattighjonen inte fick använda den. De fick istället bada i ett brygghus på gården.

När ett hus byggdes åt arbetsförmedlingen vid Magle Stora Kyrkogata 1935 kan det betraktas som en fortsättning av kvarterets sociala traditioner.

En annan social funktion fyllde hökerihandlaren Jöns Nilsson — Jöns Bier kallad — på 1890-talet. Han var berömd för att man vilken tid som helst på dygnet kunde väcka honom för att köpa en öl. Hans hökeri låg i hörnet Magle Stora Kyrkogata — Stora Tomegatan i ett envånings korsvirkeshus från 1828. Det revs 1974 tillsammans med ett 14 år äldre grannhus trots en omfattande tidningsdebatt.

Fastigheter i kvarteret Själabodarna

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda