Sankt Jakob

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Sankt Jakob
Klostergatan 1902. Kvarteret Sankt Jakobs rikt utsirade och kompakta fasadräcka står i kontrast till de småskaliga längorna i kvarteret Gråbröder och illustrerar med stor tydlighet gatustråkets förvandling från lugn småstadsgata till storstadsmässig paradgata. Foto P. Bagge. Universitetsbibliotekets Baggesamling.

Järnvägens ankomst 1856 lade grunden för Klostergatans och Lilla Fiskaregatans uppsving som affärsgator. Men först under 1800-talets sista decennier skedde den avgörande omvandlingen av de kringliggande kvarterens bebyggelse från småstadsmässiga hantverkargårdar till storstadsmässiga affärs- och bostadshus.

Före järnvägens ankomst var de två gatorna mindre betydelsefulla stråk. Klostergatan hade en oregelbunden sträckning och var ännu på 1790-talet ej helt stensatt. istället var Stora Gråbrödersgatan i äldre tid det huvudstråk utmed vilket kvarterets gårdar låg orienterade. Om man studerar Espmans stadskarta från 1784 finner man där kvarterets enda sammanhängande byggnadslinje. Gårdarna innehades mest av hantverkare, t ex en kopparslagare Bergman, en gördelmakare Hörlin, en perukmakare Lund och en handskmakare Dalgren. Tomterna var djupa med sträckning in till kvarterets mitt. Den västra delen av kvarteret var glest och oregelbundet bebyggd. Här låg några enstaka hus tillhörande en smed Löfgren och en murmästare Henning. På nuvarande Grand Hotels tomt låg det Torslowska fattighuset eller Closters Själeboder, som det kallas på Espmans karta. Ännu vid 1800-talets början användes huset för att inhysa fattighjon, men det revs på 1860-talet.

Palmcrantz stadskarta, uppmätt 1875—76, visar att kvarteret fortfarande hade en sammanhängande byggnadslinje endast vid Stora Gråbrödersgatan. Men vid Klostergatan har ett nytt hus kommit till på tomt 319 E, en avstyckning från den stora horntomten med samma nummer. Skomakare H. Ohlsson uppförde där år 1875 ett tvåvåningshus med frontespis och mansardvåning. Trots det begränsade formatet kan man ana en strävan efter monumentalitet i fasadens pilasterordning och kraftiga fronton. Byggnaden inleder omvandlingen av gatan och kvarteret.

Under den följande 30-årsperioden fram till tiden kring sekelskiftet 1900 tillkom en kompakt stadsbebyggelse. Trädgårdar och uthus i kvarterets inre ersattes med skuggande höga hus, flyglar och halvhuslängor längs tomtgränserna. I samband med att nya hus uppfördes passade man också på att räta ut oregelbundenheter i gatunätet. Ett exempel ar hörntomten S:t Jakob 8, där den äldre bebyggelsen sträckte sig en god bit i nuvarande gatan. Vid nybyggnationen lades huset i linje med gatans östliga sträckning, tidigare kallad Clementsgatan.

De historiska nystilarna präglade periodens byggande och gatufasaderna gavs antingen klassicismens eller renässansens dräkt, fram mot sekelskiftet ersatt med en medeltidsinfluerad tegelarkitektur. Av ett äldre skede återstår endast ett par byggnader från 1850-talet. Av den förindustriella periodens korsvirkesbyggande finns inga spår. Som en monumental avslutning av kvarterets omvandling kan man betrakta Grand Hotel vid Bantorget. Den gav äntligen torget den slutenhet och praktfulla fond som det tidigare saknat.

Fastigheter i Sankt Jakob

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda