Sankt Clemens

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Sankt Clemens
Livlig köpenskap på Stortorget 1896. Nya stilströmningar med rikt dekorerade fasader och stora skyltfönster för butikerna hade börjat göra sig gällande. I det påkostade huset Stortorget 4, vars fasadutformning H. Zettervall anses ha varit ansvarig för, fanns Skånes Enskilda Bank innan rörelsen flyttade till en ny byggnad vid Kyrkogatan 11, nuvarande stadshuset. Huset på tomten söder därom, Stortorget 6, revs för att ge plats åt ett annat bankhus, uppfört 1914 för Sparbanken för Lunds stad och kringliggande land. Foto P. Bagge. Universitetsbibliotekets Baggesamling.
Fasaderna utmed Stortorget. Foto 1981.

Kvarteret har ett mycket centralt läge väster om Stortorget. Med undantag för Kattesund är de omgivande gatorna alla av medeltida ursprung. Kattesund utlades först efter reformationen, och går över platsen för Sankt Drottens kyrka.

Vid 1700-talets slut låg vid västra torgsidan sju gårdar, numrerade från 204 till 210. De större hörntomterna ägdes av en handelsman respektive en häradshövding, tomterna däremellan av hantverkare. Gårdarna var djupa men sträckte sig dock inte ända bort till Grönegatan. Kvarterets västra del utgjordes av en större tomt med nr 259 samt en grupp av mycket små tomter i kvarterets sydvästra hörn. Vid Lilla Fiskaregatan, då kallad Clemensgränd, låg fyra gårdar. Mot Kattesund låg den stora trädgården på tomt 210, avgränsad mot gatan med ett plank.

Handelsgärdar och själabodar

Trakten kring Stortorget har sedan medeltiden varit centrum för stadens köpenskap, och de kringliggande tomterna var eftertraktade lägen för handelsmännens och de större hantverkarnas gårdar.

En av stadens mer betydelsefulla handelsgårdar låg i äldre tid på tomt 204 i hörnet av Stortorget och Lilla Fiskaregatan. Ägare vid 1800-talets början var köpmannen Olof Edelberg. Huvudbyggnaden vid torget var en envånings korsvirkeslänga med bred frontespis, uppförd på 1730-talet. Saluboden inrymdes i en del av bottenvåningen. Utmed Clemensgränden låg en ca 30 meter lång korsvirkeslänga med körport samt kök, visthus, packhus samt bränneri med mälta. På gården fanns dessutom stall för flera hästar, loge, svinstia, höns- och gåshus, samtliga uppförda av korsvirke med bränd sten eller lerklining.

Vid Grönegatan, på tomt 259, låg en helt annan typ av byggnad, de s k Scharffenbergska själabodarna. Det var en 46 meter lång korsvirkeslänga, inredd till ett tiotal enkla små enrums bostäder, avsedda att hyras ut. En "bod" är här detsamma som ett boningshus av enklare beskaffenhet. Namnet syftar på sadelmakarmästare Peter Scharffenberg, som ägde tomten på 1700-talet. Byggnaderna revs på 1870-talet.

Tegel och puts ersätter korsvirke

Vid 1800-talets början övergick man i Lund alltmer till att använda tegel vid större nybyggnader. Under en overgångsperiod murades ibland endast gatufasaden med tegel, medan övriga väggar liksom tidigare uppfördes av korsvirke med tegel och råsten.

Ett tidigt exempel på användning av tegelmureri var det förnäma bostadshus i tre våningar som vid 1800-talets början uppfördes på hörnet av Stortorget och Kattesund.

Den stora gården vid Stortorget 8 bildades vid 1800-talets början genom en sammanslagning av tre tomter, nr 207, 208 och 209. Ett nytt gathus i två våningar uppfördes 1810 och förlängdes 1832 mot söder. Byggnadsmaterialet var tegel och fasaden var kalkrappad.

1846 och 1847 byggdes nya tvåvåningshus av tegel vid Stortorget 4 respektive Stortorget 6. Om den senare byggnaden uppgavs 1856 att den var rappad och överstruken med oljefärg.

1872 fick den gamla Edelbergska handelsgården vika för ett nytt affärshus med Lunds första konsekvent utformade butiksfasad, där rundbågiga skyltfönster inramas av pilastrar.

Kvarterets byggnadslinje mot torget uppvisade således vid 1800-talets slut en sammanhängande rad av ljusa, putsade hus med salubodar och butiker i bottenvåningen och körportar till de livliga gårdarna, där köpenskap, arbete och dagliga hushållsbestyr utspelade sig.

Under 1800-talets senare del började kvarteret ändra karaktär. Här, som på många andra håll i stadskärnan, började bebyggelsen förtätas. Den stora trädgården vid Kattesund styckades till ett par nya tomter; 1879 byggdes ett ridhus och 1880 ett nytt bostadshus vid gatan. Vid Grönegatan tillkom på 1870-talet tre nya bostadshus på tomt 259, där tidigare de Scharffenbergska själabodarna legat. En timmerman, en plåtslagare och en murargesäll stod som byggherrar, och husen fick en likartad utformning med putsfasader i klassicerande stil. Äldre korsvirkesbebyggelse vid Stora Fiskaregatan och i hörnet av Grönegatan och Kattesund revs och ersattes med trevåningshus med stilimiterande fasader. Endast en byggnad med stomme av korsvirke återstår idag i kvarteret, nämligen det lilla envåningshuset vid Grönegatan 9.[nutidsuppdateras]

1900-talets bebyggelseinslag är få; 1914 stod Sparbankens byggnad färdig, avvikande genom sin vertikala betoning och murverk i natursten och rött tegel. Det yngsta tillskottet är PK-bankens nybyggnad från 1976, som i valet av fasadmaterial sökt anknyta till den traditionellt ljusa fasadarkitekturen.

Fastigheter i kvarteret Sankt Clemens

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda