Sankt Petri Kyrkogata - Winstrupsgatan - Bytaregatan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Sankt Petri Kyrkogata - Winstrupsgatan - Bytaregatan
Sankt Petri kyrkogata. Foto P. Bagge, 1912. Universitetsbibliotekets Baggesamling.
Sankt Petri kyrkogata sedd mot öster. Foto 1981.

Historik och karaktäristik

Gatunätet i den nordvästra delen av stadskärnan uppvisar ett ålderdomligt, oregelbundet mönster där merparten av gatusträckningarna är av medeltida ursprung. Ett undantag utgör dock Bytaregatan, som i sin södra del är utlagd först efter reformationen och då dragen over platsen för S:t Jakobs kyrka. Bytaregatan antages i äldre tid ha löpt samman med Winstrupsgatan ungefär mitt i nuvarande kvarteret Gråbröder och därefter lett förbi Klostergatan ned till L Fiskaregatan, S:t Petri kyrkogata, med betydelsefull funktion som förbindelsestråk i östvästlig riktning, bär namn efter den kyrka som var belägen vid gatans norra sida i närheten av Bredgatan.

I äldre tid var endast Winstrupsgatans västra sida, samt smärre partier av dess östra sida liksom Sankt Petri kyrkogatas norra parti bebyggda, medan övrig mark var utlagd som trädgård eller lyckor. Av de byggnader som redovisas på Espmans 1780-tals karta kvarstår inom det aktuella området endast delar av huvudbyggnaden till den stora stadsgård med beteckningen 302 till vilken merparten av kvarterets norra del tidigare hörde.

I och med anläggandet av Södra stambanan på 1850-talet och en med detta sammanhörande förskjutning av stadens centrum västerut igångsattes en intensiv byggverksamhet på tidigare obebyggd mark. I första hand bebyggdes under decennierna närmast efter 1800-talets mitt Bytaregatan — tidigare en enklare bakgata — med en blandad bebyggelse av hantverksgårdar och mer representativa bostadshus. Fasaderna utformades i en för tiden kännetecknande stram klassicism. I överensstämmelse med äldre tradition behölls här en liten skala med en eller två våningars höjd. Med tiden inriktades byggandet alltmer på bostadshus, avsedda för stadens burgnare samhällsskikt. Därigenom betonades den representativa karaktären och husen restes i två eller tre våningar. Sällsynt enhetliga och väl bevarade ter sig de klassicerande putsfasaderna utmed södra delen av Sankt Petri kyrkogata där husen uppfördes inom en kort tidsrymd under 1870-80-talen. I enlighet med den 1874 utfärdade byggnadsstadgan för riket försågs till exempel huset i korsningen Sankt Petri kyrkogata / Winstrupsgatan med avfasat hörn i bottenvåningen för att underlätta passage och sikt.

Winstrupsgatan kännetecknas delvis av klassicerande hus men här förekommer även inslag av medeltidsinfluerade arkitekturstil samt exempel på sekelskiftets kommunaltekniska anläggningar såsom elektricitetsverket från 1907, vid Winstrupsgatan 1. Impulserna från amerikansk arkitektur med tunga fasadytor i tegel och natursten är märkbar. Om Bytare- och Winstrupsgatorna jämte Sankt Petri kyrkogatas södra sida ter sig tämligen enhetliga uppvisar den senares norra sida ett betydligt mer varierat utseende. Ekska husets korsvirkesbyggnad, där turistbyrån är inrymd[nutidsuppdateras], anger med sitt utskjutna läge den äldre gatubredden. Det tidiga 1900-talets påkostade och i formatet omfångsrika hyreshus manifesteras av jugendkomplexet vid gatans västra del. Likaledes kan bibliotekets stora anläggning ses som en manifestation av 1960-70-talens kommunala satsningar på service- och kulturcentra.

Kvarteren uppvisar en ensartad prägel med byggnaderna, ofta försedda med gårdsflygel, placerade i gatulinje. Undantag utgör dock det indragna f.d. Enskilda Studenthemmet med planterad förgård vid Bytaregatan och Stadsbiblioteket. Ordentligt tilltagna trädgårdar med rik vegetation upptager det inre av kvarteren.

Bevaringssynpunkter

Stadsdelens dominerande prägel av bostadsområde med ursprung i 1800-talets senare hälft är särskilt tydligt avläsbar i den väl sammanhållna och klassicistiskt präglade byggnadsraden vid Sankt Petri kyrkogatas södra sida. Goda och tidstypiska representanter återfinns även vid Winstrups- och Bytaregatorna.

  • Det är av vikt att bevara kvarterens slutna karaktär utåt gatan och att ersättningsbebyggelse på de avrivna tomterna i skala, fasadutformning, takvinkel, färgsättning och material anpassas till äldre befintlig.
  • Inga breddningar eller uträtningar av gatunätet bör ske.
  • Ingen indragning av byggnadslinjen företages.
  • Särskild omsorg bör vid planläggning ägnas kvarterens inre med väl anlagda trädgårdar och bestånd av buskar och uppvuxna träd.
  • Gatstensbeläggning på gator och trottoarer bibehålles.
  • Skyltar och reklamanordningar bör till form, färg och utförande underordna sig byggnadens fasad samt gatumiljön.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda